Detta är en kunskapsöversikt vars syfte är att sammanställa vilken forskning det finns om hur lärare i grundskolan kan motverka islamofobi och antisemitism i klassrummet. Vår frågeställning är följande: Vad säger forskningen om vilka didaktiska och metodiska verktyg det finns för att motverka islamofobi för en religionslärare i skolan? Vad säger forskningen om vilka didaktiska och metodiska verktyg det finns för att motverka antisemitism för en religionslärare i skolan? Vår metod var att använda oss av databaser som Libsearch och ERIC via EBSCO för att hitta relevanta texter som vi kunnat använda i arbetet via våra nyckelord. I våra källor fann vi svaren till våra frågeställningar. Vi ville med denna kunskapsöversikt få metoder och verktyg att använda i våra klassrum och med de källor vi hittade kunde vi besvara och ge exempel på hur man kan motverka just islamofobi och antisemitism. Elever översköljs av information som gör att de tar ställning och har åsikter som inte alltid stämmer överens med hur verkligheten ser ut. Fördomar sprids och hat växer. Just därför är detta ämne extra viktigt till en viss gräns. I detta SAG har vi presenterat den forskning vi hittat som visar på hur vi som framtida lärare kan jobba för att motverka islamofobi och antisemitism i ett klassrum. För att besvara vår till synes enkla frågeställning har vi diskuterat de olika metoderna som forskningen vi har presenterat visar.

No description available.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex svenska kvinnor som har en öppet negativ inställning till islam och muslimer i Sverige. Syftet är att dels nå en djupare förståelse om kvinnornas negativa inställning till islam och muslimer men också om deras inställning till feminism. Undersökningen bygger på tre teorier, Edward Saids postkoloniala teori samt två teorier om social identitet, dessa är Erving Goffmans teori om stigma och Hanri Tajfels teori om relationen mellan grupper. I uppsatsen framkommer det att kvinnorna sammankopplar en undergång för det svenska samhället med muslimsk invandring. Återkommande hos alla kvinnorna var en upplevelse av att muslimer tar för stort utrymme i de offentliga rummen. Kvinnornas inställning till muslimer kan förstås som ett resultat av föreställningen av muslimer som en ut-grupp som kvinnorna jämför sig med och hotas av. Kvinnorna tar på olika vis till sig diskriminerande åtgärder för att behålla en särprägel och överlägsen position i samhällshierarkin. Kvinnorna tar även starkt avstånd mot feminister som visar sig vara sammanlänkat med deras inställning till muslimer. Deras negativitet visar sig bland annat grundas i en upplevelse av relativ deprivation. Kvinnorna upplever en orättvisa mot sin in-grupp som grundas på att de tycker att de som sitter på makten i samhället missköter sin position.

The essay aims to study how Islam is presented in the teaching and how these representations are interpreted based on Edward Said's theory of Orientalism and Mattias Gardell's theory of Islamophobia. Said's theory is based on a "we" and "them" perspective where Said believes that ideas have been created that represent the Orient or the Middle East, the Arab and Islam in a way where the West becomes its counterpart. Islamophobia is about perceptions that Islam would be a repressive, aggressive, and combative religion. The study has a qualitative approach that is based on five interviews with teachers who teach religious knowledge. Three teachers teach at the upper secondary school and two teachers teach at the high school. These teachers are not representative of all teachers throughout Sweden. In addition to interviews, observations have also been carried out in a class on two occasions at a high school. The pupils in the class are studying their third year at the upper secondary school, where all the students are over 18 years old and read a vocational preparation program. The result shows that there are many prejudices among students about Islam and that the teachers feel that Islam is the most difficult subject to teach about in the religious education. The reason why it is a complicated subject to talk about in the religious education is because Islam is a controversial subject today that is being raised in the media. The result shows that teachers' teaching on Islam is based on the representations that appear in the media. The teachers claim that the media depicts Islam and Muslims in a negative way, which results in many people perceiving Islam as a woman oppressive, male-dominated, aggressive, and combative religion. / Uppsatsen syftar till att studera hur islam framställs i undervisningen samt hur dessa framställningar tolkas utifrån Edward Saids teori om Orientalism och Mattias Gardells teori Islamofobi. Saids teori grundar sig i ett ”vi” och ”dem” perspektiv där Said menar att det har skapats föreställningar som framställer Orienten eller Mellanöstern, araben samt islam på ett sätt där västerlandet blir dess motbild. Islamofobi handlar om uppfattningar om att islam skulle vara en förtryckande, aggressiv och stridslysten religion. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fem intervjuer med lärare som undervisar i religionskunskap. Tre lärare undervisar på högstadiet och två lärare undervisar på gymnasiet. Dessa lärare är inte representativa för alla lärare i hela Sverige. Utöver intervjuer har det även genomförts observationer i en klass vid två tillfällen på en gymnasieskola. Eleverna i klassen går tredje året på gymnasiet där samtliga elever är över 18 år gamla och läser ett yrkesförberedande program. Resultatet visar att det förekommer många fördomar bland elever om islam och att lärarna upplever att islam är det svåraste ämnet att undervisa om i religionskunskapen. Anledningen till att det är ett komplicerat ämne att tala om i undervisningen är för att islam är ett kontroversiellt ämne idag som aktualiseras i media. Resultatet visar att lärarnas undervisning om islam har sin utgångspunkt i de framställningar som framkommer i media. Lärarna hävdar att media gestaltar islam och muslimer på ett negativt sätt, vilket leder till att många människor uppfattar islam som en kvinnoförtryckande, mansdominerad, aggressiv och stridslysten religion.

Detta examensarbete har utifrån individuella intervjuer med fem elever vilka gick sitt tredje år på gymnasiet, och sex gymnasielärare vilka undervi-sade i ämnet religionskunskap undersökt fyra frågeställningar. Min första frågeställning rörde hur elever och lärare förhöll sig till, och reagerade på den våldsbejakande islamistiska propaganda terrorgrupper Daesh sprider på sociala medier. Frågeställning två och tre rörde hur lärare och elever upplevde att de inom ramen för skolans religionsundervisning fick möjlig-heter att reflektera över, och behandla frågor rörande våldsbejakande islamistisk extremism, samt allmänna attityder till kulturell och religiös tillhörighet kopplat till intryck från sociala medier? Den fjärde frågeställ-ningen behandlade hur elever och lärare inom ramen för skolans religions-undervisning uppfattade att det gavs utrymme att differentiera mellan våldsbejakande islamistiska extremgruppers kulturella och religiösa ut-tryck, och mer generella och för Islam representativa religiösa och kultu-rella uttryck? Svaren på dessa frågeställningar visade att det ur en elev och lärarperspek-tiv fanns olikheter i hur man förhöll sig till medierade budskap på sociala medier. Här framträdde att det utifrån ett elevperspektiv fanns en avsak-nad av behandlande av den våldsbejakande islamistiska extremismen inom religionsundervisningen. Ur ett lärarperspektiv sågs den våldsbejakande islamistiska extremismen som ett stickspår, och som ett område vilket på grund av tidsbrist, fick stå tillbaka för annat lärostoff. Begreppet extremism vidgades även utifrån ett lärarperspektiv. Och de anticivilisatoriska vålds-handlingar Daesh utför blev en del av ett större terror - och extremistbe-grepp. Bland lärarna fanns det även varierade attityder till vilka klasser som var mottagliga för diskussioner rörande den våldsbejakande islamist-iska extremismen. Detta kunde kopplas till varierade studiekulturer, det upplevda behovet att diskutera islamistisk extremism inom religionsunder-visningen, samt hur väl läraren kände elevgruppen i fråga. Möjligheterna till differentiering mellan den våldsbejakande islamistiska extremismen, och en mer representativ och rättvisande bild av Islam uppfattades av både lärare och elever som att detta gavs utrymme för inom religionsundervis-ningen. Detta skedde genom lärares positiva framställning av Islam som religion, och genom interkulturella möten där eleverna själva fick möjlig-heter att möta och uppleva Islam, och därmed också få en positiv kontrast till medias ofta negativa framställning av Islam och muslimer.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslärare i grundskolans senare år förhåller sig till främlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslärare förhåller sig till ämnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslärare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill säga att samma frågor ställdes till alla respondenter, där frågorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förståelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. Våra intervjufrågor skrevs utifrån våra problemformuleringar och syftet med studien. Målet med intervjuerna var att komma åt lärarnas subjektiva uppfattning kring deras arbete. En hermeneutisk utgångspunkt valdes för att få en bild av respondenternas förhållningssätt och tolkning. Hermeneutiken utgår ifrån att det är människans förståelse eller förhållningssätt av verkligheten som styr deras handlingar Eftersom vi har valt hermeneutik som vår vetenskapsteoretiska metod så betyder det att respondenterna talar endast för sig själva och ingen annan, vilket också betyder att en jämförelse mellan de medverkande inte är aktuellt i studien. Forskningsbakgrunden presenterar begrepp som främlingsfientlighet, islamofobi och rasism, för att sedan gå in mer på djupet och redogöra för begreppen mer utförligt. Forskningsbakgrunden belyser även skolans och religionsämnets uppgifter när det rör sig om att förebygga och motverka främlingsfientlighet och intolerans. Resultatet visade att religionskunskapsämnet har en central roll tillsammans med ämnena historia ochsamhällskunskap, när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet, lärarna anser dock rasism inte kan motverkas på samma sätt då de anser att en rasist är svårare attbemöta. Den viktigaste metoden som lärarna använde var diskussionerna i klassrummet. Att utgå från ett aktuellt problem och koppla fakta med vardagen är en annan strategi som lärarna använder för att motverka främlingsfientlighet. Resultatet visar också att lärarna inte planerar sina undervisningar med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet eller rasism, dock anser lärarna att de arbetar med begreppen vid behov och då planerar de bland annat temaveckor.

Det finns idag en ganska omfattande samhällsvetenskaplig litteratur om lokala och nationella protester mot planer på moskéer och böneutrop i västvärlden. Men det finns endast få studier som uppmärksammar växelverkan mellan sådant motstånd och olika former av stöd för muslimers religionsutövning. För att belysa rörelsernas retoriska inramningar analyseras ingresser till svenska namninsamlingar, Facebookgrupper och Facebooksidor. Innehållsanalysen visar bland annat att retoriken inte begränsas till praktiska lokaliseringsfrågor utan handlar i högsta grad om det svenska samhällets framtid. Moskéer utgör här viktiga symboler där de antingen representerar ett hot eller ett samhälle baserat på mänskliga rättigheter.

This essay examines on what kind of Muslim stereotypes exist in entertainment movies which are being produced in the West and particularly the United States. First, the focus will be on explaining the concept of stereotypes and Islamophobia and what role the media has in the movies' production of its contents. The incident at the World Trade Center will also be discussed briefly. By using semiotic and narrative analyses the essay investigates if a stereotyped image is being used about Muslims and how Muslim main characters that have the role of being protagonists, are visualized in entertainment movies. The material that is included in the empirical analysis consists of three selected movies. The purpose of this essay is to create a broader understanding on how stereotypes of Islam and Muslims are being used within the entertainment industry with particular focus on movies that are produced in the West. The results in this paper show that stereotypes of Islam and Muslims lives on in the 21st century movies and that Muslims who are characterized as protagonists are illustrated with traits and appearance that reminiscent of the West. However, Islam and Muslims is not a frequent content in movies produced in USA.