<p>Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid. Intervjufrågorna delades ut i förväg så att lärarna skulle kunna förbereda sig inför intervjuerna och svara så djupt som möjligt Det visade sig att samtliga delar samma kunskapssyn. De ser kunskap som en kontinuerlig utvecklingsprocess där eleven, efter införskaffade faktakunskaper, skall visa på en djupare reflektion och förståelse. Det har även framkommit att lärarna gör en kontinuerlig bedömning av eleverna under terminens gång. Även elevens uppförande togs i beaktning vid bedömningssituationer. En annan intressant aspekt har visat sig vara det faktum att, trots att lärarna har en förenlig kunskapssyn med läroplanen som premierar ett målrelaterat synsätt, så vill de ändå hellre att elever snarare ska uppvisa bra resultat (ett bra betyg), än att uppnå de strävansmål som finns i läroplanen.</p>

Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid. Intervjufrågorna delades ut i förväg så att lärarna skulle kunna förbereda sig inför intervjuerna och svara så djupt som möjligt Det visade sig att samtliga delar samma kunskapssyn. De ser kunskap som en kontinuerlig utvecklingsprocess där eleven, efter införskaffade faktakunskaper, skall visa på en djupare reflektion och förståelse. Det har även framkommit att lärarna gör en kontinuerlig bedömning av eleverna under terminens gång. Även elevens uppförande togs i beaktning vid bedömningssituationer. En annan intressant aspekt har visat sig vara det faktum att, trots att lärarna har en förenlig kunskapssyn med läroplanen som premierar ett målrelaterat synsätt, så vill de ändå hellre att elever snarare ska uppvisa bra resultat (ett bra betyg), än att uppnå de strävansmål som finns i läroplanen.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar elever i skolår 9 har av bedömning i matematikämnet. En förändring har skett i synen på bedömning. Eleverna ska bli bedömda formativt under processens gång och inte bara summativt med fokus på produkten. Summativa prov är vanligast vid bedömning i matematik och därför var det intressant att undersöka hur eleverna ser på bedömning i ämnet. Undersökningen genomfördes i två skolor, där sju elever intervjuades och 99 elever deltog i en enkätundersökning. Huvudundersökningen var intervjuerna med fokus på deras uppfattningar och studien har därför genomförts med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Resultaten visade att eleverna i första hand ser proven som det främsta bedömningstillfället, men att de även blir bedömda på lektionerna, läxor och diagnoser. De hade uppfattningarna att de bedöms på antal rätt på proven, hur de går tillväga vid uträkningar på prov och uppgifter samt hur de arbetar på lektioner, vilket innefattar grad av muntlig aktivitet, flit och uppförande. Eleverna uppfattade i första hand att bedömningen sker för deras egen skull, för att de ska veta hur de ska kunna förbättras och utvecklas, men även för lärarens skull i syfte att kontrollera var eleverna ligger. Få ansåg att det var för föräldrarnas skull. För eleverna fungerar bedömning som en motivation för att prestera bättre. Bedömningen handlade, för eleverna, främst om betygen och eleverna ansåg att betygen är väsentliga för framtiden vid ansökningar till högre utbildningar och arbete.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper. Två av lärarna har en uppfattning om kultur som faller inom ett fullbordat faktum och de har därmed en snävare uppfattning om kulturbegreppet än de två kursplanerna. Två lärare uttrycker en syn på kultur som återfinns inom främst en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap och har alltså en vidare uppfattning än kursplanerna. Den sista lärarens uppfattning om kulturbegreppet återfinns mellan dessa motpoler och liknar till största del de båda kursplanernas framställning.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmän självuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som väljer studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. I studien deltog 174 elever från sju klasser i årskurs 9 från två utvalda skolor, en på en mindre ort och en på en större, båda med närliggande storstad. Eleverna svarade på frågor om betyg och självuppfattning genom en enkät. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lägre självuppfattning än pojkar i matematik och att elever som väljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lägre värde i självuppfattning än elever som väljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte påvisa någon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men däremot att pojkar har högre betyg än flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gäller för elever som valt yrkesförberedande program. Studien visar även att sambandet mellan självuppfattning och framtida studieplaner är starkare än mellan självuppfattning och matematikbetyg.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckerna i religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks och analyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanen gällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras med böckernas innehåll. Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, Kristina Boréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserar maktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga och hierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ett regelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på. Det betyder att könen ingår i detta regelsystem och gör att mannen agerar på ett sätt, medan kvinnan förväntas agera på ett annat sätt. Foucault säger i sin teori att religionen bestämmer över vilket kön som har makten och att religion alltid har bestämt det. Ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt ska användas som metod och dessutom textanalys. Den kvantitativa metoden ska kombineras med en bildanalys eftersom bilderna står i centrum av varje bok som skall analyseras. Böckerna innehåller flera bilder av män och texterna gäller män. Kvinnorna är nästan osynliga. Resultatet stämmer med teorierna som presenterar männen som överordnade och i störst fokus.

Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka några pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillämpas. För att utveckla undervisningen är det viktigt att utvärdera och kvalitets- säkra arbetet varför även forskning bör tas i beaktning så de teoretiska utgångs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort består dels av öppna enkätfrågor till de sex medverkande svensklärarna (av vilka flertalet även undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som går i årskurs nio. Anledningen till att informanterna består av elever i årskurs nio är att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvärdig syn på vad grammatik är. Medan samtliga pedagoger, men även några elever, förklarar den normativa grammatiken, förklarar majoriteten av eleverna den deskriptiva grammatiken, således har alla elever en uppfattnig om vad grammatik är. Syftet med grammatik- studier men även nyttan av grammatikkunskaper ses enligt majoriteten av informanterna ur ett främmandespråksperspektiv. Resultatet av undersökningen visar vidare att pedagogerna stimulerar och motiverar eleverna utifrån främmande- språksargumentet. Studien visar dessutom att pedagogerna har en relativt likvärdig syn på grammatik även om undervisningsmetoderna ser olika ut. På skolan bedrivs både traditionell förmedlingspedagogik och en mer funktionell undervisningsmetodik som innebär att innehållet idag oftare kontextualiseras.

<p>Abstract</p><p>Our world is facing new challenges depending on the climate changes. The UN panel of climate changes has determined that the human race is responsible for the changes, but also that we have the opportunity to reduce the effects. This demands that the information reaches out to the public which means that the school system carries major responsibility to this type of questions. This also means that the teachers have to be observant, and give the questions the attention which is needed. The purpose of this essay is to see if this awareness exists today among active teachers and teacher students and if the perspective differs among them, but also their opinions is in agreement with the course plan in the subject. To find the answers I have formulated three research questions: What opinion have the teacher students within geography at the University of Karlstad on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? What opinion have the active teachers on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? Are there any differences regarding geography as a subject among active teachers and teacher students? With the purpose of answering the research questions I have used a qualitative method by using interviews which have been analyzed. The result shows that both of the selected groups put large emphasis on environmental issues in the teaching. Both of the selected groups also show that their opinions are in agreement with the course plan. The conclusion is that the environmental issues are regarded as an important part in geography as a subject. There are also some differences of opinion regarding other parts of the subject, but also some similarities.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vår värld står inför nya utmaningar i form av ett förändrat klimat. FN: s klimatpanel har fastslagit att det är människan som bär det största ansvaret, men också att vi kan begränsa verkningarna genom att förändra vår livsstil. Detta kräver att information når ut till människor vilket i praktiken innebär att skolan måste arbeta med dessa frågor. Det betyder också att lärarna måste vara medvetna och ge frågorna det utrymme som behövs. Syftet är att se om denna medvetenhet finns idag, bland aktiva lärare och lärarstudenter, och om synsättet skiljer sig åt mellan dem, men också om deras uppfattningar är i paritet till kursplanen. För att ta reda på det har jag formulerat tre forskningsfrågor: Vilken uppfattning av geografiämnet har lärarstudenter, inom geografiämnet vid karlstads universitet, och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Vilken uppfattning av geografiämnet har behöriga aktiva lärare och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Föreligger det någon skillnad mellan aktiva lärare och lärarstudenter gällande uppfattningar om geografiämnet? I syfte till att besvara forskningsfrågorna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer vilka analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att båda urvalsgrupperna lägger stor vikt vid miljöfrågor i undervisningen med viss övervikt för lärarstudenterna. I övrigt uppfattar urvalsgrupperna geografiämnet i paritet med de rådande kursplanerna, förutom något undantag för respektive intervjuobjekt. Slutsatsen blir att miljöfrågor uppfattas som en viktig del i geografiämnet, lärarstudenterna uppfattar kulturgeografin som en viktigare del i geografiämnet än vad de aktiva lärarna gör medan det är tvärtom gällande kart/namn/platsgeografi. Vidare framkommer att endogena (inre)och exogena (yttre) krafter får den största svarsfrekvensen gällande uppfattningarna av geografiämnet.</p>

<p>För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program.</p><p>Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader.</p><p>Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna. Under intervjuerna försökte jag få svar på lärarnas undervisningsplanering.</p><p>Resultatet ger ett tydligt svar på existensen av en progression i matematiken från grundskolan till gymnasiet när jag undersökte respektive kursplan. Däremot visar resultatet att gymnasiematematiken, om den lärs efter bok Matematik 3000 A, är en fördjupning respektive en repetition på grundskolematematiken beroende på vilken bok som används i åk 7-9.</p>

<p><p>Mitt syfte med arbetet är att undersöka vilka olika metoder lärare använder sig av för att framställa och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda på vad lärare har för åsikter kring betygskriterier, såväl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lärare uppfattar elevers inställning till betygskriterier. För att uppnå mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lärare på grundskolans senare år.</p><p>Min studie har visat att framställning och förmedling ligger helt på lärarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framställningen sker och tre olika sätt som förmedlingen sker på. Fördelar som finns med arbete med betygskriterier är bland annat att det är en trygghet i arbetet samt att det kan fungera som en sammanhållande länk mellan kollegor och andra skolor. Nackdelarna berör främst tidsomfattning, ämnesskillnader och alltför täta förändringar. Elevernas inställning är enligt lärare likvärdig med deras egen. Lärarnas sätt att arbeta med betygskriterier är väsentligt för resultatet, annars kan det kan lätt leda till orättvisa, missnöje och en, i deras uppfattning, meningslös inlärning.</p></p>