• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 979
  • 19
  • Tagged with
  • 998
  • 230
  • 179
  • 168
  • 133
  • 115
  • 109
  • 107
  • 106
  • 104
  • 102
  • 100
  • 99
  • 99
  • 92
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Barns risktagande i leken : Pedagogers uppfattningar om möjligheter och hinder i förskolan

Jansson, Lina, Palm, Therese January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>
2

”Idrottslärarna ska vara som hälsomentorer för eleverna” : -en kvalitativ studie om hur rektorer uppfattar idrottslärarens roll

Felicia, Öberg January 2016 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på gymnasieskolor i en mellanstor stad uppfattar idrottslärarens roll. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Totalt intervjuades fyra olika rektorer vid olika skolor. Den teoretiska utgångspunkten som tar ansats i denna studie är Bourdieus begrepp habitus.  Resultatet som framkom av intervjuerna formades till fyra olika kategorier. Den första kategorin är: rektorn som en pedagogisk ledare och bygger på att rektorerna ser sig själva som pedagogiska ledare med olika arbetsuppgifter. Den andra kategorin är: idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare. Här menade rektorerna på att en idrottslärare måste vara drivande, engagerad, självständig och kreativ samt att deras uppgift är att förmedla hälsa. Tredje kategorin heter: goda förebilder i form av hälsomentorer och bygger på att idrottsläraren måste ha en aktiv fritid för att kunna motivera sina elever till fysisk aktivitet. Den fjärde kategorin heter hälsoprofiler för hela skolan och syftar till att en förändring inom idrottslärarens roll måste ske. En förändring som innefattar att idrottslärarna har ett större ansvar för hälsoperspektivet på hela skolan.  Syftet för studien anses uppfyllas utifrån resultatet som har framkommit från intervjuerna.
3

Bilder av den andre : En kvalitativ studie om elevers uppfattningar om kristendom, judendom och islam och dess utövare

Claesson, Olivia January 2016 (has links)
I ett samhälle som präglas av mångfald är det viktigt att utveckla en förståelse för andra människor. Studier har visat att elever på förhand kan ha bildat sig en uppfattning om religioner och dess utövare innan de möter dem i religions-undervisningen. För att ha möjlighet att bemöta elevernas uppfattningar om olika religioner och dess utövare måste vi ha kunskap om hur dessa uppfattningar ser ut hos eleverna. Studiens syfte är därför att undersöka elevers uppfattningar om de tre världsreligionerna kristendom, islam och judendom och dess utövare. Min undersökning utgår från en hermeneutisk ansats och jag har valt fokusgrupper som en samhällsvetenskaplig metod där nio elever fick sitta i grupper om tre och diskutera kring de olika religionerna och dess utövare. Resultatet visade att eleverna hade mycket tankar kring islam och muslimer varav en del var negativa. Uppfattningarna om kristendomen och judendomen var däremot inte lika negativa. Eleverna relaterade judendomen och judar främst till andra världskriget och förintelsen. Baserat på studiens resultat kan det vara av betydelse att behandla islam mer ingående i under-visningen och tala om elevernas upp-fattningar för att förhindra att stereotypa bilder av människor skapas hos eleverna. Det kan även vara av betydelse att fundera kring varför eleverna endast för-knippar judendomen och judar med andra världskriget och förintelsen.
4

Ledares uppfattningar om barnidrott och tävling : En kvantitativ studie baserad på webbenkäter

Fahlberg, Linnea January 2016 (has links)
Bakgrund: Tävling inom barnidrotten är någonting som diskuteras mycket idag. Ska barn tävla eller inte? Tidigare studier har visat att många av de barn som idrottar tycker att själva matchen eller tävlingen räcker som tävlingsmoment. Vikten av kunniga ledare har också visats i tidigare studier, då barn även utvecklar sina personliga färdigheter av att idrotta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Gävleborgs idrottsledares uppfattningar om barns tävlande i den organiserade idrotten. Metod: I studien används en kvantitativ metod för att undersöka uppfattningarna hos en bredd av barn- och ungdomsledarna inom idrotten, från ett flertal olika idrotter. Insamlingsmetoden är webbenkät. Med sammarbete från Gävleborgs Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har enkäten skickats ut till idrottsledare i Gävleborgs län. Resultat och diskussion: Respondenterna är 346 idrottsledare i Gävleborgs län, både män och kvinnor, och de representerar ett flertal olika idrotter. Resultatet visar att majoriteten av ledarna tycker att barn kan tävla, men att det kan ske utan seriespel och tabeller. Ledare uppfattar att föräldrar tycker det är viktigare med seriespel och tabeller än vad de uppfattar att barnen själva tycker. Många av ledarna uppfattar att barn kan hantera vinster och förluster i idrotten, medan vuxna ledare och föräldrar inte kan hantera det lika bra. Slutsats: Slutsatser som kan dras är att många ledare i Gävleborg menar att barnidrotten kan innehålla tävlingsmoment, utan seriespel och tabeller. Tävling inom barnidrotten kan många gånger uppfattas som ett vuxenproblem, medan barnen själva inte uppfattas ha problem med tävling inom idrotten, enligt ledarna.
5

Stannar pedagogiken vid tröskeln? : En intervjustudie gällande lärares uppfattningar, erfarenheter och åsikter om utomhuspedagogik

Persson, Annelie January 2016 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar och definierar begreppet utomhuspedagogik. Därtill undersöktes hur och i vilken utsträckning denna pedagogik används i lärarnas undervisning samt vilka faktorer som kan påverka användningen. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde metoden och emiprin baserades på lärarnas olika uppfattningar, erfarenheter och åsikter om utomhuspedagogik. Resultatet visar att lärarna definierar begreppet utomhuspedagogik på fem olika sätt. Lärarna upplever att utomhuspedagogiken bidrar till ökad förståelse och djupare kunskapsinlärning hos eleverna eftersom kunskapen sätts in i ett verkligt och konkret sammanhang. Den tillåtande atmosfären som utomhuspedagogiken skapar gör att fler elever blir delaktiga i undervisningen. Utomhuspedagogiken används i varierande omfattning vilket bl.a. beror på lärarnas egna prioriteringar samt bristande kunskaper inom utomhuspedagogik och bristande erfarenheter av utomhusundervisning. Studiens slutsatser är bl.a. att lärarna som har mer utbildning inom utomhuspedagogiken definierar begreppet mer komplext och använder den oftare jämfört med de lärare som inte har någon utbildning inom området. Därför måste lärarna ges möjligheter att utvidga sin kompetens inom det utomhuspedagogiska området eftersom bristande kunskap och erfarenhet gällande att praktisera utomhuspedagogik skapar en osäkerhet och rädsla.
6

Naturvetenskap i förskolan : Ur pedagogers perspektiv

Vestman, Linda, Vestman, Therese January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>
7

Lärares uppfattningar om högpresterande elever inom matematik

Fondelius, Annelie January 2016 (has links)
No description available.
8

Socionomstudenters uppfattningar om kvinnor med missbruksproblematik som blir utsatta för partnervåld : En vinjettstudie

Eriksson, Amanda, Wennerberg, Caroline January 2016 (has links)
Introduktion: Det finns begränsad kunskap om kvinnor med missbruksproblematik som utsätts för partnervåld och i Sverige finns det endast ett fåtal mindre studier som behandlar ämnet. Då samhället många gånger ser dessa kvinnor som missbrukare hellre än offer för våldsbrott, kan känslor av skuld och skam ofta förekomma hos kvinnorna. Syfte: Att undersöka socionomstudenters uppfattningar om offer med eller utan missbruksproblematik som blir utsatta för partnervåld. Metod: Socionomstudenter från Stockholms universitet rekryterades (N = 177, 84,2% kvinnor och 11,9% män) som fick besvara en enkät baserad på en tillhörande vinjett. Enkäten utgjordes av instrumenten Victim Blame Attribution Measure och Excuse Perpetrator Measure samt två eget konstruerade frågor. Vinjetterna beskrev en situation med förekommande partnervåld där mannen var gärningspersonen och kvinnan var offret. I en vinjett hade offret missbruksproblematik och i den andra hade offret inte det. Resultat: Offer med missbruksproblematik blev mer skuldbelagda av deltagarna än offer utan missbruk. Deltagarna ursäktade även gärningspersonen mer för uppkomsten av partnervåld om offret hade missbruksproblematik än om hon inte hade det. Diskussion: Resultatet som framkom av den aktuella studien stämmer överens med tidigare forskning. Offer för partnervåld, främst offer som även har missbruksproblematik, kan utsättas för skuldbeläggande attityder av sin omgivning då de inte blir uppfattade som ett idealt offer. Detta kan i sin tur påverka offrets vilja att söka hjälp för sin utsatthet. / <p>2016-06-01</p>
9

Bolognaprocessen - Lärarutbildares uppfattningar om processen vid Högskolan i Halmstad

Lind, Johan, Johannessen, Hilde January 2008 (has links)
<p>Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter.</p><p>Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av</p><p>fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av</p><p>implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod.</p><p>Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär</p><p>oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare</p><p>för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt. </p><p>Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.</p>
10

Bolognaprocessen - Lärarutbildares uppfattningar om processen vid Högskolan i Halmstad

Lind, Johan, Johannessen, Hilde January 2008 (has links)
Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter. Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod. Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt. Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.

Page generated in 0.0814 seconds