Syftet med denna undersökning var skapa kunskap kring elevers attityd, behov, erfarenheter och förväntningar på studie- och yrkesvägledning. Forskningsfrågorna var: 1). Vad har eleverna för attityd, behov, erfarenheter och förväntningar till/på studie- och yrkesvägledning? 2). Hur upplever de intervjuade eleverna att deras behov och förväntningar på studie- och yrkesvägledning blir tillfredsställda? Och 3). Hur beskrivs studie- och yrkesvägledarens uppdrag av elever och studie- och yrkesvägledaren? Det är en kvalitativ studie som bestod av fem kvalitativa intervjuer, tre intervjuer med elever och två intervjuer med studie- och yrkesvägledare för att få vägledares perspektiv på det hela. För att samla in ytterligare data har litteratur och Internet använts. Resultaten som framkommit är att den större delen av de intervjuade har en negativ attityd till studie- och yrkesvägledning som formats av tidigare erfarenheter. Andra resultat som visat sig var att eleverna inte känner att deras behov och förväntningar blir tillgodosedda. Vad som är en studie- och yrkesvägledares uppdrag och arbetsuppgifter beskrevs av eleverna som ”väldigt otydligt”, de vet inte vad en studie- och yrkesvägledare har för uppgifter men när de gissar sig fram kommer de väldigt nära sanningen. Studie- och yrkesvägledarna på de olika gymnasieskolorna har skilda arbetsuppgifter. Både eleverna och studie- och yrkesvägledarna önskar att studie- och yrkesvägledaren kunde marknadsföra sig mer. Utöver detta så önskar studie- och yrkesvägledarna att de hade mer tid för vägledning.

Bakgrund: Varje år faller många män och kvinnor offer för partnervåld. Trots deras delade status som offer så har forskning funnit att våld mot manliga offer ses som mindre allvarligt och mer accepterat än våld mot kvinnliga offer. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka och beskriva skillnader i uppfattningar mellan män och kvinnor avseende partnervåld mot manliga och kvinnliga offer, och är till författarens vetskap den första svenska studien att göra detta. Metod: Data inhämtades via enkät från 118 universitetsstudenter (61 män &amp; 57 kvinnor). Tre former av uppfattningar undersöktes; acceptans för att någon utövar våld mot, eller att någon utsätts för, våld av sin partner samt uppfattningen om var gränsen går för våld i en relation. Resultat: Män hade högre acceptans för partnervåld mot både kvinnor och män och både kvinnor och män hade högre acceptans för partnervåld mot män. Män hade högre acceptans för att någon utsätter en man för våld och kvinnor högre acceptans för att en man utsätts för våld. Både män och kvinnor såg det som mer acceptabelt att någon slår sin pojkvän än sin flickvän. Slutsats: Män har en mer accepterande syn på partnervåld, särskilt när det riktas mot andra män. Detta kopplas till en uppfattning om män som starka och tåliga för våld, med ursprung i rådande mansideal. Implikationer av denna uppfattning diskuteras. / <p>2013-09-18</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur fenomenet utomhusvistelse uppfattas av barn i förskolan. Vidare undersöks barnens uppfattningar av pedagogernas roll under utomhusvistelsen. Studien beskriver skilda sätt att erfara något – variationen i kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen där varje uppfattning är lika viktig. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sammanlagt 15 barnintervjuer på två olika förskolor i södra Sverige har genomförts. Resultaten har ordnats i tre kvalitativt skilda kategorier där variationen i sätt att tänka belyses utifrån en fenomenografisk ansats samt utifrån barns perspektiv då studien avser att lyfta barnets röst och beskriva världen så som barn erfar den. Kategorierna, d v s studiens utfallsrum, är ordnade utifrån vilken omfattande förståelse barnen har utvecklat av utomhusvistelsen. Resultatet visar att uppfattningarna varierar från att inte ha någon specifik uppfattning av varför man är ute, till att barnen är ute för att de måste och slutligen uttalas en vetskap om ett syfte med utomhusvistelsen. Det som sammanfattningsvis ligger till grund för barns generella uppfattningar av sin omvärld är deras tidigare erfarenheter samt de möjligheter som pedagogerna och utomhusmiljön bringat.

No description available.

SAMMANFATTNING Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar. I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats. Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer. I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar.</p><p>I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats.</p><p>Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer.</p><p>I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.</p>

No description available.

Bakgrund: Vårdpersonals händer är den vanligaste orsaken till spridningen av vårdrelaterade infektioner. Förlängd sjukhusvistelse och ökad kostnad är konsekvenser av låg följsamhet. Följsamhetsgraden i tidigare forskning uppfattas ligga runt 65 % och tidsbrist anses vara en betydande orsak till lägre följsamhet. Syfte: Var att undersöka vårdpersonals uppfattning om vad som påverkar följsamhet till rutiner för handhygien. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, 14 artiklar analyserades med kvalitetsprotokoll och användes till resultatet. Fyra huvudkategorier och 10 underkategorier skapades. Resultat: Beteenden, patientgrupper, miljön och kunskap utgör huvudkategorier.  När en rädsla fanns hos vårdpersonal för att själva bli smittade av infektioner förbättrades följsamheten samt när de blev observerade av patienter för att de ville skapa rätt intryck. När patientgruppen bestod av alkoholister och hemlösa ökade användningen av handskar. Äldre vårdpersonal upplevdes tillämpa hygienrutiner i mindre utsträckning än de yngre. Slutsats: Fullständig följsamhet kanske aldrig kommer att uppnås och att arbeta med ett egocentriskt förhållningssätt är patientfarligt och kan ses som ett lagbrott och därför behöver vi arbeta emot de negativa attityder som finns hos vårdpersonal kring rutiner för handhygien.

1985 gjorde Dahlgren och Olsson en studie om barns perspektiv på läsning. Studiens frågor och resultat gav oss inspiration till att göra vår undersökning på liknande tema. Sedan Dahlgren och Olssons (1985) studie gjordes har utvecklingen inom kommunikationsområdet varit stor. Syftet med vår studie är att få en bild av hur nutidens barn ser på läsning och skrivning samt att ge pedagoger och andra vuxna nya reflektioner kring skriftspråket sedda ur barns perspektiv. Frågeställningarna som behandlas under arbetet är: Vilka uppfattningar har barn om hur de lär sig skriftspråket? Vilka uppfattningar har barn om nyttan med att lära sig läsa och skriva? 20 barn har blivit intervjuade i avsikt att få fram barns perspektiv på läsning och skrivning. Studien stärks av bakgrund och tidigare forskning. Våra frågor är till stor del baserade på Dahlgren och Olssons (1985) undersökning men i en förkortad och något förändrad version. I metoddelen beskrivs närmare hur studien är genomförd. Resultatet av vår studie visar bland annat att vuxna personer har stor betydelse när det gäller barns skriftspråksutveckling och att barn ser läsning och skrivning som något de lär sig i skolan. Många barn ansåg även att det var viktigt att kunna läsa och skriva, de associerade läs- och skrivförmåga med självständighet. Vid genomgången av resultatet fann vi att ingen av barnen nämnde något om teknik som till exempel datorer. I diskussionen diskuteras bakgrund och resultat. Studien avslutas med slutsatser som dragits samt förslag till fortsatt forskning.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i skolår 1 upplever femininitet och maskulinitet. Studien har även inriktats mot elevernas upplevelser av dessa kopplat till skolsituationen. Därtill undersökte vi om eleverna upplever kategorierna feminint och maskulint som öppna och möjliga att förändra, eller begränsande. Vår empiri samlades in genom öppna riktade intervjuer med 11 elever. Innan intervjuerna lästes en feministisk saga. Resultatet har kategoriserats i tre huvudinriktningar; upplevelser av femininitet och maskulinitet, att vara pojke och flicka i skolan samt överskridande av könsgränser. Resultatet visar att eleverna generellt kategoriserar femininitet och maskulinitet stereotypt. De vidgar dock sin generella bild genom att synliggöra undantag. Eleverna kategoriserar främst könen efter könstypiska sysslor, trots att en viss osäkerhet finns över vad som ska kategoriseras som vad, men även utifrån personlighetsdrag och utseendemässiga skillnader. Eleverna är eniga om att alla ska kunna gör allt, oavsett kön. I resultatet ser vi dock en skillnad mellan hur de önskar att det ska vara och hur det är. Eleverna upplever det vara mer okej för flickor att göra pojksaker, samt att överskridande av könsgränser kan mötas av negativ respons. Eleverna menar att situationen i skolan är lika för flickor och pojkar. De visar dock på vissa könsbundna skillnader i sysslor och aktiviteter under skoltid. Under rasten positionerar sig eleverna i olika grupper, och lekarna varierar beroende av gruppsammansättning.