<p>Inom idrotten är kvinnor på ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet</p><p>med studien var att belysa situationen för kvinnliga tränare i idrottsföreningar, utifrån de uppfattningar tränarna själva såväl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrån vissa uppsatta kriterier. Varje</p><p>idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av två kvinnliga tränare. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod där intervjuer användes för att samla in materialet. Två olika semistrukturerade intervjuguider konstruerades och användes vid</p><p>intervjutillfällena, en för de kvinnliga tränarna och en för styrelseledamöterna. Det resultat som framkom var att traditionella uppfattningar om manligt och kvinnligt fortfarande lever kvar vilket påverkar den kvinnliga ledarskapssituationen. Det framkom även skillnader i uppfattningar mellan styrelseledamöterna och de kvinnliga tränarna om vikten av stöd i form</p><p>av mentorskap. Goda utbildningsmöjligheter gavs i idrottsföreningarna och de kvinnliga</p><p>tränarna utnyttjade dessa.</p>

Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media och annan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon större utsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar de lärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem med metoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig av utomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framförallt att de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen. De svårigheter som är vanligast bland pedagogerna är brist på kunskap om utomhuspedagogik, brist på tid till planering och för lite pedagoger. Pedagogerna är överens om att det behövs utbildning kring utomhuspedagogik. Skolorna behöver också avsätta mer tid till planering för pedagogerna. Resultatet visar också att det är en pedagogik som passar många elever, men liksom traditionell undervisning passar den inte alla elever.

Vår studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lärande för att på så vis försöka förstå vilka villkor och förutsättningar i undervisningssituationer som eleverna anser påverkar deras möjligheter att lära. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt forskningsfrågor som utgår från en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gäller lärandet, det sociala samspelet med läraren och klasskamraterna (gruppen) som hjälpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att använda det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt när vi analyserar och tolkar våra informanters utsagor dvs. vårt resultat. I vår studie har det varit viktigt för oss att utgå från barnperspektivet, att om möjligt komma åt elevernas egna uppfattningar formulerade av dem själva för att verkligen komma nära och försöka förstå hur de ser på och uppfattar det egna lärandet. För att få en förståelse för detta har vi gjort kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever i skolår 4. I vårt resultat har vi kommit fram till att eleverna anser att läraren har stor betydelse för deras lärande och att många elever föredrar individuellt och enskilt arbete framför grupparbeten. Vi kan också konstatera att elever anser att de lär sig bäst i klassrummet i en lugn men gärna småpratig miljö gärna med en bra kompis vid sin sida. De verktyg som eleverna idag främst använder sig av för sitt lärande, utöver lärarens kunskaper är Internet och till viss del böcker.

Inom idrotten är kvinnor på ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga tränare i idrottsföreningar, utifrån de uppfattningar tränarna själva såväl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrån vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av två kvinnliga tränare. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ metod där intervjuer användes för att samla in materialet. Två olika semistrukturerade intervjuguider konstruerades och användes vid intervjutillfällena, en för de kvinnliga tränarna och en för styrelseledamöterna. Det resultat som framkom var att traditionella uppfattningar om manligt och kvinnligt fortfarande lever kvar vilket påverkar den kvinnliga ledarskapssituationen. Det framkom även skillnader i uppfattningar mellan styrelseledamöterna och de kvinnliga tränarna om vikten av stöd i form av mentorskap. Goda utbildningsmöjligheter gavs i idrottsföreningarna och de kvinnliga tränarna utnyttjade dessa.

Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lärande. Vår undersökning sträcker sig mellan årskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lärare i de olika årskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lärarna hade en positiv inställning till utomhuspedagogik. De såg naturen som ett hjälpmedel för lärande, och att det ger många möjligheter som är positiva för barns lärnade. Fast de ansåg också att det fanns hinder med att bedriva utomhuspedagogik. PÅ de tre skolorna hade lärarna uppfattningarna att utomhuspedagogik gjorde barnen mer delaktiga i undervisningen och lärarna framhävde liksom litteraturen betydelsen av att barnen får använda alla sina sinnen för en rikare inlärning. Hinder som presenterades var att det ansågs vara svårt att skaffa resurser, och att lärare inte har tillräckliga kunskaper med att bedriva utomhuspedagogik.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollärares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan. De frågeställningar som ställdes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollärare att en konflikt mellan barn karaktäriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollärare att barn använder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrån en grupp förskollärares uppfattningar? Resultatet av studien visade på många olika uppfattningar om vad som är en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollärarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende på vilken typ av konflikt det är, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjälp i konflikthanteringen. Det finns många likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter såsom synen på hur barn agerar under konflikter kan återfinnas i tidigare forskning. Förskollärare ger också uppfattningar av att de kan identifiera barns kommunikativa strategier och konflikter.

I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever på olika sätt uppfattar miniräknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgår från en enkätundersökning som genomfördes på 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krävdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjälp av tidigare forskning och redan formulerade användningsområden för miniräknare. Då denna studie i första hand är kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen mediering, socialisering och looping-effekter är centrala och används när vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde. Samtidigt tyder mitt resultat på att de intervjuade pedagogerna uppfattar att kreativitet har att göra med frihet, skapa någonting nytt samt att hitta lösningar på problem. Pedagogerna uppfattar att när eleven får möjlighet att själv lösa problem så ges möjlighet för eleven att vara kreativ. De uppger även att det ges möjlighet för kreativitet i matematikämnet, där eleverna får dansa och bygga matematik. Min slutsats är att detta stimulerar elevernas olika sinnen och låter eleverna lära på en främst laborativ nivå. Var och när eleverna är som mest kreativa uppfattar pedagogerna som något individuellt hos varje elev och min slutsats är att rum och material har betydelse för var och när eleven är kreativ. Nämnbart är också att pedagogerna uppfattar kunskapsformer som uttrycksformer i Skolverkets (2011) läroplan.

This paper reports from a study looking at teacher’s and student’s apprehensions regarding rubrics. The idea to research this specific subject stems from our interest in this phenomenon due to our education and curiosity about how rubrics are apprehended and not about how they are used or described. To explore this area we have used empirical material compiled through interviews. The analysis is done by creating categories containing various apprehensions expressed in the material through different characterizations of the phenomenon called rubrics. Previous research in this area of teacher and student apprehensions is very scarce therefore the discussion has one part where an attempt to compare the results of this study with precious research and one part discussing the pedagogical implications rubrics might have.

This is a qualitative and hermeneutic study where I describe, analyze and interpret four Swedish teachers' perceptions of the importance of writing as a way of acquiring knowledge. The purpose is to highlight attitudes to writing and their impact on the teaching practice. The theoretical background discusses the autonomic aspects of scripture and pedagogical positions concerning writing instruction. Results show that the teachers teaching positions can be traced back to their approach to writing. However, in this study, it is difficult to tell exactly what these consequences are because the approaches of the teachers’ are similar. Nevertheless, because the teachers’ attitudes to writing influence their pedagogical positions then reasonably these attitudes are likely to shine through and permeate their teaching practice.