<p>Vår studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lärande för att på så vis försöka förstå vilka villkor och förutsättningar i undervisningssituationer som eleverna anser påverkar deras möjligheter att lära. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt forskningsfrågor som utgår från en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gäller lärandet, det sociala samspelet med läraren och klasskamraterna (gruppen) som hjälpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att använda det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt när vi analyserar och tolkar våra informanters utsagor dvs. vårt resultat. I vår studie har det varit viktigt för oss att utgå från barnperspektivet, att om möjligt komma åt elevernas egna uppfattningar formulerade av dem själva för att verkligen komma nära och försöka förstå hur de ser på och uppfattar det egna lärandet. För att få en förståelse för detta har vi gjort kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever i skolår 4. I vårt resultat har vi kommit fram till att eleverna anser att läraren har stor betydelse för deras lärande och att många elever föredrar individuellt och enskilt arbete framför grupparbeten. Vi kan också konstatera att elever anser att de lär sig bäst i klassrummet i en lugn men gärna småpratig miljö gärna med en bra kompis vid sin sida. De verktyg som eleverna idag främst använder sig av för sitt lärande, utöver lärarens kunskaper är Internet och till viss del böcker.</p>

Vår studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lärande för att på så vis försöka förstå vilka villkor och förutsättningar i undervisningssituationer som eleverna anser påverkar deras möjligheter att lära. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt forskningsfrågor som utgår från en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gäller lärandet, det sociala samspelet med läraren och klasskamraterna (gruppen) som hjälpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att använda det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt när vi analyserar och tolkar våra informanters utsagor dvs. vårt resultat. I vår studie har det varit viktigt för oss att utgå från barnperspektivet, att om möjligt komma åt elevernas egna uppfattningar formulerade av dem själva för att verkligen komma nära och försöka förstå hur de ser på och uppfattar det egna lärandet. För att få en förståelse för detta har vi gjort kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever i skolår 4. I vårt resultat har vi kommit fram till att eleverna anser att läraren har stor betydelse för deras lärande och att många elever föredrar individuellt och enskilt arbete framför grupparbeten. Vi kan också konstatera att elever anser att de lär sig bäst i klassrummet i en lugn men gärna småpratig miljö gärna med en bra kompis vid sin sida. De verktyg som eleverna idag främst använder sig av för sitt lärande, utöver lärarens kunskaper är Internet och till viss del böcker.

Denna uppsats tar upp en annan vinkel på frukostätande och högstadieelevers tankar kring frukostätande och deras skolprestation. Målsättningen med uppsatsen är att redovisa och analysera tankar bakom ungdomars uteblivna frukost med hjälp av tidigare forskning av både för - och nackdelar med frukosten. Fältarbetet gjordes bland elever i årskurs sju: enkätundersökning med två klasser och djupintervjuer med fyra elever som inte åt frukost varje dag på skoldagarna. Hälsopedagogik och skolans roll tas också upp. Resultatet av undersökningen har visat att majoriteten av eleverna åt frukost varje dag och tre elever åt frukost endast på helgerna. De som hoppade över frukosten på vardagarna verkade klara sig ganska bra med sitt skolarbete trots allt. Det fanns viss koppling mellan vissa av elevernas vana att fasta och utebliven frukost när det gällde deras kroppskännedom och hur deras hälsotillstånd påverkar skolprestationer. Flickorna var mer medvetna om sin hälsa och hälsofrågor än pojkarna i intervjuerna. Förutom tidsbrist, trötthet eller dålig aptit som var orsaker till utebliven frukost, fanns det en elev som mådde dåligt av att äta frukost på morgonen. Frukost kan orsaka magont, stress, trötthet och därmed sämre skolprestation enligt henne, vilket ät motsatsen till vad de flesta tidigare forskning om frukost har visat. Eleven tyckte att det är det viktigt att äta frukost trots att hon själv inte upplevde någon nytta av att äta frukost. Frågan är om hon också ska äta en ordentlig frukost på morgonen när hennes kropp säger ifrån. Tål hon inte äta på morgonen eller uppstår besvären på grund av hennes ovana att äta frukost. Olika perspektiv och orsaker till symptomen och konsekvenser av utebliven frukost kommer att diskuteras. Studien har också visat att frukostätande är ett komplicerat fenomen där olika faktorer spelar in. Eftersom varje individ är olika, borde skolverksamheten ta hänsyn till individens olika behov. Så länge det finns nackdelar med att äta frukost, även om de som inte äter frukost är en monoritet, borde vikten av frukostätande introduceras försiktigt.

The study aimed to capture the institutionalized adolescent´s life stories and identified their thoughts and experiences of being institutionalized. This to understand and analyze the process that they go through to become adults with respect to three selected aspects: family relationships, school attendance and self-esteem. The adolescent´s in this study are or have been institutionalized by and according to Swedish law. It was based on 14 life stories and the purpose were to identify the adolescents thoughts and experience and which was later on used to understand and analyze the results with respect to the three selected aspects. Our analysis was based on two theories; symbolic interactionism and labeling theory. The study concludes that the adolescent´s experience their time in institutions as both good and bad in different levels. Some adolescent´s had realized that the life they were living before they got to the institution was bad for them and that they now have come to conclusion that they deserve to have a “normal” and worthy life. Others are so affected by their life situation and background that they can’t bring themselves to improve their future.

Tiggeri är ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhälle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och åsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar på detta syfte utgick vi från en kvalitativ metod och har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgått från frågeställningar kring vilka åsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.Vårt resultat visade att det fanns många tankar och åsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta känslor. De gemensamma åsikterna som framkommit är att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren väcker både känslor och ett ifrågasättande om dennes ärlighet. Den främsta orsaken till en tiggares situation ansågs vara fattigdom samt bristen på social välfärd.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser är intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad elever i årskurs ett har för uppfattning kring matsmältningsprocessen. Vad som händer med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville också ta reda på om de hade någon uppfattning om matsmältningsorganens placering och funktion i vår kropp. Elevernas uppfattning varierade då vissa elever hade stora kunskaper om vad som hände med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsäcken men därefter hade en del av eleverna svårigheter med vad som senare skulle hända med maten mer än att den kommer ut som avföring. Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som händer med maten i vår kropp varierade.

BAKGRUND:Här ges en beskrivning en tillbakablick på hur synen på inlärning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergång från förskola till skola tas upp likaså en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som påverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori är några av dem vars sätt att se på inlärning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och även synen på detta över tid. Vidare beskrivs barns sätt att tänka utifrån Doverborg &amp; Pramlings tre kategorier som visar på barns olika tankesätt om ”något de lärt sig”. En beskrivning av det Gardner menar är barns intiuitiva teorier som han kallar intellektets teori tas upp. Även det Gardner menar är ett ”inre språk”, som han menar att spädbarn har, som Gardner gett benämningen representation. Till utvecklandet av olika ordningar av representationer, som när barnet börjar kunna fantisera och föreställa sig kallar Gardner för meta-representationer. Barns script av olika händelser, som de använder sig av i vardagen beskrivs. Även de problem som kan uppstå då barnens script inte kan appliceras på det skolan lär ut, vilket kan innebära att barnen har svårt att ta till sig den nya kunskapen.SYFTE:Syftet med undersökningen är att fördjupa vår förståelse och kunskap om femåringars förväntningar på skola och vilken kunskap de besitter.METOD:3Vi har utgått från en kvalitativ metod och använt oss av intervjuer och samtal som verktyg, med förskollärarna barnen. Vi har utgått från Kvales metafor om resenären som kommer från den konstruktivistiska kunskapssynen som leder till ett samtalsperspektiv. Vi har tolkat barnens känslor och tankar, det vill säga, vi har haft en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökningen har vi genomfört med hjälp av kvalitativa intervjuer och samtal. Vi har samtalat med 13 barn och intervjuat två förskollärare, på två olika förskolor.RESULTAT:De flesta barnen svarade att de till hösten skulle börja skolan. Alla barnen sa att det skulle bli roligt att börja skolan och några sa sig längtade till hösten av den orsaken. Barnens tankar om innehållet och aktiviteter i skolan, berättade de var sådant som läxor, att lära sig skriva allt från små bokstäver till skrivstil och att de skulle ha matte. Många nämnde också att de skulle ha rast och då kunde man klättra i träd, spela fotboll och hoppa hopprep. När de beskrev skolan sa de ”hur ska jag kunna veta det, jag har aldrig gått i skolan”. Några av barnen kom in på matteproblem och vi fick en inblick i hur de tillsammans tänkte och resonerade sig fram till resultatet. Genom intervjun med förskollärarna fick vi en beskrivning av hur de förbereder barnen för övergången och vad förskollärarna tror att barnen har för förväntningar.

This study aims of examining how pupils in first year of school thinks of mathematics, what motivation they have for learning about it and how that affect their learning in mathematics. It also includes describing how special teachers can strengthen student’s mathematical development based on research as well as students’ thoughts and motivation. Qualitative methods were used in this study. Semi structured interviews were done with ten children in year one of school and the analysis of the pupil’s mathematics learning were made by using National Agency for Education's (2018) National Assessment Support in number perception. The study shows that most of the pupils likes mathematics in year one of school and that the pupils in this study overall have more positive thoughts then negative thoughts about mathematics. This study also shows that the pupil’s thoughts and motivations seem to affect the learning in mathematics. It turns out that the more positive thoughts and the higher inner motivation seems to lead to higher mathematic learning. The more negative thoughts and the higher external motivation seems to lead to lower mathematic learning.

<p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva.</p><p>För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.</p>

No description available.