No description available.

No description available.

<p>Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför</p><p>skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad</p><p>pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de</p><p>pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men</p><p>den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade</p><p>efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika</p><p>verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen</p><p>var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits</p><p>om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98</p><p>och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår</p><p>empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam</p><p>syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla</p><p>nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom</p><p>fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till</p><p>skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen,</p><p>att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.</p>

Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98 och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen, att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.

BAKGRUND:Här ges en beskrivning en tillbakablick på hur synen på inlärning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergång från förskola till skola tas upp likaså en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som påverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori är några av dem vars sätt att se på inlärning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och även synen på detta över tid. Vidare beskrivs barns sätt att tänka utifrån Doverborg &amp; Pramlings tre kategorier som visar på barns olika tankesätt om ”något de lärt sig”. En beskrivning av det Gardner menar är barns intiuitiva teorier som han kallar intellektets teori tas upp. Även det Gardner menar är ett ”inre språk”, som han menar att spädbarn har, som Gardner gett benämningen representation. Till utvecklandet av olika ordningar av representationer, som när barnet börjar kunna fantisera och föreställa sig kallar Gardner för meta-representationer. Barns script av olika händelser, som de använder sig av i vardagen beskrivs. Även de problem som kan uppstå då barnens script inte kan appliceras på det skolan lär ut, vilket kan innebära att barnen har svårt att ta till sig den nya kunskapen.SYFTE:Syftet med undersökningen är att fördjupa vår förståelse och kunskap om femåringars förväntningar på skola och vilken kunskap de besitter.METOD:3Vi har utgått från en kvalitativ metod och använt oss av intervjuer och samtal som verktyg, med förskollärarna barnen. Vi har utgått från Kvales metafor om resenären som kommer från den konstruktivistiska kunskapssynen som leder till ett samtalsperspektiv. Vi har tolkat barnens känslor och tankar, det vill säga, vi har haft en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökningen har vi genomfört med hjälp av kvalitativa intervjuer och samtal. Vi har samtalat med 13 barn och intervjuat två förskollärare, på två olika förskolor.RESULTAT:De flesta barnen svarade att de till hösten skulle börja skolan. Alla barnen sa att det skulle bli roligt att börja skolan och några sa sig längtade till hösten av den orsaken. Barnens tankar om innehållet och aktiviteter i skolan, berättade de var sådant som läxor, att lära sig skriva allt från små bokstäver till skrivstil och att de skulle ha matte. Många nämnde också att de skulle ha rast och då kunde man klättra i träd, spela fotboll och hoppa hopprep. När de beskrev skolan sa de ”hur ska jag kunna veta det, jag har aldrig gått i skolan”. Några av barnen kom in på matteproblem och vi fick en inblick i hur de tillsammans tänkte och resonerade sig fram till resultatet. Genom intervjun med förskollärarna fick vi en beskrivning av hur de förbereder barnen för övergången och vad förskollärarna tror att barnen har för förväntningar.

<p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar. De undersökta skolorna använder sig av ett välutarbetat inskolningsschema som var och en av pedagogerna har utvecklat under de åren de har jobbat på skolan. Pedagogerna är välutbildade och engagerade och tillsammans med föräldrarnas hjälp ger barnen en bra start i skolans värld.</p><p>The purpose of this article is to gain an insight into the pedagogue’s views of the adjustment period at the start of school. We wanted to study how the pedagogues exercise their knowledge and experience to give the children a positive and secure start when they begin school. A part of our study is also to understand how parents regard school start due to fact that their involvement plays an important roll in the adjustment period. The article is that of an empirical one. The result is built upon interviews with six pedagogues and information collected from questionnaires from 76 parents. The schools involved used well-prepared adjustment period schedules that each pedagogue had developed during the time they worked with the school. The pedagogues themselves were well-educated and committed and together with the parents give the children the right start when beginning school.</p>

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar. De undersökta skolorna använder sig av ett välutarbetat inskolningsschema som var och en av pedagogerna har utvecklat under de åren de har jobbat på skolan. Pedagogerna är välutbildade och engagerade och tillsammans med föräldrarnas hjälp ger barnen en bra start i skolans värld. The purpose of this article is to gain an insight into the pedagogue’s views of the adjustment period at the start of school. We wanted to study how the pedagogues exercise their knowledge and experience to give the children a positive and secure start when they begin school. A part of our study is also to understand how parents regard school start due to fact that their involvement plays an important roll in the adjustment period. The article is that of an empirical one. The result is built upon interviews with six pedagogues and information collected from questionnaires from 76 parents. The schools involved used well-prepared adjustment period schedules that each pedagogue had developed during the time they worked with the school. The pedagogues themselves were well-educated and committed and together with the parents give the children the right start when beginning school.

<p>Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell</p><p>som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att</p><p>inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att</p><p>konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder</p><p>i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt</p><p>barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen</p><p>möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.</p>

Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar. I min litteraturstudie tar jag kortfattat upp vad som kännetecknar sexårsåldern samt vad tidigare undersökningar visat om sexåringars tankar och föreställningar om skolstart och skola. I min intervjuundersökning uttrycker de flesta sexåringarna en viss oro inför skolstarten även om de alla tycker att det skall bli roligt att börja skolan. Läsa, skriva och räkna är det barnen framför allt annat förknippar med skola. Dessa resultat får stöd också av min litteraturstudie. Föräldrar, syskon och äldre kamrater är de som barnen i huvudsak säger att de lärt sig om skolan av.

Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.