Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgång är en av grunderna i det pedagogiska yrket redan från förskolan. Förskoleklassen har gemensam läroplan med grundskolan men ska arbeta utifrån förskolans pedagogiska arbetssätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka lärandemiljöerna i förskoleklassen där pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda på hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta är en kvalitativ studie som bygger på observationer av två förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. Förförståelsen av mig som forskare har jag erhållit genom att läsa in mig på litteratur som berör ämnet.Slutsatsen av denna undersökning är att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler där den är en mer styrd förskola samtidigt som det är en friare form av skola. Med detta menar jag varken förskola eller skola men även både och, fast i en helt egen klass för sig. Den obligatoriska skolstarten infaller inte förrän det år då barnen fyller sju. Detta gör att man kan säga att förskoleklassen därmed blir en förlängning av den frivilliga förskolan med eget tillvägagångssätt där det är fokus på att arbeta med barnens sociala gemenskap och förberedelser av olika slag inför skolstarten. Denna egna kategori befinner sig således i en liminalfas, ett ingenmansland, mellan två skolformer vilken ska balansera på en lina mellan olika pedagogiska traditioner som ska samspela i ett år för att ge barnen de bästa förutsättningarna inför den riktiga skolstarten. Nyckelord: förskoleklass, läroplan, integration, tillvägagångssätt, 6-åringar. / To prepare children for their continuing education is one of the basics of the educational profession from the school. The pre-school class has a single curriculum with elementary school, but should work on for the pre-school's pedagogical approach. The purpose of this paper is to explore learning environments in pre-school class where educational traditions meet, and transforme and find out how the activities of the pre-school class looks like in practice. This is a qualitative study based on observation of two pre-school classes and interviews with staff in these. For an understanding of me as a researcher, I have received by loading me on literature relating to the subject. The conclusion of this study is that the pre-school class is in the school premises where it is a more controlled pre-school while it is a lighter form of school. By this I mean either pre-school or school but also both, and in a kind of its own. Mandatory school start date is not until the year in which the children turn seven. This makes it possible to say that pre-school class becomes an extension of the volunteer’s pre- school with its own approach where there is a focus on working with the children's social community and preparation of various types before school. This custom category are thus in a liminal phase, a no man's land, between two school forms wich balance on a rope between the various educational traditions to interact in a year to give children the best conditions for the real schoolstart. Keywords: pre-school class, integration, pedagogical approach, 6-year-olds.

The aim of this study was to investigate teachers` and pupils` views of the English subject in Swedish and Norwegian schools, and to find out what motivates six year olds to learn English. The study was carried out in two different countries where the start of compulsory English teaching are taking place in different grades. The methods of the survey have been interviews with teachers and pupils and classroom observation. The findings of the study are that six year olds are motivated to learn English, because they want to be able to communicate with other people. The results also show that the teachers` implementation of English activities has a significant part in their pupils’ linguistic motivation and language learning.

<p>Sjöberg, Helena (2009): <em>Matematik i förskoleklassen. </em>Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.</p><h1> </h1><h1>Sammanfattning</h1><p>Matematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang. Många barn och ungdomar upplever trots det svårigheter i ämnet under skolåren. Upplevelsen av matematikundervisningen i förskoleklassen bidrar till barnens fortsatta förhållningssätt till matematik.</p><p> </p><p>Det här examensarbetets syfte är att bidra till förståelse av matematikundervisningen i förskoleklasser. Det sker genom att undersöka vilka föreställningar förskollärare i sju olika förskoleklasser har om matematik. De övergripande frågor studien utgår från är vad matematik i förskolan kan vara, vilka arbetssätt de sju förskollärarna säger att de valt och varför de valt att arbeta på det sättet med matematik.</p><p> </p><p>Examensarbetets empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar i sju olika förskoleklasser.</p><p> </p><p>Tidigare forskning visar att förskoleklassens verksamhet har blivit skolliknande eftersom de befinner sig på skolan. Forskning poängterar samtidigt att leken är viktig i barns lärande och att för tidig formell matematik kan få negativa konsekvenser för barnens lärande och framtida syn på matematik.</p><p> </p><p>Resultatet i den här studien visar att alla intervjuade förskollärare poängterar vikten av matematik i förskoleklassen. Det som skiljer förskollärarna i studien åt är hur de anser att matematiken bör uppmärksammas under barnens första år på skolan. Tendensen visar att matematiska arbetspass som är inplanerade i ett schema är vanligt. Ungefär hälften av de intervjuade förskollärarna anser att innehållet i arbetspassen bör styras av en matematikbok som en skolförberedande aktivitet medan hälften anser att de bör fyllas med aktiviteter där barnen tillåts röra på sig som en del av förskolans pedagogik.</p><p> </p><p>En slutsats av den här studien är att majoriteten av förskollärarna har påverkats av att befinna sig på skolan med hänseende av att de har lärarledda matematiska arbetspass inplanerade i ett schema. Det finns även en tendens till att använda matematikbok. En slutsats är att förskollärarnas utbildning verkar ha större betydelse för deras sätt att organisera matematiken än de lokaler som förskoleklassen har tillgång till.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: förskoleklass, förskollärare, matematik, sexåringar, skolförberedande verksamhet</p>

Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar. I min litteraturstudie tar jag kortfattat upp vad som kännetecknar sexårsåldern samt vad tidigare undersökningar visat om sexåringars tankar och föreställningar om skolstart och skola. I min intervjuundersökning uttrycker de flesta sexåringarna en viss oro inför skolstarten även om de alla tycker att det skall bli roligt att börja skolan. Läsa, skriva och räkna är det barnen framför allt annat förknippar med skola. Dessa resultat får stöd också av min litteraturstudie. Föräldrar, syskon och äldre kamrater är de som barnen i huvudsak säger att de lärt sig om skolan av.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Matematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang. Många barn och ungdomar upplever trots det svårigheter i ämnet under skolåren. Upplevelsen av matematikundervisningen i förskoleklassen bidrar till barnens fortsatta förhållningssätt till matematik.   Det här examensarbetets syfte är att bidra till förståelse av matematikundervisningen i förskoleklasser. Det sker genom att undersöka vilka föreställningar förskollärare i sju olika förskoleklasser har om matematik. De övergripande frågor studien utgår från är vad matematik i förskolan kan vara, vilka arbetssätt de sju förskollärarna säger att de valt och varför de valt att arbeta på det sättet med matematik.   Examensarbetets empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar i sju olika förskoleklasser.   Tidigare forskning visar att förskoleklassens verksamhet har blivit skolliknande eftersom de befinner sig på skolan. Forskning poängterar samtidigt att leken är viktig i barns lärande och att för tidig formell matematik kan få negativa konsekvenser för barnens lärande och framtida syn på matematik.   Resultatet i den här studien visar att alla intervjuade förskollärare poängterar vikten av matematik i förskoleklassen. Det som skiljer förskollärarna i studien åt är hur de anser att matematiken bör uppmärksammas under barnens första år på skolan. Tendensen visar att matematiska arbetspass som är inplanerade i ett schema är vanligt. Ungefär hälften av de intervjuade förskollärarna anser att innehållet i arbetspassen bör styras av en matematikbok som en skolförberedande aktivitet medan hälften anser att de bör fyllas med aktiviteter där barnen tillåts röra på sig som en del av förskolans pedagogik.   En slutsats av den här studien är att majoriteten av förskollärarna har påverkats av att befinna sig på skolan med hänseende av att de har lärarledda matematiska arbetspass inplanerade i ett schema. Det finns även en tendens till att använda matematikbok. En slutsats är att förskollärarnas utbildning verkar ha större betydelse för deras sätt att organisera matematiken än de lokaler som förskoleklassen har tillgång till.               Nyckelord: förskoleklass, förskollärare, matematik, sexåringar, skolförberedande verksamhet

<p>Skolstarten och den första tiden i skolan är mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta inställning till skola och lärande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt hur de säger att de lärt sig om detta. Arbetet består av två delar. Dels en litteraturstudie där jag presenterar litteratur och undersökningar som på olika sätt belyser ämnet. Dels en intervjuundersökning som är baserad på intervjuer med åtta stycken sexåringar. </p><p>I min litteraturstudie tar jag kortfattat upp vad som kännetecknar sexårsåldern samt vad tidigare undersökningar visat om sexåringars tankar och föreställningar om skolstart och skola. </p><p>I min intervjuundersökning uttrycker de flesta sexåringarna en viss oro inför skolstarten även om de alla tycker att det skall bli roligt att börja skolan. </p><p>Läsa, skriva och räkna är det barnen framför allt annat förknippar med skola. Dessa resultat får stöd också av min litteraturstudie. Föräldrar, syskon och äldre kamrater är de som barnen i huvudsak säger att de lärt sig om skolan av.</p>

Detta är en undersökning om pedagogers syn på sexåringar. I undersökningens fokus ligger sexåringarnas mognad och lek. Har mognaden och leken påverkats av att det har blivit en egen verksamhet för sexåringarna, en förskoleklass? Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger anser att sexåringarnas lek och mognad har påverkats av att flytta till skolan från förskolan. För att få en klar bild på pedagogers syn, har vi valt att intervjua förskolepedagoger och specialpedagoger, alla med erfarenhet av sexårsverksamhet. Under intervjuerna har vi valt att diskutera sexåringars mognad, lekens betydelse, fri kontra styrd lek och vuxendeltagande i leken. Resultatet visar att det har blivit en påverkan på barnen men åsikterna är delade bland de intervjuade pedagogerna, vilket har gett en mångsidig och intressant undersökning.

AbstractFörskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen.Gabrielle Aldenhov och Mariana RosvallAldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Samspel, lek och lärande är ett pedagogiskt sätt att engagera sexåringarna för att nå ny kunskap. Vad anser utvecklingssamordnaren och pedagogerna i förskoleklasserna om det här? Hur ser förskoleklassernas verksamheter ut? På vilket sätt är de baserade på lekens grunder? Våra teoretiska utgångspunkter i arbetet är det sociokulturella perspektivet och forskning kring leken. Lek, skola och samspel är också viktiga begrepp som bearbetas under arbetets gång. Den metod vi har använt oss av för att få svar på våra frågor har varit intervjuer med informanterna. Resultaten vi har kommit fram till är att leken är nyckeln till kunskap i förskoleklassen och att förskoleklassen är en mix av förskolan och skolan. Pedagogerna i förskoleklasserna har stora möjligheter att lägga upp sina respektive verksamheter så länge de följer strävansmålen i läroplanen (Lpo-94). Nyckelord: förskoleklass, sexåringar, pedagoger, lek, skola.

<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka sexåringars miljömedvetenhet, samt hur de har tillförskaffat sig denna kunskap. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med samtliga 13 elever i en förskoleklass. Genom att diskutera kring 7 saker glasburk, läskedrycksburk, löv, papptallrik, plastmugg, tidning och äppelskrutt som vi lade ut i skogen under en månad fick jag kunskap om vad barnen trodde skulle ske med sakerna under tiden i skogen, var barnen skulle ha slängt sakerna samt hur de hade erhållit denna kunskap.</p><p>Barnen trodde att det var vädret som påverkade processen med sakerna i skogen. De utgår från vad de har sett och sätter in det i ett sammanhang. Det har lärt mig att utgå från barnens vardag när det gäller naturvetenskapliga fenomen.</p><p>När det gäller återvinning var kunskapen större om glasåtervinning än om plaståtervinning hos sexåringarna. Kunskapen om kompostering var obefintlig. Genom detta arbete tror jag att kompostering kan vara ett bra sätt att väcka miljöintresse hos barn.</p><p>Jag fann att mamman var en viktig kunskapsförmedlare inom detta område. 10 av 13 barn svarade att någon anhörig hade lärt dem det som de svarade i denna studie. Av dessa 10 barn nämnde 8 mamma eller mamma och pappa som anhörig. Två av barnen svarade att de hade erhållit kunskapen genom TV. Ingen av barnen nämnde förskolan eller förskoleklassen som kunskapsförmedlare.</p> / <p>The purpose of my study was to examine the environmental awareness of six-year-olds and how they have acquired this knowledge. I have carried out qualitative interviews with all the thirteen pupils in one pre-school class.</p><p>By discussing seven things, a glass jar, a soda can, a leaf, a paper plate, a plastic mug, a newspaper, and an apple core, which we put away in the forest for a month, I gained the knowledge of what the children thought would happen to the seven different things and where they had acquired their knowledge.</p><p>The children thought it was the weather that affected the process of the seven things. Their assumptions were based on what they see and put into a context. I have learnt to start from children’s everyday life when explaining scientific phenomena, to children.</p><p>When it comes to recycling, the fact was that the knowledge of recycling glass was more widely spread than the knowledge of recycling plastics among the six-year-olds. The knowledge of composting was nonexistent. As a result of this study, I think that composting might be a good idea in order to raise an environmental interest among children.</p><p>I found that mothers were important contributors to knowledge in this field. When questioned who had taught them what they knew in this field, ten of thirteen children answered that a close relative had taught them what they knew, i.e. what they had answered in the study. Eight out of these ten pupils mentioned their mothers or their mothers and fathers as this/these close relative/s. Two of the children said that they had acquired this knowledge through TV. None of the children mentioned day care centre, nursery school or pre-school class as contributors to any environmental awareness.</p>

Syftet med mitt arbete var att undersöka sexåringars miljömedvetenhet, samt hur de har tillförskaffat sig denna kunskap. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med samtliga 13 elever i en förskoleklass. Genom att diskutera kring 7 saker glasburk, läskedrycksburk, löv, papptallrik, plastmugg, tidning och äppelskrutt som vi lade ut i skogen under en månad fick jag kunskap om vad barnen trodde skulle ske med sakerna under tiden i skogen, var barnen skulle ha slängt sakerna samt hur de hade erhållit denna kunskap. Barnen trodde att det var vädret som påverkade processen med sakerna i skogen. De utgår från vad de har sett och sätter in det i ett sammanhang. Det har lärt mig att utgå från barnens vardag när det gäller naturvetenskapliga fenomen. När det gäller återvinning var kunskapen större om glasåtervinning än om plaståtervinning hos sexåringarna. Kunskapen om kompostering var obefintlig. Genom detta arbete tror jag att kompostering kan vara ett bra sätt att väcka miljöintresse hos barn. Jag fann att mamman var en viktig kunskapsförmedlare inom detta område. 10 av 13 barn svarade att någon anhörig hade lärt dem det som de svarade i denna studie. Av dessa 10 barn nämnde 8 mamma eller mamma och pappa som anhörig. Två av barnen svarade att de hade erhållit kunskapen genom TV. Ingen av barnen nämnde förskolan eller förskoleklassen som kunskapsförmedlare. / The purpose of my study was to examine the environmental awareness of six-year-olds and how they have acquired this knowledge. I have carried out qualitative interviews with all the thirteen pupils in one pre-school class. By discussing seven things, a glass jar, a soda can, a leaf, a paper plate, a plastic mug, a newspaper, and an apple core, which we put away in the forest for a month, I gained the knowledge of what the children thought would happen to the seven different things and where they had acquired their knowledge. The children thought it was the weather that affected the process of the seven things. Their assumptions were based on what they see and put into a context. I have learnt to start from children’s everyday life when explaining scientific phenomena, to children. When it comes to recycling, the fact was that the knowledge of recycling glass was more widely spread than the knowledge of recycling plastics among the six-year-olds. The knowledge of composting was nonexistent. As a result of this study, I think that composting might be a good idea in order to raise an environmental interest among children. I found that mothers were important contributors to knowledge in this field. When questioned who had taught them what they knew in this field, ten of thirteen children answered that a close relative had taught them what they knew, i.e. what they had answered in the study. Eight out of these ten pupils mentioned their mothers or their mothers and fathers as this/these close relative/s. Two of the children said that they had acquired this knowledge through TV. None of the children mentioned day care centre, nursery school or pre-school class as contributors to any environmental awareness.