Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna. Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.

AbstractFörskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen.Gabrielle Aldenhov och Mariana RosvallAldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Samspel, lek och lärande är ett pedagogiskt sätt att engagera sexåringarna för att nå ny kunskap. Vad anser utvecklingssamordnaren och pedagogerna i förskoleklasserna om det här? Hur ser förskoleklassernas verksamheter ut? På vilket sätt är de baserade på lekens grunder? Våra teoretiska utgångspunkter i arbetet är det sociokulturella perspektivet och forskning kring leken. Lek, skola och samspel är också viktiga begrepp som bearbetas under arbetets gång. Den metod vi har använt oss av för att få svar på våra frågor har varit intervjuer med informanterna. Resultaten vi har kommit fram till är att leken är nyckeln till kunskap i förskoleklassen och att förskoleklassen är en mix av förskolan och skolan. Pedagogerna i förskoleklasserna har stora möjligheter att lägga upp sina respektive verksamheter så länge de följer strävansmålen i läroplanen (Lpo-94). Nyckelord: förskoleklass, sexåringar, pedagoger, lek, skola.