I denna uppsats kommer jag att studera det relativt nya medieformatet podcast ur ett samtalsanalytiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera samtalen var för sig och sedan jämföra de båda samtalen med varandra för att få fram eventuella skillnader och likheter. Kategorierna som studeras är: samtidigt tal, avbrott, introduktion av samtalsämne och samtalsuppdelning. De podcaster som analyseras är ”Alex och Sigges podcast” samt ”Filip och Fredriks podcast”. Efter att ha gjort en transkription på 20 minuter av varje podcast kunde jag avläsa att de båda samtalsparen säger ungefär lika många ord i inspelningen samt att uppdelningen mellan paren i de båda podcasterna är utmärkande lika. Antal gånger då samtidigt tal förekommer är 16 respektive 22 gånger. Antal avbrott däremot gav svaret att Alex och Sigge endast avbryter varandra 15 gånger medan Filip och Fredrik avbryter varandra hela 50 gånger. Det sker fyra ämnesintroduceringar i Alex och Sigges inspelade del och tio i Filip och Fredriks. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Filip och Fredrik avbröt varandra mer samt att det skedde mer samtidigt tal i deras podcast jämfört med Alex och Sigges. Om det beror på att Filip och Fredriks podcastavsnitt spelades in framför livepublik eller om det är bekvämligheten då de är mer erfarna, går inte att klargöra

No description available.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

No description available.

No description available.

Bakgrund Av Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring.   Syfte Syftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk.   Metod För att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Utvalda artiklar granskades och kvalitetsbedömdes utifrån ett bedömningsunderlag samt analyserades för att sedan föras in i en matris. Matrisen utgjorde underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Resultatet antydde att motiverande samtal samt rådgivande samtal hade effekt på alkoholkonsumtion samt alkoholrelaterade problem. Dock hade samtalen inte mer effekt än andra behandlingar. Enligt resultatet var det även viktigt med en bra utbildning i motiverande- samt rådgivande samtal för att samtalen skulle utföras korrekt och på så sätt få en bättre utgång.   Slutsats Motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal var enligt resultatet effektiva behandlingsmetoder för att minska alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem samt avhållsamhet hos alkoholberoende och alkoholmissbrukare. Studierna hade motsägelsefulla resultat, huruvida motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal gav en signifikant effekt i jämförelse med andra behandlingar. Resultatet visade även att förändringsprat och patientens attityd var betydelsefullt för patientens förändring av alkoholvanor.

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer. / Early and preclusive dialogues

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka användningen av den psykologiska strategin inre samtal under och i samband med match bland svenska seniorelitspelare i bordtennis. Vilka typer av inre samtal använder svenska seniorelitspelare sig av under och i samband med match? Varför använder sig svenska seniorelitspelare av inre samtal under och i samband med match? Hur påverkar inre samtal svenska seniorelitspelares prestation under match? Metod Studiens ansats var kvalitativ där intervjuer i halvstrukturerad form användes. Fem stycken seniorelitspelare intervjuades med erfarenhet av att spela i högsta ligan i Sverige eller Danmark. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analysen skedde med hjälp av deduktiv samt induktiv kodning av data. Resultat Studiens resultat visade på att positiva, negativa samt motiverande inre samtal användes av spelarna. Instruktionsbaserade inre samtal användes av flera av spelarna. Orsakerna till användning var för att skapa prestationsförbättring eller förbättra psykologiska faktorer. I det stora hela ansåg ett antal av spelarna att de inre samtalen var positiva för deras prestation, men det fanns spelare som ansåg att det berodde på situationen eller att det var negativt på grund av användning av negativa inre samtal. Slutsats Inre samtal är en viktig del av prestationen för bordtennisspelare. En positiv användning kan leda till att fler spelare kan lyckas bättre i framtiden. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap.</p><p><strong>Metod</strong>: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. <strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. <strong>Slutsats: </strong>MI-metoden är ett användbart verktyg för att<strong> </strong>främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.</p>

De ursprungliga frågorna inför denna uppsats var ’Hur förstår förskollärare samtalets plats i förskolan och hur ser förutsättningarna ut för samtal mellan barn och pedagoger i förskolan?’. Ganska snart kom en stor del av fokus dock att hamna kring problematiken runt att samtalet hotas av de stora barngrupperna som pressat pedagoger och barn mot en situation där frånvaron av det bra samtalet bara är en del av förskollärarnas oro. Bakgrunden till arbetet är ett projekt om ’social kommunikation och språk’ i samarbete mellan Högskolan i Gävle och Gävle kommun med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppsatsen är en del i projektet och har skrivits parallellt med arbetet som förskollärare.  Syftet har varit att ta reda på mer om vilken plats samtalet har i förskoleverksamheten. Genom att intervjua sju erfarna förskollärare från sju olika förskoleområden, som också är representanter för elevhälsoteamet på sitt område ville jag få en bild av deras syn på samtalen mellan barnen och dem. Intervjuerna har gjorts via telefon, spelats in och transkriberats ordagrant. Intervjuerna har varit halvstrukturerade med både fasta och öppna frågor. Materialet har analyserats induktivt genom att det i fragment och omgångar kategoriserats. De kategorier som slutligen hittades samlar förskollärarnas uppfattning om vad det bra samtalet är, vilka organisatoriska tillgångar och hinder som de beskriver och sist några lösningar för hur samtalet kan få utrymme. Det empiriska materialet har också kompletterats med studier av tidigare forskning på området.  I resultatet beskrivs först förskollärarnas syn på de förutsättningar de anser krävs för att bra samtal ska uppstå, kunskaper om samtalet som kan spåras hos informanterna och de upplevelser som de menar uppstår runt samtalet. Tyngdpunkten ligger på de organisatoriska tillgångar och hinder som de tar upp. Framför allt kommer det då att handla om konsekvenserna av de stora barngrupper informanterna upplever är ett stort hinder för inte bara samtal utan verksamheten i stort. Miljön är också en viktig faktor för samtalet liksom det faktiska antalet pedagoger utspridda över dagen. Ett intressant resultat som framkom handlade om att samtalet gärna uppstår när både barn och pedagoger upplever en frihet i tid och rum, från krav och stress. Sist är samlat förskollärarnas lösningar på bristen av tid till samtal. Då handlar det om gruppens betydelse för individens språkutveckling, lässtunderna, stödtecken, och organisationen av miljön och rutinerna.