·         Varför är du där nere när du skulle kunna vara här uppe? ·         Finns det något som du ångrar när du tänker på hur det kunde ha varit? ·         En helt privat fråga: ditt låglänta, fixerade perspektiv på stängslet, vilka möjligheter för konsten ser du däri? ·         Du är ett äpple och det sägs att äpplet inte faller långt från trädet. Hur var ditt fall? Vad är fallet och vad är det som inte är fallet? (jfr. Wittgenstein). ·         Det här är ett kastanjeträd. Berätta om den möjliga förväxlingen som kan ha uppstått mellan äpple och kastanj? ·         Om kastanjen gör anspråk på släktskap, till och med på faders- och/eller moderskap, erkänner du ett sådant anspråk? ·         [Om ja] Berätta om hybridformen kastanjeäpple och den nya morfologiska karakteristik som den gett upphov till (hur skalet förändrats, vilken som blivit din kärna, om stjälk och taggar gett upphov till nya organ, hur det står till med rostbarheten respektive torkningsbarheten). ·          [Om nej] Vilket är då ditt arv? ·         [Om ja eller nej] Vilka ömsesidiga och inte fullt så ömsesidiga förpliktelser räknar du till ett sådant erkännande? ·         Man har sagt mig att man ska kalla dig för Frida. Vem är Frida och hur är din relation till Ingrid Marie? Det går rykten om Frida finns för att Ingrid Marie drabbas av svampinfektioner. Det sägs att Frida är en ”ny sorts svensk” som kommer förändra den svenska (äppel)kulturen i grunden. Stämmer detta?

Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse av kvalificerade samtal i arbetslag samt vilka faktorer som lärare anser är viktiga för arbetslagsarbete. Studien undersöker även av hur specialpedagoger kan bidra i gemensamma samtal i arbetslagen då specialpedagogiska frågor diskuteras. Enkätstudien genomfördes på tre olika skolor i en kommun i södra Sverige. Forskningsfrågorna är intressanta ur ett specialpedagogiskt perspektiv då specialpedagoger som är aktiva medlemmar av arbetslag kan bidra till kvalificerade samtal i arbetslagen. Mer kvalificerade samtal i arbetslagen kan i längden leda till mer gynnsamma lärmiljöer för ett stort antal elever. Specialpedagogs bidrag kan i arbetslag nå ett stort antal elever med relativt sett små medel. Analysen visar på att lärare värderar relationella egenskaper högt för ett framgångsrikt arbetslagsarbete samt att lärarna i hög grad upplever att samtalen i arbetslagen i viss mån är kvalificerade. Lärarnas svar indikerar även att de upplever att specialpedagoger bidrar till samtalen som kvalificerad samtalspart.

<p>Studiens syfte var att undersöka och belysa hur ett antal studie- och yrkesvägledare ser på några aspekter av sitt arbete. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två forskningsfrågor som innebar dels vilken vikt studie- och yrkesvägledare lägger vid vägledning och hur de upplever just den delen av arbetet, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i dagens kunskapssamhälle. En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade telefonintervjuer användes. Det råder en stor enighet bland de intervjuade att vägledning är av stor betydelse och fyller en viktig funktion i dagens kunskapssamhälle. Stressigt, stimulerande och varierande är några av dom gängse ordval som nämns i sammanhanget om hur man uppfattar sin profession. Vidare betonar man också hur krävande men å andra sidan hur positivt det är att arbeta med samtal och vägledning. Resultatet visar också hur eniga de flesta studie- och yrkesvägledare är om den betydelse deras yrkesroll har i det samhälle som vi lever i idag, där det livslånga lärandet många gånger nämns. Flertalet menar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för människor som idag ställs inför många val. Relaterat till tidigare forskning och teorietiska utgångspunkter styrker erhållet resultat därmed tankarna om hur stor betydelse studie- och yrkesvägledare och vägledning har.</p>

No description available.

<p>Syftet med utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur, vi som lärare, kan arbeta språkutvecklande samt stimulera förskolebarnens språkutveckling genom att använda oss av utomhusmiljön. Utvecklingsarbetet genomfördes på två förskolor i form av ett tema kring språkutveckling, med olika språkliga aktiviteter utomhus. Under temat visade barnen stort intresse och engagemang kring de samtal och aktiviteter som genomfördes, och deras åsikter belystes kontinuerligt. Resultatet visade att samtalet och samspelet, mellan lärare-barn och barn-barn, bör ligga till grund för språkutvecklande arbete utomhus. Vi ansåg att utomhusvistelsen gjorde aktiviteterna mer levande och innehållsrika.</p>

<p>Sömnbesvär är ett allt vanligare problem idag och kvinnor drabbas mer än män. För en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp där motiverande samtal, MI kan vara en användbar metod. MI går ut på att öka individens inneliggande kraft och motivation att vilja göra förändringar i livet för att må bättre. Det har gjorts forskning inom sömnproblematiken dock mycket lite vad det gäller sömnbesvär och MI. Syfte var att undersöka om MI kan hjälpa kvinnor med sömnbesvär. Valet blev en kvalitativ studie, för att få svar på frågeställningarna har författarna utgått ifrån intervjuer med två MI-rådgivare och två kvinnor med sömnbesvär som fått hjälp genom MI för sina sömnbesvär. Intervjuerna analyserades enligt empirisk fenomenologisk metod som ligger till grund av resultatet. Resultatet visade att MI upplevs vara ett bra hjälpmedel både för MI-rådgivarna och de två kvinnor som hade sömnbesvär. Slutsats kunde tas att MI hjälpt dessa kvinnor genom att de fått mer självinsikt och förståelse om sina problem. Det krävs mer forskning under längre tid för att se om MI kan ge långsiktiga resultat för sömnbesvär</p>

<p>Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp. </p><p>Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva <em>till vilka</em> patientgrupper sjuksköterskor använder samtalsmetoden motiverande samtal (MI) samt att presentera samtalsmetodens <em>beskrivna resultat</em>. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Materialet samlades in från databaserna CINAHL och Pubmed (MedLine) och sökorden som användes var: motivational interviewing and nurse*. Resultatet visade att sjuksköterskor använder sig av MI till flertalet patientgrupper såsom till rökare, patienter i behov av livsstilsförändring, alkoholmissbrukare, HIV-patienter samt till andra patientgrupper. Resultatet av MI var övervägande positivt, några artiklar redovisade dock negativt, oklart eller varierat resultat av MI-intervention. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att MI kan vara en värdefull metod i traditionell omvårdnad och inte bara i behandling av missbruksproblematik, vilket metoden ursprungligen utvecklades för. MI:s principer kan relateras till typiskt mänskligt beteende då samtalsmetoden baseras på att det individuella valet <em>om </em>och <em>hur</em> livsstilsförändringar är önskat. Detta är avgörande för om förändringen genomförs och upprätthålls.</p> / <p>The aim of this study was to describe <em>to what</em> patient groups nurses are using the counseling approach motivational interviewing (MI) and to present the <em>described</em> <em>result </em>of the approach.</p><p>The method was a literature review. Scientific articles were searched from the databases CINAHL and PubMed (MedLine) and the key words used were motivational interviewing and nurse*. The result showed that nurses are using MI to many different patient groups like smokers, patients needing life style changes, alcoholics, HIV-patients and other patient groups. The results of MI were generally found to be positive, however a few studies presented no, unclear or a varied result of an MI-intervention. The conclusion of this literature review is that MI can be a valuable method in everyday nursing and not only as a treatment for alcohol abuse, for which the method originally was developed. The MI principles can be related to typical human behavior as the counseling approach is based on an individual choice <em>if</em> and <em>how</em> life changes are wanted. This is decisive if changes are implemented and maintained.</p>

<p>Högt blodtryck, hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med hypertoni. Syftet var också att belysa vilka hinder för livsstilsförändring som kan förekomma. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie i vilken 10 artiklar granskades. Resultaten visade att motiverande samtal hade effekt när det gällde förbättring i medicinering, ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och rökavvänjning. Motiverande samtal vid hypertoni hade ingen effekt på kardiovaskulär risk. Vanliga hinder som förekom var: patientens ovilja, otillräckliga kunskap, livsstil samt bristande kommunikation. En slutsats författaren drar är att motiverande samtal har effekt på livsstilsförändringar och det är viktigt att rådgivningen är individanpassad och att patienten inte belastas med hårda krav på livsstilsförändringar.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen?</p><p> </p><p>I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet.</p><p> </p><p>Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor.</p><p> </p><p>Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse. Det enskilda samtalet dominerar i allas undervisning medan gruppsamtalets förekomst varierar mellan lärarna. Det framkommer att många olika faktorer påverkar gruppsamtalet vilket medför vissa svårigheter med det. Reflektion och elevrespons finns med i samtalet men flera elever visar på brister inom dessa områden.</p>