<p>Sömnbesvär är ett allt vanligare problem idag och kvinnor drabbas mer än män. För en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp där motiverande samtal, MI kan vara en användbar metod. MI går ut på att öka individens inneliggande kraft och motivation att vilja göra förändringar i livet för att må bättre. Det har gjorts forskning inom sömnproblematiken dock mycket lite vad det gäller sömnbesvär och MI. Syfte var att undersöka om MI kan hjälpa kvinnor med sömnbesvär. Valet blev en kvalitativ studie, för att få svar på frågeställningarna har författarna utgått ifrån intervjuer med två MI-rådgivare och två kvinnor med sömnbesvär som fått hjälp genom MI för sina sömnbesvär. Intervjuerna analyserades enligt empirisk fenomenologisk metod som ligger till grund av resultatet. Resultatet visade att MI upplevs vara ett bra hjälpmedel både för MI-rådgivarna och de två kvinnor som hade sömnbesvär. Slutsats kunde tas att MI hjälpt dessa kvinnor genom att de fått mer självinsikt och förståelse om sina problem. Det krävs mer forskning under längre tid för att se om MI kan ge långsiktiga resultat för sömnbesvär</p>

Sömnbesvär är ett allt vanligare problem idag och kvinnor drabbas mer än män. För en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp där motiverande samtal, MI kan vara en användbar metod. MI går ut på att öka individens inneliggande kraft och motivation att vilja göra förändringar i livet för att må bättre. Det har gjorts forskning inom sömnproblematiken dock mycket lite vad det gäller sömnbesvär och MI. Syfte var att undersöka om MI kan hjälpa kvinnor med sömnbesvär. Valet blev en kvalitativ studie, för att få svar på frågeställningarna har författarna utgått ifrån intervjuer med två MI-rådgivare och två kvinnor med sömnbesvär som fått hjälp genom MI för sina sömnbesvär. Intervjuerna analyserades enligt empirisk fenomenologisk metod som ligger till grund av resultatet. Resultatet visade att MI upplevs vara ett bra hjälpmedel både för MI-rådgivarna och de två kvinnor som hade sömnbesvär. Slutsats kunde tas att MI hjälpt dessa kvinnor genom att de fått mer självinsikt och förståelse om sina problem. Det krävs mer forskning under längre tid för att se om MI kan ge långsiktiga resultat för sömnbesvär

Syfte och frågeställning Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär. Frågeställning: Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär? Metod En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna. Artiklarna evidensgranskades enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU 2013).  Resultat Resultatet från de sex studierna indikerar att fysisk aktivitet kan användas för att minska sömnbesvär. Interventionen av fysisk aktivitet utgjordes av olika träningsformer där det ingick aerob träning, styrketräning, yoga och Tai Chi. Efter interventionen uppmättes signifikanta skillnader av sömnvariabler i samtliga studier. I fem av sex studier såg man en signifikant ökning av total sömntid och/eller sömneffektivitet och en minskning av total sömntid i steg 1 sömn (dåsighet uppstår och personen går från vakenhet till insomning) och/eller insomningstid. Slutsats I samtliga sex studier påverkades sömnen positivt genom en intervention av fysisk aktivitet. Av samtliga studier som inkluderats i denna systematiska översikt har fem av sex studier ett bevisvärde av måttligt vetenskapligt underlag. Det innebär att det är sannolikt att ny forskning kan komma fram till nya slutsatser (SBU 2013). Denna systematiska översikt indikerar att fysisk aktivitet kan användas för att minska sömnbesvär. / Aim The purpose of this systematic literature review is to identify and examine prior scientific studies that have examined whether physical activity can be used to reduce insomnia. Scientific studies where considered together to examine whether physical activity can affect insomnia. The purpose of this literature review was to examine if there is a scientific basis for recommending physical activity to reduce insomnia. Objective: Can physical activity be used to reduce insomnia? Method A systematic literature review was performed in the databases Pubmed, Sportdiscus and Discovery. This resulted in adding six randomized control trials to the systematic analysis wile 1649 articles were excluded because they did not meet the established inclusion criteria. Evidence examination of the articles was conducted with Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU 2013). Results The results from the six studies indicate that physical activity can be used to reduce sleep disorders. The intervention of physical activity consisted of various forms of exercise, which included aerobic exercise, strength training, yoga and Tai Chi. After the intervention period significant differences were measured in sleep variables in all of the studies. Five out of six studies measured a significant increase in total sleep time and / or sleep efficiency and a reduction of time in stage 1 sleep (drowsiness occurs and the person goes from being awake to sleeping) and / or sleep time. Conclusion In All six studies sleep was positively affected through an intervention of physical activity. Of all of the included articles in this systematic review, five out of six studies had a moderately probable scientific value. This means that it is likely that new research can arrive at new conclusions (SBU 2013). This systematic review indicates that it is likely that physical activity can be used to reduce insomnia.

No description available.

<p>Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens självskattning/upplevelse av smärta i rygg, leder och muskler samt sömn, vila och återhämtning. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns några skillnader i nämnda besvär relaterat till kön och yrkeskategori. Data samlades in med enkäter och personal vid fyra ambulansstationer i Mellansverige deltog i studien. Sammanlagt delades 110 enkäter ut och 89 enkäter besvarades (svarsfrekvens 81 %). Resultatet avseende själskattad smärta visade att 53 personer (59,6 %) uppgav att de hade haft ländryggsbesvär de senaste 12 månaderna. Trettionio personer (43,6 %) uppgav nacksmärta de senaste12 månaderna. Tjugonio personer (32,6 %) uppgav skuldra/axelsmärta. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och yrkeskategorier. Resultatet avseende sömn visade att 72 personer (81 %) upplevde att de sov ganska bra till mycket bra. Cirka hälften av de 89 deltagarna 53 % uppgav att de kunde återhämta sig efter varje arbetspass och under lediga perioder uppgav 49 personer (55 %) att de kunde återhämta sig i stort sett varje period. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön eller yrkeskategorier när det gällde smärt – och sömnbesvär.</p><p>Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för ambulanspersonal bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska faktorer i arbetet.</p> / <p>The purpose of the study was to describe the ambulance personnel’s self-assessment/experiences of pain in the back, joints and muscles as well as sleep, rest and recovery. A further aim was to investigate whether there are any differences in the problems related to gender and profession. Data were collected with questionnaires, and personnel at four ambulance stations in central Sweden participated in the study. A total of 110 questionnaires were distributed, and the overall response rate was 81 %. The results for soul-rated pain showed that 53 persons (59, 6 %) reported low back pain in the last 12 months. Thirty-nine persons (43, 6 %) reported neck pain the past 12 months. Twenty-nine persons (32, 6 %) reported shoulder/shoulder pain. The results show no statistically significant difference between gender and occupational categories. The results showed that 72 persons (81 %) experience that they slept pretty good to very good. Approximately half of the 89 participants, 53 % reported they could recover after each session and during her free period reported 49 persons (55 %) experience that they could recover almost every period. The results show no statistically significant difference between gender or occupational categories regarding.</p><p>Conclusion: To improve the work environment for ambulance personnel, measures should be focused on load and strain ergonomic factors.</p>

Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens självskattning/upplevelse av smärta i rygg, leder och muskler samt sömn, vila och återhämtning. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns några skillnader i nämnda besvär relaterat till kön och yrkeskategori. Data samlades in med enkäter och personal vid fyra ambulansstationer i Mellansverige deltog i studien. Sammanlagt delades 110 enkäter ut och 89 enkäter besvarades (svarsfrekvens 81 %). Resultatet avseende själskattad smärta visade att 53 personer (59,6 %) uppgav att de hade haft ländryggsbesvär de senaste 12 månaderna. Trettionio personer (43,6 %) uppgav nacksmärta de senaste12 månaderna. Tjugonio personer (32,6 %) uppgav skuldra/axelsmärta. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och yrkeskategorier. Resultatet avseende sömn visade att 72 personer (81 %) upplevde att de sov ganska bra till mycket bra. Cirka hälften av de 89 deltagarna 53 % uppgav att de kunde återhämta sig efter varje arbetspass och under lediga perioder uppgav 49 personer (55 %) att de kunde återhämta sig i stort sett varje period. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön eller yrkeskategorier när det gällde smärt – och sömnbesvär. Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för ambulanspersonal bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska faktorer i arbetet. / The purpose of the study was to describe the ambulance personnel’s self-assessment/experiences of pain in the back, joints and muscles as well as sleep, rest and recovery. A further aim was to investigate whether there are any differences in the problems related to gender and profession. Data were collected with questionnaires, and personnel at four ambulance stations in central Sweden participated in the study. A total of 110 questionnaires were distributed, and the overall response rate was 81 %. The results for soul-rated pain showed that 53 persons (59, 6 %) reported low back pain in the last 12 months. Thirty-nine persons (43, 6 %) reported neck pain the past 12 months. Twenty-nine persons (32, 6 %) reported shoulder/shoulder pain. The results show no statistically significant difference between gender and occupational categories. The results showed that 72 persons (81 %) experience that they slept pretty good to very good. Approximately half of the 89 participants, 53 % reported they could recover after each session and during her free period reported 49 persons (55 %) experience that they could recover almost every period. The results show no statistically significant difference between gender or occupational categories regarding. Conclusion: To improve the work environment for ambulance personnel, measures should be focused on load and strain ergonomic factors.

No description available.

Sömnbesvär förekommer hos 38 procent av Sveriges befolkning mellan 16–84 år och är vanligt både vid psykiska och somatiska sjukdomar. Sömnbesvär behandlas ofta farmakologiskt och under längre tid än vad som rekommenderas, särskilt hos äldre personer. Sömnbesvär kan leda till negativ effekt på både psykisk och fysisk hälsa, samt till försämrad livskvalité. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges sammanhängande över tid i patientens bostad och som kommunerna oftast ansvarar för. I hemsjukvården innehar sjuksköterskan den högsta medicinska kompetensen. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med sömnbesvär hos vuxna patienter i kommunens hemsjukvård. Metoden var en intervjustudie med induktiv ansats och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delas in i sju kategorier: orsak till sömnbesvär, läkemedel, åtgärder vid sömnbesvär, kommunikation, samverkan, kvalitetssäkring och organisation. Vanliga orsaker till sömnbesvär är relaterade till åldrande, kroniska sjukdomar, palliativt tillstånd, psykisk ohälsa, förändrad dygnsrytm, kognitiv svikt och upplevd sömnbrist. Målsättningen är att patienten inte skall använda sömnläkemedel utan att den bakomliggande orsaken skall behandlas. Sjuksköterskor använder sig av sömnhygieniska principer och i kommunikationen upplevs det viktigt, men svårt, att arbeta med patientens motivation. Sjuksköterskor i hemsjukvården är inte ensamma i arbetet med sömnbesvär utan samverkar med hemtjänstpersonal, anhöriga och andra professioner. Sjuksköterskor efterlyser ett validerat mätinstrument att använda vid sömnbesvär. Det upplevs organisatoriskt svårare att kartlägga sömnbesvär hos vuxna patienter i ordinärt boende eftersom personal inte finns på plats hela tiden. Sjuksköterskor strävar efter att använda omvårdnadsåtgärder i arbetet med sömnbesvär, men detta hindras av begränsade organisatoriska resurser.

It is estimated that 25 % of children suffer from sleeping disorders. This is worrying as sleep is essential for children's health and is required for normal development of both body and brain. When changes in sleep hygiene are not sufficient to improve sleep, there is a need for pharmacological options. One of those is to use the endogenous substance melatonin, which for instance controls the body's sleep/wake phases. In Sweden the use of exogenous melatonin as a hypnotic for children has increased significantly in recent years. The aim of this study was to examine the existing evidence for the use of melatonin in children with sleeping disorders.  In this literature review clinical studies, in which melatonin's efficacy in children with sleeping disorders is evaluated, have been analyzed. The studies were found by searching the data base PubMed.  Earlier sleep onset, shortened sleep onset latency, extended total sleep time and an earlier DLMO (dim light melatonin onset, the time when plasma melatonin levels reaches 10 pg/ml) were endpoints used in the majority of the studies. Most of the results for these sleep-specific parameters show a statistically significant improvement in melatonin treated subjects compared with placebo treatment. This is also confirmed by results from questionnaires. No dose-response relationship was found from analysis of the studies. Overall, the results show that melatonin has a good effect on sleeping disorders and that adverse effects that occur are mild.  The conclusion is that there is strong evidence for the use of melatonin for sleepingdisorders in children and that the increased use of melatonin can be motivated by this.

Stress är ett växande problem i dagens samhälle, allt fler barn och ungdomar mår sämre på grund av den ökande stressnivån. Barn och ungdomar befinner sig stora delar av sin vakna tid i skolan. Inom denna arena är stress vanligt förekommande, vilket utgör vikten att arbeta mot den ökande stressnivån. Studier och rapporter visar på att den psykiska ohälsan och stress har ökat och då främst inom skolan. En lagom mängd stress gör att prestationen ökar vilket är en positiv följd av stress. Dock är nivåerna av stress höga och blir inte hanterbara för barn och ungdomar som vistas i stressiga miljöer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten och könsfördelningen av stress bland ungdomar i Västmanlands län samt eventuella samband mellan stress och sömnbesvär respektive självskattad hälsa. För att besvara syftet användes data från Liv och hälsa ung Västmanland 2012 undersökning, vilket är en hälsoundersökning som omfattar 6675 studenter i årskurs 7 och 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Studiens resultat visar att stress är vanligt förekommande, där nästan en tredjedel (29.5 %) ofta eller mycket ofta känner sig stressade, vilket motsvarar drygt 2000 barn och ungdomar. Resultatet visar på samband mellan ökad stress och ökade sömnbesvär och mellan ökad stress och sämre självskattad hälsa. Som teoretisk anknytning för stress användes krav/kontroll/stöd-modellen. Coping som förklarande teori användes för att tolka sambandet mellan stress och sömnbesvär. Känsla av sammanhang (KASAM) användes för att tolka sambandet mellan stress och självskattad hälsa. / Stress is a growing problem in today's society, more and more children and adolescents are feeling bad because of the increased stress levels. Children and adolescents spend most of their time in school. Stress is one of the most common problems in this arena, which makes it crucial to work preventive against stress in schools. Studies have shown that the mental illness and stress has increased, primarily within schools. Low levels of stress enhance performance and are therefore a positive aspect of stress. However the levels of stress are high and not manageable for the children and adolescents who spend time in stressful environments. The purpose of the study was to investigate the prevalence and gender distribution of stress among adolescents in Västmanlands län, and potential relation between stress and insomnia respective self-reported health. Data from Liv och Hälsa Ung Västmanland 2012, which investigates health among students, has been used. Data includes 6675 students in grade 7 and 9 in elementary school and grade 2 in upper secondary school. The results shows that stress is a common problem, where almost a third of the participants (29.5 %) often or very often feel stressed, which corresponds to about 2000 adolescents. Results show a significant relation between stress and increased insomnia as well as between stress and self-reported health. The demand/control/support model was used as a theoretical explanation for stress. Coping as an explaining theory was used to interpret the relation between stress and insomnia. Sense of Coherence was used to explain the relation between stress and self-reported health.