<p>Abstract</p><p>The purpose of this study were to examine the appeal that reaches the county administrative court regarding cases within The law of support and service to some disabled (LSS) the third "alternative" with the effort personal assistant. We have gathered 280 cases from seven different county administrative court and from our selection 19 of the cases remained.</p><p>These 19 cases became our starting point for our study and they have been interpreted through Foucault´s and Skau´s interpretation frame regarding power and Payne´s social constructivism to try and answer our three questions at issue: How are the cases being handled by the county administrative court? What kind of cases leads to appeal? What similarity and differences are there between the cases? These questions have been answered one by one in a systematical order. Our result shows, among other things, that cases that involve certificates from occupational therapist or physiotherapist are the cases that win against the municipality in the county administrative court. Further we have found a new theme in our study regarding clientification among them who apply for efforts within LSS and "alternative" three. The new theme shows that individuals often clientifies themselfs to be able to take part of the wellfairstates aid, they enhance their disabilities.</p><p>Keywords: County administrative court, municipality, LSS, case and certificates</p>

Abstract The purpose of this study were to examine the appeal that reaches the county administrative court regarding cases within The law of support and service to some disabled (LSS) the third "alternative" with the effort personal assistant. We have gathered 280 cases from seven different county administrative court and from our selection 19 of the cases remained. These 19 cases became our starting point for our study and they have been interpreted through Foucault´s and Skau´s interpretation frame regarding power and Payne´s social constructivism to try and answer our three questions at issue: How are the cases being handled by the county administrative court? What kind of cases leads to appeal? What similarity and differences are there between the cases? These questions have been answered one by one in a systematical order. Our result shows, among other things, that cases that involve certificates from occupational therapist or physiotherapist are the cases that win against the municipality in the county administrative court. Further we have found a new theme in our study regarding clientification among them who apply for efforts within LSS and "alternative" three. The new theme shows that individuals often clientifies themselfs to be able to take part of the wellfairstates aid, they enhance their disabilities. Keywords: County administrative court, municipality, LSS, case and certificates

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress. Resultatet visar även att psykosomatiska besvär har ökat bland barn och unga, där huvudvärk och buksmärtor är vanliga symtom. Ångest har visat sig vara ett större problem än vad tidigare varit känt. Stress är en del av barn och ungas vardag och flera faktorer i skolan har visat sig vara stressorer; det kan bland annat inbegripas av skolarbetets krav och relationer till lärare. Skolan är en viktig arena för hälsoutvecklingen hos barn och unga. Därför är många insatser riktade mot förskola, skola och fritidsverksamhet. Slutsats: Forskning tyder på att barn med psykisk ohälsa växer upp till vuxna med problem och därför är tidiga insatser nyckeln till att bryta den negativa trenden.

No description available.

No description available.

Rekommendationerna för träning under graviditet förespråkar 30 minuter per dag. Elitaktiva kvinnor kan fortsätta sin träning under graviditeten med modifiering av sina träningsrutiner. Syftet mynnades ut i frågeställningarna hur träningsdosen förändras under och efter graviditet och hur snart efter graviditet återupptas träning, samt om det fanns ett samband mellan träningsdos och barnets födelsevikt därtill förekomst av graviditetsrelaterade besvär. Metoden som valdes var en enkätundersökning och enkäterna delades ut vid ett tillfälle till de 100 bäst rankade elitaktiva kvinnor inom en uthållighetsidrott. Resultatet visade att svarsfrekvensen blev 95 %, efter externt bortfall på grund av ej graviditet så analyserades 34 enkäter. Träningsdosen av låg, medel och hög intensiv träning var i snitt nästan 7,5 timme i början på graviditeten och sjönk till i snitt 1,5 timme i slutet. Träning bedrevs till och med vecka 37 prepartum och återupptogs vecka 2 postpartum. Inget samband sågs mellan träningsdosen och barnets födelsevikt. Majoriteten av de elitaktiva hade varken smärta eller urininkontinens pre- eller postpartum. Slutsatsen av studien visar att gravida elitaktiva kvinnor kan hålla en hög träningsdos högt över de generella riktlinjer.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA. Syfte: Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus. Sökningen resulterade i val av 20 artiklar som granskades och utvärderades innan sammanställning av resultatet skedde. Resultat: Utifrån de artiklar som har inkluderats i resultatet framgår att patienter som har vårdats på IVA utvecklar olika grader av psykiska besvär som kan yttra sig i form av ångest, depression, mardrömmar samt sömnrubbningar. De psykiska besvären kan fortlöpa under flera år i varierande grad efter vården på IVA. Resultatet visar att det finns flera riskfaktorer som leder till utvecklingen av PTSD efter vården på IVA. Bestående fysiska besvär efter IVA-vård, kön, läkemedel som används under vården på IVA, ventilatorbehandling, patientens psykologiska bakgrund, ålder, minnen från IVA samt tiden på IVA hör till de riskfaktorer som kan leda till PTSD. Slutsats: Det är viktigt att öka medvetenheten hos sjuksköterskor som möter patienter som har vårdats på IVA för de psykiska konsekvenserna samt riskerna att utveckla PTSD som vården på IVA kan leda till. Det är viktigt med uppföljning av patienter som har vårdats på IVA. Nyckelord: Posttraumatisk stress symptom, intensivvård, psykiska besvär, patient. / Abstract   Background: Patients come to the intensive care unit (ICU) with different life threating situations that can lead to failure of vital organs. The care aims at observing, treating and giving care to those patients. Treatments and interventions that are given on ICU can affect patients both under their time on the ward and even after their discharge back to other wards and eventually home. The patients can be affected both physically and mentally after their stay on ICU. Posttraumatic stress disorder (PTSD) can be a consequence of treatment on ICU. Aims: The purpose of this study was to elucidate those mental problems a patient can get after being treated on an ICU and also to elucidate the risk factors that can lead to the development of PTSD after being treated on an ICU. Method: The method was a literature study where searches were made in PubMed, PSYCINFO, Cinahl and Scopus. The search resulted in a sample of 20 articles that were examined and evaluated before compiled into a result. Results: From the articles that were included in the result it was shown that patients that were treated on ICU developed mental suffering to different degrees which showed itself in the form of anxiety, depression, nightmares and insomnia. The mental problems can trouble the patients over many years at different levels after their time on ICU. The result showed that there are many risk factors that can lead to the development of PTSD after being treated on ICU.  Physical problems post ICU, gender, meditation on ICU, respirator treatment, the patient´s psychological background and memory of time on ICU are those risk factors that can lead to the development of PTSD. Conclusions: It is important to increase awareness among nurses that meet patients that have been treated in ICU to the mental consequences and also to the risk of developing PTSD that time on the ICU can lead to. It is also important to follow up patients that have been treated in ICU after their discharge home.       I

<p>Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning. Tandvårdspersonal är en av de grupper som uppger och rapporterar hög frekvens av muskuloskeletala besvär, främst i nacke, axlar och skuldror. Olika interventioner har prövats för att åtgärda problemet. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av arbetstidsförkortning (2.5 timmar) och träning på arbetstiden (2.5 timmar) på psykosociala faktorer och hälsa bland kvinnlig tandvårdspersonal. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna i tids- och motionsgruppen rapporterar färre muskelbesvär och andra hälsoproblem än kontrollgruppen sex månader efter att projektet påbörjades. Samtidigt rapporterar undersökningsdeltagarna i dessa två grupper minskning av arbetskraven och ökning av den egna kontrollen. Sammanfattningsvis är resultaten goda och visar värdefullheten av hälsofrämjande insatser i alla fall i sex månader.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> Whiplashrelaterade besvär är vanligt förekommande efter en bilolycka. En behandling för dessa patienter är steloperation av övre nackkotpelaren. Dock finns lite forskning kring hur detta i allmänhet och i synnerhet ur ett beteendemedicinskt perspektiv kan påverka en patient. <strong>Syfte:</strong> Var att utvärdera<strong> </strong>om steloperation av övre nackkotpelaren hade effekt för två patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär, avseende vissa beteendemedicinska aspekter innehållande psykologiska och kognitiva funktioner.<em> </em><strong>Metod:</strong> Experimentell single–subject studie som innehåller baslinje-, interventions- och uppföljandemätningar (A1-B-A2 design). Två personer med whiplashrelaterade besvär som skulle genomgå steloperation av övre nackkotpelaren, deltog i studien. Dessa skattade i frågeformlär kring beteendemedicinska aspekter vid två tillfällen under 14 dagar före och 6 veckor, 3, 6 och 12 månader efter operation. Deltagarna skattade även dagliga aktiviteter med hjälp av dagbok, vid dessa tillfällen och under 14 dagar före operation. <strong>Resultat:</strong> Båda deltagarna uppvisade förbättringar i de flesta uppmätta aspekterna vid 12 månader, jämfört med första skattningen före operationen. I två av deltagarnas dagliga aktiviteter ses signifikanta skillnader efter operationen jämfört med baslinjeskattningarna<strong>. Slutsatser:</strong> Steloperation av övre nackkotpelaren har en positiv effekt för dessa patienter och ökar deras self-efficacy, minskar rörelserelaterad rädsla, katastroftankar, ångest/depressivitet, funktionsnedsättning, whiplashsymptom, ökar livskvalitet samt minskar smärta/hinder i dagliga aktiviteter.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Fusion, katastroftankar, livskvalitet, rörelserädsla, self-efficacy whiplashrelaterade besvär.  <strong> </strong></p> / <p>ABSTRACT</p><p> </p><p><strong>Background:</strong> Whiplash associated disorders are common problems after a car-accident. One treatment for these patients is a fusion of the upper neck vertebra. However, there is little research available about how this treatment in general and in particular from a behavioural medicine perspective can affect a patient. <strong>Purpose: </strong>To evaluate if a fusion of the upper neck vertebra had an affect for two patients with prolonged whiplash associated disorders, concerning some behavioural medicine aspects including psychological and cognitive functions. <strong>Method: </strong>Experimental single – subject study containing baseline-, interventions- and follow up measurements (A1-B-A2 design). Two persons with whiplash associated disorders scheduled for fusion of the upper neck vertebra, participated in the study. They fulfilled questionnaires about behavioural medicine aspects at two occasions during 14 days before and at 6 weeks, 3, 6 and 12 months after the operation. The participants also rated disability and pain intensity in daily activities in a journal at these occasions and during 14 days before the operation. <strong>Results: </strong>Both participants showed improvements in most of the measured aspects at 12 months, compared to the baseline before the operation. In two of the participants’ daily activities significant differences could be seen compared to the baseline measures.<strong> Conclusions: </strong>A fusion of the upper neck vertebra has a positive effect for these patients and increases their self-efficacy, decreases kinesiophobia, catastrophizing, anxiety/depression, impairment, whiplash symptoms, increases neck functioning, quality of life and decreases pain/disability in daily activities.</p><p> </p><p><strong>Keywords: </strong>Catastrophizing, fusion, kinesiophobia, quality of life, self-efficacy, Whiplash Associated Disorders (WAD).<strong></strong></p>

<p>År 2002 ägde ett reformarbete rum i Skadeståndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rätt till ersättning för en närstående som drabbats av psykiska besvär till följd av att en nära anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagändringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rätten till skadestånd i de särskilda situationer som bedömts vara av så pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgå att utge ersättning till den närstående. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del åt sett till tiden före respektive efter lagändringen.</p><p>För att ersättning skall utgå måste de psykiska besvären vara medicinskt påvisbara, något som tidigare innebar att det låg på de närstående att bevisa att besvären uppkommit. Detta är dock inte längre nödvändigt då besvären i stor utsträckning numera presumeras.</p><p>Konkret så gällde före lagändringen att det fordrades att ett dödligt våld varit för handen så till vida att det rört sig om en uppsåtlig handling med dödlig utgång som huvudregel. I och med lagändringen är den närståendes rätt till ersättning utsträckt till att även omfatta fall där en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgång, en utvidgning som lagstiftaren får tillskrivas då denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgå ifrån.</p><p>Det finns inte längre något krav, då personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsåtlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersättningsrätt för den närstående. Vid livshotande skador utan den därpå följande dödliga utgången så fordras alltjämt att skadorna åsamkats den anhörige genom en uppsåtlig handling för att skadeståndsansvar skall åläggas skadegöraren. Möjligt är dock att vi i ett senare skede av rättsutvecklingen kan komma att få se en utvidgning även i dessa fall till att omfatta oaktsamt orsakade [livshotande] skador men detta är å andra sidan orimligt att med bibehållen säkerhet kunna fastslå i nuläget, detta blir istället något för rättstillämpningen att framledes pröva. Det torde räcka med att den närstående erhållit underrättelse om det inträffade för att ersättning skall utgå. Detta gäller såväl när utgången är dödlig som vid livshotande skador.</p><p>När det gäller personkretsen så är angående den klarlagt att någon uttömmande uppräkning av ersättningsberättigade i lagen vare sig finns eller är önskvärt, denna bedömning får istället vidtas av domstolarna i den specifika situationen som är dem för handen.</p>