Syftet med denna studie är att attribuera effekten av rättvist ledarskap på arbetstillfredsställelse då det saknats specifik forskning inom området. Studien genomfördes i ett verksamhetsområde inom kriminalvården. Studien syftade även till att undersöka effekten av rättvist ledarskap på turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvär hos de anställda. Totalt 103 kriminalvårdare besvarade enkäten som mätte ovan nämnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och arbetstillfredsställelse. Resultaten visade vidare ett samband att rättvist ledarskap leder till en minskning av psykosomatiska besvär och minskad grad av turnover intention.

No description available.

Bakgrund: Home parenteral nutrition används som behandling av patienter med nedsatt näringsupptagsförmåga. I de flesta fall sker denna behandling i hemmet skött av patienten själv, efter undervisning från sjukvården. Problem: Efter hemgång saknas det i många fall uppföljning från sjukvården på patientens kunskap. Som resultat uppfyller inte sjukvården sitt ansvar att bidra till patientens upplevelse av trygghet och kontinuitet i vården. Metod: Allmän litteraturöversikt med 11 artiklar: 6 med kvantitativ ansats, 4 med kvalitativ ansats, samt 1 artikel med mixad metod. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av hur det kan vara att leva med HPN ur ett patientperspektiv. Resultat: Begränsningar till följd av infusionen var utmattning, en bristande frihet och sociala begränsningar. Vidare beskrev patienterna emotionella aspekter så som depressiva tendenser, påverkad livskvalitet och slutligen acceptans till följd av HPN. Ångest och oro var vanligt och relaterat till kateterrelaterade komplikationer. Vidare beskrev patienterna relationen till sjukvården som otillräcklig. Slutsats: Patienter är i behov av psykosocialt stöd för att hantera de nya aspekterna av ett liv med HPN. De är i behov av stöd i hemmet för att orka med infusionen. Sjukvården kan erbjuda mer stöd genom uppföljning av patienterna efter hemgång.

Bakgrund: Muskuloskeletala besvär är den näst vanligaste anledningen till sjukfrånvaro i Sverige. Studier har visat att en bra behandling för detta är träning efter hemträningsprogram utformat av en fysioterapeut. Ett problem är dock följsamheten som kan sträcka sig upp mot 60-70%. Vad som orsakar detta är av stort intresse att undersöka för att på bästa sätt kunna hjälpa patienten och få dem mer delaktiga i sin behandling.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka följsamheten hos personer med muskuloskeletala besvär som fått ett hemträningsprogram av en fysioterapeut. Metod: Studien vände sig till vuxna från 18 år som de senaste två åren har fått ett hemträningsprogram på grund av muskuloskeletala besvär. Deltagarna rekryterades genom olika facebookgrupper och data samlades in genom en egenskapad webbenkät. Resultat: Totalt deltog 46 personer, 33 kvinnor och 13 män. Deltagarna var mellan 20 och 79 år.  Av dem svarade 34 deltagare att de följde sitt hemträningsprogram och 12 deltagare svarade att de inte gjorde det. Faktorer som påverkade följsamheten var inställning, förtroende för fysioterapeuten, tron på programmets effekt, grad av smärtlindring, motivation, tidsåtgång och omfattning på hemträningsprogrammet samt känslan av att kunna påverka sina besvär. Konklusion:  En god följsamhet gynnas av en god relation mellan deltagare och fysioterapeut där fysioterapeuten visar förståelse för patientens situation. Dessutom är det viktigt att fysioterapeuten arbetar individbaserat och är tydlig med instruktioner samt vad hemträningsprogrammets syfte är.

Bakgrund: Studier visar att psykosomatiska besvär ökar för ungdomar i Sverige. Detta kan leda till konsekvenser både för individ och samhälle. Studier visar även att majoriteten av ungdomarna inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet kan förutom fysiska fördelar även minska risken för psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka allmänt hälsotillstånd, psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet bland ungdomar i årskurs 9 i Västerås samt undersöka eventuella samband mellan psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet. Metod: En kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett bekvämlighetsurval har tillämpats och data samlades in genom en enkätundersökning där 112 besvarade enkäter inkom. Resultat: Majoriteten av eleverna skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra. De vanligaste psykosomatiska besvären var att de varit irriterade, känt sig nervösa samt känt sig nere. Flertalet elever hade inte varit fysiskt aktiv någon dag den senaste veckan. Majoriteten var vanligtvis fysiskt aktiva en till tre gånger i veckan. Det fanns inget statistiskt samband mellan de som var fysiskt aktiva och lägre psykosomatiska besvär. Slutsatser: Majoriteten av eleverna skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra men psykosomatiska besvär förekom hos eleverna. De flesta eleverna var fysiskt aktiv en till tre gånger i veckan.

En tiondel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen. Resultatet byggde på tio kvantitativa artiklar. Svaga bevis fanns för ett samband mellan tinnitus och ångest, depression och sömnbesvär. Vad beträffar kognitiva besvär så visade resultatet att det fanns belägg för att tinnitus påverkar uppmärksamheten när den riktas åt flera håll. Kognitiv beteendeterapi hade effekt på tinnitus på så sätt att behandlingen reducerade besvär relaterade till tinnitus. Effekten av behandlingen analyserades med Lazarus copingstrategi som teoretisk referensram. Förslag på rekommendationer till implementering i vården är att då sjuksköterskan möter en patient med tinnitus bör sjuksköterskan förhöra sig om eventuella besvär, och vid behov rekommendera kognitiv beteendeterapi. / One-tenth of the Swedish population is affected by tinnitus so chances are that Swedish nurses will meet individuals affected by this phenomenon in their daily work. The aim of this study was to increase understanding concerning tinnitus in general nurses and nursing students, with two specific questions. The first one was what evidence there is that a relation between tinnitus and depression, anxiety, cognitions disorders and sleep disorders exists. The second question concerned how cognitive behavioral therapy has an effect on tinnitus-related complaints. The method for the systematic literature review was the seven steps of Goodman modified by Willman et al (2006), and a modified protocol by Carlsson & Eiman (2003) was used to assess the quality of the articles found in the literature search. The result is based on ten quantitative articles. There was weak evidence for a relationship between tinnitus and anxiety, depression and sleep disorders. As for cognition disorders, the results showed that there was support for tinnitus affecting attention when it is directed in several directions. The way that cognitive behavioral therapy was effective on tinnitus was that the treatment reduced complaints related to tinnitus. The effect of the treatment was analyzed with the coping-strategy of Lazarus as a theoretic frame. Suggestions for recommendations to the implementation of care is that when the nurse meets a patient with tinnitus should the nurse inquire about any inconvenience, and if there is a need recommend cognitive behavioral therapy.

Bakgrund: Kärlkramp är en kranskärlssjukdom som drabbar många människor och medför en sänkt livskvalité samt hälsa för patienten. För att minska patienternas sjukdomsbörda i det dagliga livet, krävs det att sjuksköterskan är insatt i sjukdomen och hur den upplevs av patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hur det är att leva med kärlkramp. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med kärlkramp delade en gemensam upplevelse av att ha ett begränsat liv, både ur ett psykiskt-, fysiskt- samt socialt perspektiv, som delades upp i fyra huvudkategorier: upplevelser av fysiska besvär, upplevelser av en begränsad livsstil, upplevelser av psykiska besvär och behov av strategier för att hantera sin sjukdom.Konklusion: Patienternas upplevelser av att leva med kärlkramp indikerade att sjukdomen hade en omfattande inverkan på deras liv. Sjukdomen hade en negativ påverkan på såväl det upplevda välbefinnandet som den fysiska funktionen, vilket påverkade patienternas sociala tillhörighet och förmåga att utföra aktiviteter. Många patienter upplevde en förändrad inställning till livet samt den egna självbilden. En ökad kunskap om patienters upplevelser av kärlkramp skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård. / Background: Angina is a coronary artery disease that affects many people and causes reduced quality of life and healthfor the patient. In order to reduce the patients’ burden of the disease in daily life, it’s required that the nurse is familiarwith the disease and how it’s experienced by the patients. Aim: The purpose was to elucidate patients’ experiences ofliving with angina. Method: This study was conducted as a general literature study with an inductive approach andincluded eight different scientific articles. Result: Patients with angina shared a common experience of leading a limitedlife, both from a psychological-, physical- and social perspective, divided into four different main categories: experiencesof physical problems, experiences of a limited lifestyle, experiences of psychological problems and need for strategies to manage their illness. Conclusion: Patients’ experiences of living with angina indicated that the disease had an extensive impact on their lives. The disease had a negative impact on both perceived well-being and physical function, which affected the patients’ social belonging and ability to perform activities. Many patients experienced a changed attitudetowards life and one's self-image. An increased knowledge of patients’ experiences of angina could contribute to more person-centered care.

Bakgrund: Arbetsmiljön för renskötande samer klassas som ett av de mest farliga yrken som finns i Sverige, men ändå trots det väldigt lite forskat om. I yrket är det en hög förekomst av problem i rörelseapparaten med smärta i samtliga kroppsdelar, relaterat till arbetsmiljön. Rennäringen har under de senaste årtionden genomgått en mekaniseringsprocess, där stora och nya krav på renskötarens kropp ställs, samtidigt som kravet på den ekonomiska avkastningen ökat, med ökad stress som följd. Syfte: Syftet med denna webbenkätundersökning var att utforska arbetsmiljö och förekomst av arbetsrelaterade skador och sjukdomar hos samiska renskötare i en fjällsameby. Metod: En digital webbenkät skickades till 77 samebymedlemmar inom en fjällsameby. Resultat: Jag fann att renskötarna i (n=20) i fjällsamebyn hade mest besvär i ländrygg/korsrygg 56 % därefter halsrygg/nacke 55 %, handleder/händer 22 %, fotleder/fötter 22 %, knän 17 %, axlar/skuldror 16 %, höfter 6 % och armbågar 0 %. "övriga sjukdomar" förekommer mer sparsamt. Konklusion: Sammanfattningsvis har undersökningen visat att renskötare i Norrbotten har besvär i rörelseapparaten. ser jag att besvären i halsrygg/nacke och ländrygg/korsrygg fortsätter vara höga. Vid en jämförelse med tidigare forskning över en 30-års period ser jag att besvären i halsrygg/nacke och ländrygg/korsrygg fortsätter vara höga. Medan besvären i övriga kroppsdelar minskat. Tidigare studier och renskötarnas förslag till förändring har inte fått genomslag ännu. Ytterligare forskning om samerna och hälsa behövs för att säkerhetsställa patientcentrerad fysioterapi med kulturell kompetens.

Syftet med studien var att undersöka vem eller vilka gymnasielever vänder sig till i påfrestande situationer. 98 gymnasielever från Västra Götaland deltog i studien. Medelåldern bland deltagarna var 17,5 år. Med en kvantitativ ansats har författarna undersökt denna företeelse med hjälp av webbenkät. Webbenkäten innehöll 15 frågor relaterade till studiens syfte med påståenden som behandlade psykosomatiska besvär, stress och elevens hjälpsökande beteende. En av enkätens frågor inspirerades av Perceived Stress Scale (PSS) som är ett instrument för att mäta generell stress. Författarna utgick från den neo-ekologiska teorin, som är en modifiering av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat påvisade att gymnasielever främst vänder sig till en vän eller förälder/vårdnadshavare i påfrestande situationer och för att prata om skolan, skolmiljö eller skolarbete. I de situationer när en elev själv utsätts för mobbning på skolan eller märker att någon annan blir utsatt för mobbning kunde fler gymnasielever tänka sig ta hjälp av skolans stödinsatser. Studiens resultat visade även att gymnasieleverna var generellt stressade över skolan. Gymnasieleverna svarade att de upplevt psykosomatiska besvär så som huvudvärk samt nedstämdhet och trötthet den senaste månaden. Studiens resultat visade bland annat på att det finns behov på mer forskning kring elevers stress inför framtiden kopplat till skolrelaterad stress.

<p>Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation.</p><p>Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter.</p><p>Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter.</p><p>Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.</p>