No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur interkulturellt förhållningssätt tillämpas i förskolan för att ge lika möjligheter till utveckling och lärande för alla barn oavsett bakgrund. Som metod användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med pedagoger i två mångkulturella förskolor. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ifrågasätter normer och beskriver hur identitet, etnicitet och liknande begrepp är socialt konstruerade. Resultatet visade att pedagogerna både värdesätter och tillämpar ett interkulturellt förhållningssätt, exempelvis genom att aktivt arbeta för att tillmötesgå alla barn, och främja en acceptans för olikheter. Språkets och kommunikationens betydelse liksom föräldrasamverkan sågs som viktiga grundbultar i tillämpningen av interkulturellt förhållningssätt.  Dock identifierades utmaningar med detta kopplat till tankar om vad som ingår i förskolans uppdrag och förskollärarprofessionen samt bristande ekonomiska resurser i verksamheten. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att tillämpningen av ett interkulturellt förhållningssätt är en del av pedagogers yrkeskompetens som blir allt mer betydande i och med ett allt mer mångkulturell förskola.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lärarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkätundersökning som genomfördes en gymnasieskola i två olika klasser. Deltagarna var i åldern 18-19 år. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mäta upplevt lärarstöd/acceptans, upplevt föräldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lärarstöd/acceptans och skolmotivation. Detta kan tolkas som att lärarstöd är viktig för elevers skolmotivation.</p><p> </p><p>Nyckelord: stöd, acceptans, motivation</p>

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg. Digitala och mobila verktyg innebär interaktiva redskap som låta användaren utföra sina dagliga arbetsuppgifter med minimala ansträngningar. Syftet med studien är att utvärdera Care-systemet genom att ta reda på användarnas mål med användning av systemet, dokumentera användarnas upplevelser av systemet, och kontrollera användbarheten hos systemet.  Med hjälp av olika designprinciper och datainsamlingsmetoder hittade jag några problem som påverkade användarens upplevelse och attityd mot systemet. Detta ledde till en undersökning av faktorer som påverka acceptans av ett nytt system hos användaren. Jag skapade persona och användarscenario för att beskriver de olika användarna som utnyttjar Care-systemet samt användningskontexten. Från scenarion tog jag fram en behov- och kravspecifikation som kan ligga till grund för framtida utvecklingsarbete i Care-systemet.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av vänskapsrelationer. Detta undersöktes genom semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor i åldrarna 22-33 år. Data analyserades med Burnards (1991) 14-stegs process då kategorier och teman utformades. Resultatet gav tre teman som döptes till: fristad, utbyte och vänskapsförbindelse. Dessa teman utgjordes av åtta kategorier och 22 underkategorier. Upplevelserna av vänskapsrelationer inkluderade bland annat förståelse, stöd, ärlighet, acceptans och likhet. Resultatet belyser både positiva och negativa aspekter då vänskapsrelationer å ena sidan kunde upplevas som gynnsamma och ömsesidiga men å andra sidan även krävande och ensidiga. En vän var en källa till stöd i svårare tider men även någon att dela glädje och skratt med. Vänskapsrelationer fyllde olika behov såsom gemenskap och tilhörighet, och ansågs vara en frivillig förbindelse mellan parterna där känslan av att kunna vara sig själv, att få bekräftelse, och att vara öppna mot varandra anses önskvärda.

No description available.

Bakgrund: Inför en stomioperation behövs stöttning och god information då personer som lever med stomi behöver anpassa kosten till stomi, lära sig stomibandagering och vara uppmärksam på eventuella komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med stomi.  Metod: Litteraturöversikt som bygger på artiklar med kvalitativ design. Elva artiklar blev godkända efter en kvalitetsgranskning för att säkerställa hög kvalité.   Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier.  Förändring i det vardagliga livet med underkategorier med underkategorierna; Inskränkningar i vardagliga praktiska aktiviteter, Positiv och negativ påverkan på det sociala livet och Positiv och negativ påverkan på sexualiteten. Förändrade känslor med underkategorier; Att få en förändrad självkänsla, Rädsla och oro och Att acceptera stomin. Stöd från omgivningen med underkategorier, Att få ett bra bemötande av vårdpersonal, Vikten av att få relevant information och Att få stöd av anhöriga. Slutsats: Att leva med en stomi kan vara en utmaning och leda till en sviktande självkänsla. Det kan också vara en lättnad då personer blir fria från tidigare svåra sjukdomar. Stöd av anhöriga är väsentligt för att bearbeta och acceptera sin stomi. Vårdpersonal bör visa respekt för att varje individs upplevelse av stomi är individuell.

No description available.

<p>Denna uppsats är uppdelad i två delstudier där syftet med delstudie ett var att utarbeta ett tinnitusspecifikt självskattningsformulär för acceptans, samt undersöka dess psykometriska egenskaper, normer och faktorstruktur. Syftet med delstudie två var att bland tinnituspatienter undersöka det prediktiva värdet av acceptans avseende senare tinnitusbesvär och livskvalitet, när man kontrollerar för depression och ångest. Detta då acceptans i en rad studier visat sig vara relaterat till ett antal mått på livskvalitet, psykopatologi, stress, smärta, jobbprestation och negativ affektivitet (Hayes, Luoma et al., 2006).</p><p>Delstudie två var en longitudinell korrelationsstudie med ett tidsintervall på 7 månader. Deltagarna i studierna var tinnituspatienter från Öronmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och uppgick i delstudie ett till 77 personer och i delstudie två till 47.</p><p>Resultaten i delstudie ett visar att ett tinnitusspecifikt acceptansmått kunde utarbetas med adekvat frekvensdistribution samt god intern konsistens och test-retest reliabilitet. Detta acceptansmått har två faktorer där den första är activity engagement och den andra är tinnitus willingness.</p><p>Resultaten i delstudie två visar att såväl specifik som generell acceptans har ett starkt signifikant samband med senare tinnitusbesvär och ett måttligt signifikant samband med senare livskvalitet. Vid partiell korrelationsanalys och multipla regressioner visar det sig dock att utfallsvariablernas baslinjevärden är de mått som bäst predicerar utfallet vid uppföljningen. Slutsatsen blir att acceptans prediktiva förklaringsvärde avseende tinnitusbesvär och livskvalitet försvinner när baslinjevärden på dessa utfallsvariabler tas med i beräkningen.</p>

<p>The dependency of fossil fuels has to decrease in order to reduce emissions of green house gases. Wind turbines generate electricity with low environmental impact, but the local opinion in Sweden is sometimes an obstacle to new developments. The acceptance of nuclear power increases at the same time. Mining uranium is once again on the agenda and prospectors are currently drilling for uranium. This cross-sectional study deals with acceptance of wind farms and uranium drilling. The aim was to describe the perception of the planed wind farm at Hedbodberget and the uranium drilling in the area among the residents of Dalfors, Dalarna. A questionnaire was answered by 61 persons (response rate: 91 %). The respondents had a negative attitude to the uranium drilling, but positive to the wind farm. Women were more negative to uranium drilling than men. Most respondents were positive to wind power on a general level (92 %) but less positive to nuclear power (44 %). Respondents who had attended the information meeting about the wind farm were more positive to the information provided by the local authorities and the developers than those who did not attend. Among respondents that attended the meeting about uranium drilling, 86 % had a negative attitude from the beginning compared to 51 % of those who did not attend the meeting. The information from the developers was rated negatively by 93 % of those who attended the meeting in comparison to 70 % who did not. The results indicate that people who have a negative attitude more often than others attend information meetings and that good information gives a more positive attitude to planned project.</p>