InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.

Denna kvalitativt jämförande studie är baserad på två strukturerade intervjuer av fokusgrupper, en för förskollärarstudenter och en för yrkesverksamma förskollärare. Syftet med studien är att undersöka samt belysa studenters respektive förskollärares perspektiv på hur man kan arbeta interkulturellt och inkluderande i en mångkulturell förskola. För att göra det används ett sociokulturellt perspektiv och tolkas med hjälp av en analysmatris hur de olika grupperna ger uttryck för kulturförståelse, interaktionssätt samt reflektionsnivå. Utifrån det resultatet urskiljs skillnader och likheter mellan gruppernas olika kulturella förhållningssätt. Resultatet visar betydande skillnader i förhållningssätt samt i hur stor betydelse aktörerna ansåg att deras egna förhållningssätt hade för påverkan på barnens personliga kulturskapande.

Dahlberg, Hillevi (2013). Mångfald i förskolan. Om förskollärares yrkesetiska förhållningssätt, att tillämpa ett arbetssätt som stödjer alla barns utveckling och lärande. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Avdelningen för kultur-, religions och utbildningskunskap. Högskolan i Gävle. Sammanfattning Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av mångkulturellt arbete i förskolans verksamhet. Förskolorna beskriver hur de arbetar utifrån de olika styrdokument som råder i för den svenska förskolan, vad det gäller till exempel normer och värden. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera förskollärares erfarenheter av olika arbetssätt och förhållningssätt i den dagliga verksamheten för att främja barns olikheter, i mångfalds perspektiv. Undersökningen bygger på en flerfallsstudie där jag undersöker tre förskolors mångkulturella arbete i olika bostadsområden i en medelstor svensk stad. Fokusgrupper har använts som datainsamlingsmetod, detta för att erbjuda informanterna i studien möjlighet för resonemang och reflektion i det ämnesområde som studien fokuserar. Resultaten i studien visar att de flesta förskollärarna känner en osäkerhet i hur de ska tolka begreppen i studien i förhållandet till förskolornas verksamhet. Det framgår även i undersökningen att fallens möjligheter och behov av olika punkt insatser för att bedriva en förskoleverksamhet utifrån läroplanens riktlinjer ser olika ut, vilket grundare sig på att förskolorna ligger i olika bostadsområden. Anledningen till de olika beskrivningarna av arbetssätt och tolkningar vad det råder barns kulturella olikheter, är troligtvis deras tolkning av kulturella olikheter. I tidigare forskning framkommer det att i dagens mångkulturella och globaliserade samhälle behövs ökad förståelse för hur barn söker kunskap, konstruerar identiteter och skapar mening. Det har framkommit i studien att några förskollärare tolkar och ser på barnens kulturella bakgrund och olikheter på ett sätt som gör att mångfalden osynliggörs. Forskningen beskriver även vikten av att lyfta fram likheter och olikheter som betydelsefullt för barn, vilket skapar bra förutsättningar för barnen att bli toleranta inför varandras kulturer. En slutsats i studien är att det finns brister och det framgår även en viss osäkerhet om hur arbetet på förskolorna ska bedrivas för att främja barns olikheter. Det förefaller att det finns en tendens att det saknas metoder och en medvetenhet om hur förskollärarna vill, kan och ska förhålla sig i en förskoleverksamhet i dagens samhälle som kräver ökad förståelse.   Nyckelord: Kultur, Mångfald, Interkulturellt förhållningssätt

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur interkulturellt förhållningssätt tillämpas i förskolan för att ge lika möjligheter till utveckling och lärande för alla barn oavsett bakgrund. Som metod användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med pedagoger i två mångkulturella förskolor. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ifrågasätter normer och beskriver hur identitet, etnicitet och liknande begrepp är socialt konstruerade. Resultatet visade att pedagogerna både värdesätter och tillämpar ett interkulturellt förhållningssätt, exempelvis genom att aktivt arbeta för att tillmötesgå alla barn, och främja en acceptans för olikheter. Språkets och kommunikationens betydelse liksom föräldrasamverkan sågs som viktiga grundbultar i tillämpningen av interkulturellt förhållningssätt.  Dock identifierades utmaningar med detta kopplat till tankar om vad som ingår i förskolans uppdrag och förskollärarprofessionen samt bristande ekonomiska resurser i verksamheten. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att tillämpningen av ett interkulturellt förhållningssätt är en del av pedagogers yrkeskompetens som blir allt mer betydande i och med ett allt mer mångkulturell förskola.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse. Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sig arbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet än svensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella. Varje barn i förskolan är unik och har sin egen hemkultur och denna mångfald kan berika och vara positiv i en barngrupp. Men några förskollärare uttryckte en brist på etnisk mångfald vilket kan upplevas som ett hinder. Flera av respondenterna menar att förskolans mångkulturella uppdrag blir en större utmaning på de förskolor som inte har så många barn med annan etnicitet än svensk. I resultatet visar förskolechefen en vision om en jämnare fördelning av barn med annan etnicitet på kommunens förskolor. En vision som kan innebära att förskolor förmedlar en bild av vårt mångkulturella samhälle.

Studiens syfte är att söka kunskap om lärares förhållningssätt vid bemötande av nyanlända elever i skolan och hur elevernas bakgrund tillvaratas i undervisningen. Nyanlända elever slussas in i den svenska skolan på olika sätt idag, via förberedelseklass eller direktintegrering. En kartläggning ska genomföras för att kunna årskursplacera och anpassa undervisningen, om detta inte görs riskeras elevernas fortsatta lärande. Utgångspunkten i denna studie är ett demokratiskt perspektiv med elevernas individuella behov i fokus. Som underlag till studien har åtta lärare med varierade erfarenheter från olika kommuner och län intervjuats för att erhålla ökad bredd. Resultatet visar att nyanlända elever som kommer till skolan inte alltid är kartlagda vilket bryter mot Skolverkets riktlinjer gällande obligatorisk kartläggning. Detta leder till att lärarna får svårigheter att individanpassa undervisningen för nyanlända elever och slutsatsen är således att det inte går att säkerställa en likvärdig utbildning för alla.

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten.

Studiens syfte är att se på ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karaktären på studien var relevant för att besvara frågeställningarna. Ledare från två olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrån teorier om interkulturalitet. Genom intervjuerna gavs en förståelse av hur ledarna ser på åsiktsmångfald samt en bild av hur ledare hanterar medarbetarnas idéer och åsiktsmångfald. Genom analysen framgår det att trots att ingen av ledarna uttalat eftersträvar ett interkulturellt förhållningssätt så fnns det interkulturella tendenser i ledarnas hanterande av medarbetarnas idéer och åsiktsmångfald. Inom båda organisationerna eftersträvar ledarna ett öppet klimat för att utveckla organisationen men vi tror att organisationerna skulle utvecklas ytterligare om interkulturalitetsteorins kritiska aspekt tillämpades, genom att ledare och medarbetare inom organisationen vågar kritiskt granska sig själva, varandra och den egna organisationen i större utsträckning.

No description available.

Studien syftar till att undersöka om och hur barns andraspråksutveckling stimuleras med hjälp av litteratur och estetiska uttrycksformer. Ur ett neomaterialistiskt perspektiv har data konstruerats med hjälp av intervjuer och observationer. Studien syftar till att synliggöra hur barn samhandlar och bereds agens för sitt språkande i det sammanhang de ingår i. Resultatet visar att förskollärares förhållningsätt är den viktigaste performativa agenten för barns möjligheter till uttryck. Slutsatsen är att förskollärare ser boken som ett objekt de hämtar kunskap ifrån istället för att bereda plats för ett sprakande mellanrum.