Vår studie handlar om hur pedagoger på två utvalda förskolor arbetar och förhåller sig till ett interkulturellt förhållningssätt. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man accepterar och värderar alla kulturer på samma sätt och under samma omständigheter.Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhållningsätt kunde innebära och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser på integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. Frågeställningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger på två mångkulturella förskolor på kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna få vår frågeställning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar på två olika mångkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de två olika förskolorna arbetade utifrån ett likartat förhållningssätt när det gällde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsätt på vad en integration var. Pedagogerna på de två utvalda förskolorna säger att de tar tillvara på alla barns kulturella olikheter i vardagen. Man kunde även se att pedagogerna lade fokus på barnens olikheter och pedagogerna lyfte även upp hur viktigt det var för dem att barnen skulle förstå att alla barn inte har det likadant och att det finns kulturella olikheter hos varje barn.

Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare säger sig arbeta för att skapa trygghet till nyanlända barn och vårdnadshavare vid inskolning. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare att inskolning sker av nyanlända barn och vårdnadshavare på förskolan för att skapa trygghet? Hur säger sig förskollärare kommunicera med nyanlända barn och vårdnadshavare vid inskolning för att skapa trygghet? Vilka utmaningar säger sig förskollärare uppleva vid inskolning av nyanlända barn och vårdnadshavare? Studiens teoretiska utgångpunkt utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ metod med fokus på enskilda semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet av respondenter består av fyra verksamma förskollärare, samtliga respondenter är väl förtrogna i arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare inom förskolans utbildning. För att analysera studiens datamaterial har analysmetoden sortera, reducera och argumentera använts. Avslutningsvis har datamaterialet kodats och sorterats i relation till forskningsfrågorna, vilket har hjälpt till att dela upp empirin i teman för att få fram studiens resultat. Studiens resultat visar att förskolan är viktig för nyanlända familjer som kommer till Sverige eftersom förskolans utbildning ofta blir den första kontakten med samhället. Tryggheten är det allra viktigaste för alla barn och familjer på förskolan. För att skapa trygghet vid inskolning av nyanlända barn och familjer är det viktigt att lyssna och visa intresse för familjens språk och kultur. Slutsatser som dragits i studien är vikten av en fungerande kommunikation mellan förskola och nyanlända familjer för att skapa trygghet samt att det verbala språket inte alltid är det viktigaste vid kommunikation. Ytterligare en slutsats är hur viktigt det är med lyhördhet vid inskolning av barn och vårdnadshavare för att inskolningen ska vara trygg samt anpassas till varje enskild individ.

This work investigates how educationalists on a multi-cultural school work with language development of bilingually children. The children in both investigated classes have a different mother tongue which means that they have Swedish as a second language, they are bilingually. It’s relevant for me to know if there is any consideration taken for these bilingually children. If yes, then in what way? The method which is used is a two weeks observation of two classes in the third grade, complemented with semi- structured interviews with the two class teachers. Both educationalists are bilingually and have great experience of working with bilingually children. The result of the investigation was that enough consideration wasn’t taking place for the bilingually children, This was caused by external circumcises, with bilingually children drastically increasing in school today have lead to too many children per teacher which has caused disturbance in the classroom. The educationalists work with bilingualism unconsciousness and they don’t put a lot of importance into every individual because of the fact that all children in the classes are bilingually, which leads to the education not being individually adapted. They are instead putting a great efforts into simplify and change the tasks so that the children easier understands them. They use a lot of both reading and writing as a way of working to stimulate the children’s language development. Something that can have a great significance for the children and their language development is the first mother tongue teaching which they have at school. There isn’t any cooperation between the class teachers and the mother tongue teachers at the moment.

The purpose of this study is to examine how teachers' conditions for and experiences of teaching in a multicultural classroom and how teachers relate to the intercultural mission. To examine this purpose the study takes part in a qualitative study based on semi-structured interviews with teachers from a county in Stockholm, Sweden. The study’s theoretical framework underlines the sociocultural perspective and the intercultural perspective along with the term multicultural. The results show that several of the interviewees expressed that time had an impact on teaching in the classroom. It takes time and energy to adapt the lessons to each student and their needs. It also takes time to plan the lessons which affects the recovery time which is very needed for the teaching quality of the lesson. The results show that the teacher's knowledge of how they are supposed to teach in a multicultural classroom and how to adapt to an intercultural approach comes from their own experiences and not from any kind of education or course. The teachers have then learned how to handle different difficulties and challenges together with their colleagues. The teachers express that they use the students' cultures, backgrounds, experiences and compare different countries in the lesson to get the students to relate to the teaching material. From their own experiences the teachers have developed qualities that they consider important to have in a multicultural classroom. These qualities create a positive and safe environment where students can feel comfortable and open up for discussions. The results show that some of the teachers expressed that smaller groups contribute to better quality and make it easier to teach. This makes it easier for students to focus and interact with each other. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares förutsättningar för och upplevelser av att undervisa i ett mångkulturellt klassrum och hur lärare förhåller sig till det interkulturella uppdraget. För att undersöka detta syfte använder studien en kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer med lärare från en ort i Stockholms län. Studiens teoretiska ramverk understryker det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet tillsammans med begreppet mångkulturell. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna uttryckte att tiden hade en påverkan i undervisningen. Det tar tid och energi att anpassa lektionerna efter varje elev och dess behov. Det tar även tid att planera lektionerna vilket påverkar återhämtningstiden som behövs för att undervisningen ska ha en kvalité. Resultatet i studien visar att lärares kunskaper om hur de ska undervisa i ett mångkulturellt klassrum och inta ett interkulturellt förhållningssätt kommer från deras egna erfarenheter och inte från någon utbildning eller kurs. Lärarna har även lärt sig att hantera svårigheter och utmaningar tillsammans med sina kollegor. Intervjupersonerna uttrycker att de använder elevernas kulturer, bakgrunder, erfarenheter och jämför olika länder i lektionen för att få eleverna att relatera till undervisningen. Av egna erfarenheter har lärarna även utvecklat egenskaper som de anser vara viktiga att ha i ett mångkulturellt klassrum. Dessa egenskaper skapar en positiv och trygg miljö där eleverna kan känna sig bekväma för att öppna upp diskussioner. Resultatet visade att några av lärarna uttryckte att mindre grupper bidrar till en bättre kvalitet och gör det lättare att undervisa. Detta leder till att eleverna lättare kan fokusera och interagera med varandra.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar förutsättningar för samverkan och samvaro med nyanlända vårdnadshavare i förskolan i Sverige. Frågeställningen som har besvarats är: Hur beskriver förskollärare möten med nyanlända vårdnadshavare i förskolan? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare som besitter olika erfarenheter i mottagandet av nyanlända familjer. Studien har inspirerats av det relationella perspektivet och empirin har bearbetats genom en tematisk analys.  ​Resultatet visar att en majoritet av förskollärarna i studien upplever mötet med nyanlända vårdnadshavare som en utmanande uppgift i förskollärarens profession. Kommunikationen och att nå en ömsesidig förståelse mellan varandra är en av de största svårigheterna som framkommer i resultatet. Det framkommer även att det finns en osäkerhet hos förskollärarna om hur mycket de ska hjälpa de nyanlända vårdnadshavarna. I resultatet går det tyda både ett interkulturellt- och monokulturellt förhållningssätt i samverkan och samvaron med de nyanlända vårdnadshavarna. Det blir synligt i resultatet att ett interkulturellt förhållningssätt är eftersträvansvärt och att arbetet med samverkan och samvaro med nyanlända vårdnadshavare är ett utvecklingsområde.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med skönlitteratur för att bidra till ett interkulturellt förhållningssätt och vilken skönlitteratur som lärarna använder till detta. Den tidigare forskningen visar att läsning av böcker kan bidra till mer än bara läsförståelse. Det beskrivs att skönlitteraturen kan ge kunskap om människors olika livsvillkor och på så sätt förklaras litteraturen kunna bidra till ett interkulturellt förhållningssätt. Vidare beskrivs det interkulturella förhållningssättet som väsentligt i skolan och att det har blivit allt viktigare på senare tid, i och med skolornas ökande mångkulturalitet. Studien bygger på fyra intervjuer med yrkesverksamma svensklärare som i intervjuerna delar med sig av hur de arbetar interkulturellt genom skönlitteraturen och vilken skönlitteratur de använder till detta. Intervjusvaren ställdes därefter mot den tidigare forskningen för att reda ut likheter och skillnader mellan dessa. Studien visar att många strategier som den tidigare forskningen tar upp också används av de intervjuade lärarna. Utöver dessa ger lärarna andra exempel på användbara strategier såsom högläsning, diskussioner i grupper och skönlitterära verk för undervisningen som inte framkommer i den tidigare forskningen.

The purpose of the study is to examine Spanish teachers’ understanding of the concepts of intercultural perspective and intercultural approach within the teaching of Spanish as a foreign language. The study investigates this understanding in relation to Swedish governing documents and directives. Another question is whether teachers consider themselves to include this in their own teaching and how they experience the support given by the schools where they operate concerning how to cover intercultural perspective and intercultural approach in Spanish language teaching and learning. In the study we use a qualitative method, specifically the semi-structured and explorative interview. Seven teachers are interviewed digitally. The results of this investigation indicate that the informants possess some knowledge as to the meaning and significance of intercultural perspective and intercultural approach within the teaching of Spanish as a foreign language. However, this knowledge seems to depend on the size of the community in which they operate and whether they consider themselves to be surrounded by multiple cultures or not and therefore have experience and continuous practice regarding the subject of the study. The results of the study also show that the informants share their view on work-related time pressure and that they claim this to affect their ability to work with an intercultural perspective.

Pupils’ participation and influence in school by means of recess. We believe that recess and recess activities are an important arena for the leisure center'steaching. Therefore, in this study, we have investigated students' and teachers' perceptions of recess activities and its possibilities to offer students the right to democratic exercise from a leisure center perspective. Through interviews and surveys, students who do not feel involved within recess have been made visible.The thoughts and expressions of these students and educators have a joint contribution to insight into the possibility of recess activities as an arena for inclusive work, but also what obstacles exist. By having activated a relational perspective, a norm-critical perspective as well as children's perspective and child perspective in our analysis, our conclusion is that a broader intercultural approach, a distinct professional language and clearer consensus in the design of recess are needed. We hope that this study will contribute to a professional development of recess. A development where established terms and concepts regarding participation and influence become part of educators' daily work. We believe this would lead to more extensive democratic work where more students are enabled to participate and exercise influence.