Följande studie undersöker elever respektive lärares upplevelser av inkludering inom ämnet religionskunskap i den svenska grundskolans senare år. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som riktar sig till ämneslärare i religionskunskap samt en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som riktar sig till elever i högstadiet. I studien deltog 102 elever och 3 lärare. Resultatet från undersökningen visar en uppdelad upplevelse bland eleverna avseende inkludering i religionsundervisningen. Studien bygger på frågeställningar kring elevers upplevelser av religionsundervisningen på grundskolan i allmänhet samt hur elever ser på olika arbetsmoment i synnerhet. Studien lyfter även fram frågeställningar rörande lärares upplevelser och syn på religionsundervisningen i grundskolan med tillhörande utmaningar. Resultatet från studien lägger grund för vidare forskning av viktiga förutsättningar för att skolan skall kunna inkludera elever i religionsundervisningen. Den primära förutsättningen för en inkluderande religionsundervisning är att lärare skapar förståelse för olika individers förutsättningar vid genomförande av undervisning.

Studien har, utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer, undersökt historielärares förutsättningar, mål och strategier gällande undervisning anpassat till ett globaliserat samhälle. Undersökningens utgångspunkt tas i de analytiska begreppen interkulturalitet, interkulturell pedagogik och lärande. Studiens material utgörs av sex historielärare och deras utsagor. Resultatet visar att begreppet interkulturalitet är stort och svårdefinierat. Historielärare upplever att lärarutbildningen och läroplaner proklamerar för att en interkulturell undervisning ska erhållas, dock inte hur det ska göras. Digitala läromedel, jämfört med fysiska läroböcker, upplevs mer anpassade till en globaliserad värld och en mångfald av utmaningar framkommer gällande det interkulturella uppdraget.   Slutsatsen är att det saknas en gemensam referensram angående begreppet interkulturalitet. Det går inte att förlita sig på att historielärare överlag är medvetna om ett interkulturellt uppdrag, även om undersökningens historielärare visar sig vara det. Historielärare får varierade förutsättningar för att hantera heterogena klassrumsmiljöer och intervjuerna visar att förutsättningar, vad gäller tillvägagångssätt med en interkulturell undervisning, inte kommer från lärarutbildningen, läroplaner, läroböcker eller den egna skolan. Det är snarare historielärares livserfarenhet och övergripande förståelse av historieämnet som avgör om undervisningen blir interkulturell. Om skolan ska kunna påstås vara likvärdig så bör det svenska utbildningssystemet göra mer för att förbereda blivande lärare till en heterogen lärandemiljö.

Studiens syfte är att belysa hur tre pedagoger och tre nyanlända vårdnadshavare upplever nyanlända vårdnadshavares möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att besvara det har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med tre olika pedagoger verksamma i förskolan samt tre nyanlända vårdnadshavare som har barn i förskolan. Resultatet har analyserats utifrån det sociokulturella- och interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogers interkulturella förhållningssätt påverkar samverkan med nyanlända vårdnadshavare samt deras möjlighet till delaktighet och inflytande. De intervjuade vårdnadshavarna upplever en bristfällig information vid inskolning och introduktion i förskolan då den endast ges på svenska. Det leder till att de nyanlända vårdnadshavarna inte vet vad som förväntas av dem. De blir inte heller informerade om deras rätt till inflytande och möjlighet att påverka verksamheten. Ur kommunikationssynpunkt upplever både de intervjuade pedagogerna och vårdnadshavarna att de finner möjligheter utifrån de förutsättningar som finns, bland annat genom tolk, bilder som stöd samt appar i mobila enheter där ord kan översättas. Slutsatser som dras utifrån studien är att pedagogers förhållningssätt och kompetenser avgör vårdnadshavarnas chanser till delaktighet och inflytande. En god och hållbar kommunikation är en förutsättning för bra samverkan med vårdnadshavare. Även tydlig information för de nyanlända vårdnadshavarna är en förutsättning för delaktighet och för att undvika missförstånd. Vårdnadshavarna har intresset och viljan att bli mer delaktiga men det är beroende av pedagogerna och deras förhållningssätt.

Vi vill se om religionsundervisningen kan bli mer inkluderande för alla elever som, till följd av den religiösa mångfald som finns i Sverige idag, har olika religiösa tillhörigheter och erfarenheter. Syftet blir således att undersöka om det interkulturella förhållningssättet kan bidra till denna inkludering och göra religionsundervisningen mer gynnsam för eleverna. I vår forskningsöversikt kommer vi beröra både elevernas attityder till religion och lärarnas påverkan på den interkulturella undervisningen. För att hitta litteratur till arbetet har vi använt oss av EBSCO och Swepub och all litteratur är vetenskapligt granskad. I inledningen av resultatet tydliggör vi vad ett interkulturellt förhållningssätt är och hur detta kan tillämpas i praktiken. Vidare undersöker vi vilka krav det interkulturella förhållningssättet ställer på läraren och hur elevernas attityder till undervisningen påverkas. Vi kan konstatera att lärarna har bristande kompetens inom kritisk medvetenhet och det blir lätt fel i klassrummet eftersom eleverna inte förstår skillnaden på att vara kritisk och att rikta kritik. Därför anser vi att ett interkulturellt förhållningssätt gynnar religionsundervisningen eftersom det höjer lärarens kompetens. Vår slutsats är dock att eleverna i årskurserna F-3 främst behöver utveckla kunskaper om religion och att kritisk medvetenhet inte ska ha för stort fokus. Läraren behöver dock alltid förhålla sig interkulturellt för ett bättre klimat i klassrummet.

Inledning:  I denna studie fördjupar vi oss i förskollärares beskrivning av sitt arbete med flerspråkiga barn med fokus på trygghet och språkutveckling. Detta är ett viktigt ämne i dagens mångkulturella samhälle. Studiens syfte: Syftet med vår undersökning är att skapa fördjupad kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbete med flerspråkiga barn. Ett särskilt fokus riktas mot förskollärarnas berättelser gällande hur de arbetar för att introducera och skapa trygghet för dessa barn, samt vilka förutsättningar för språkutveckling barnen erbjuds. Metod: Metoden som använts i studien är intervju där fyra förskollärare med erfarenhet av flerspråkighet har djupintervjuats kring deras arbete med flerspråkiga barn. Vi använde tematisk analys för att bearbeta och analysera det empiriska materialet efter transkribering.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna arbetar medvetet med att skapa trygghet för barnen genom god samverkan med vårdnadshavare men också genom att medvetet och engagerat hitta olika vägar till kommunikation för de flerspråkiga barnen. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar medvetet med språkutveckling för flerspråkiga barn. De använder sig av sagolådor, flanosagor, bildstöd, TAKK och digitala verktyg för att på ett konkret sätt utmana och utveckla barnens språk. Förskollärarna resonerar också kring ett interkulturellt förhållningssätt. De lyfter vikten av att respektera olikheter och att se mångfald som en tillgång

Forskning visar att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att modersmål och andraspråk utvecklas parallellt. Flerspråkiga elevers språkutveckling är, enligt Skolverket, något som ska implementeras i alla skolans ämnen, vilket medför att alla lärare bör ha kunskap om och arbeta med språkutvecklande metoder. Syftet med studien är att genom observation av undervisning av flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap samt intervju av undervisande lärare identifiera om och i så fall vilka språkutvecklande metoder och strategier läraren använder sig av. Resultatet visar, trots lärarens långa erfarenhet, en ganska begränsad metodanvändning och ett utvecklingsbehov där språkutvecklande arbetssätt i klassrummet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att gynna flerspråkiga elevers språkutveckling i undervisningen.

Skolan är idag en mångkulturell mötesplats som genom sitt fostransuppdrag bland annat ansvarar för att undervisningen ska främja elevernas identitetsskapande. Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare i årskurs 1–3 synliggör och praktiserar identitetsskapandet i religionsundervisningen. Genom en fenomenografisk analysmetod har empiri från intervjuer sammanställts och analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv och Bubers relationsteori. Slutsatsen tyder på att meningsfulla relationer och elevinflytande stärker identitetsskapandet. Resultatet i denna studie är att nio av tio lärare arbetar för att främja elevers identitetsskapande i religionskunskap. / <p>SO</p>

Flerspråkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lärare vars uppdrag bland annat är att stödja och stimulera barnets språkutveckling i det svenska språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med flerspråkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlärning och språkutveckling. Vi undersökte också skillnaden i val av arbetssätt beroende på lärarens utbildning och därför intervjuade vi även lärare som har svenska som andraspråk i utbildningen. Genom att vara med och observera några lärarledda undervisningstillfällen i två förskoleklasser hoppades vi på att se en variation av olika arbetssätt som lärare använder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en blandning gynnar språkutvecklingen bäst. Dessutom visade det sig att lärarens förhållningssätt spelar en avgörande roll för val av arbetssätt och hur det valda arbetssättet utförs av läraren. / Multilingual children in a preschool group can be challenging for teachers whose mission is to support and stimulate the child's language development in the Swedish. The purpose of this study was to examine how teachers, working with bilingual children in today's preschool, stimulate their learning and language development. We also investigated the difference in the choice of approach depending on the teacher training and therefore we interviewed also teachers who have Swedish as a second language in education. By being with and observing some instructor-led training sessions in two preschool classes we were hoping to see a variety of different approaches that teachers use and during the interview discuss these choices. The conclusion we came to is that there is no single approach that is language developing but a mixture of them promotes language development best. In addition, it was found that the teacher's attitude plays a crucial role in choosing the way of working and how the chosen approach is performed by the teacher.

Uppsatsen handlar om undervisning om kriget i forna Jugoslavien 1991-1995. Vår avsikt var att ta reda på i vilken omfattning det undervisas om kriget, i vilka årskurser det undervisas om det, vilka läromedel som lärare använder sig av, samt om det uppkommer konflikter i samband med undervisningen då det finns elever med ursprung i forna Jugoslavien i klassrummet. I vår undersökning använder vi oss av ett sociokulturellt perspektiv för att se om lärare tar hänsyn till och anpassar undervisningen till elevernas skilda bakgrunder, vi har även valt att analysera resultaten med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt.

I Sverige idag går majoriteten av barn i förskolan redan från tidig ålder. Av dessa barn är nästan en femtedel flerspråkiga och för dem är förskolan ofta det första mötet med det svenska språket och den svenska kulturen. I flera år har modersmålstränare funnits tillgängliga i förskolan för att stödja barnen i deras flerspråkiga utveckling. Efter att det i Malmö stad synliggjorts att endast 25 % av de barn som är berättigade modersmålsstöd har fått tillgång till detta, gjordes dock en omorganisering som innebar att modersmålsstödet skulle integreras i den dagliga verksamheten istället för att anordnas med modersmålstränare. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan framställer sitt arbete med flerspråkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten. Vi vill också närma oss en förståelse för pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet och de faktorer som kan påverka arbetet. Vårt examensarbete har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyseras utifrån de teorier och begrepp som vi anser är av relevans för vår studie. Ett av begreppen vi utgår ifrån är ett interkulturellt perspektiv, vilket innebär att barnens olika kulturer samverkar och inte endast existerar sida vid sida. Vi utgår även ifrån teorier rörande modersmålets betydelse och pedagogernas roll för en gynnsam språkutveckling. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två olika förskolor i Malmö. Resultatet visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång och ett viktigt område att arbeta med i förskolan, men att detta arbete har försvårats sedan omorganiseringen i Malmö genomfördes. Pedagogerna anser att de har fått för lite fortbildning inom området, men att de gör så gott de kan utifrån rådande omständigheter. De arbetar aktivt med att synliggöra alla språk och kulturer som finns i barngruppen så att barnen ser olikheter som berikande. Dock blir det även tydligt i resultatet att de flesta aktiviteterna i förskolan syftar till att stärka det svenska språket.