Background: Every year 56 million people die around the world and it is estimated that 60% of these people are in need of palliative care. It has been shown that patients in the palliative care experienced their situation as uncertain. When life no longer was certain, the patients tried to live their life day by day and make the best of it. Problem: When patients were diagnosed with an incurable disease the future became unsure, because their life would come to an end. Therefore patients with a palliative diagnosis could be in need of experiencing feelings of security. Purpose: To examine patients’ perception of feelings of security within palliative care. Method: A descriptive synthesis was used, because it focuses on qualitative studies. Results: The results show how patients in the palliative care experienced a sense of security in different ways. The feelings of security was divided into two major themes: Feelings of security through different characters and Feelings of security in ordinary life. Sub themes were created to give a deeper understanding of the themes. Conclusion: The results have shown that patients can experience feelings of security in the last phase of life. The feelings of security was experienced through relationships with different characters, and through the opportunity to live as usual. / Bakgrund: Årligen dör 56 miljoner människor världen över och det uppskattas att ca 60% är i behov av palliativ vård. Patienter inom palliativ vård upplevde sin situation som osäker, då livet inte längre var en självklarhet. De försökte leva dag för dag och njuta av livet. Problem: Då patienterna har diagnostiserats med en obotlig sjukdom upplevdes framtiden osäker, på grund av att livet snart kunde ta slut. Det kan innebära att patienter med en palliativ diagnos kan vara i större behov av trygghet. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av trygghet inom palliativ vård. Metod: I examensarbetet användes en beskrivande syntes då den utgår från vetenskapliga artiklar och fokuserar på kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet visar hur patienter inom palliativ vård kan uppleva känslor av trygghet. Detta delades in i två teman: Upplevelsen av trygghet genom olika gestalter och Upplevelsen av trygghet i vanliga livet. Subteman skapades för att ge en djupare förståelse av temana. Slutsats: Det har framkommit i resultatet att patienter kan uppleva en trygghet trots den svåra sista tiden i livet. Vad som gjort att dessa patienter upplevt trygghet kopplas dels till deras relationer med andra gestalter samt möjligheten att leva som vanligt.

Formålet med denne studien var å undersøke hvordan rådgivere opplever trygghetens betydning og betingelser i hjelperelasjonen. Undersøkelsen baserer seg på kvalitativ metode, og det empiriske forskningsmaterialet er basert på intervju med tre informanter. Datamaterialet ble analysert gjennom den konstante komparative analysemetode, og de fem kategoriene ”opplevelse av trygghet”, ”betydning av trygghet”, ”tillit”, ”oppmerksomhet og interesse for klient”, og ”avklaring av relasjon og verdsetting av klient” kom frem. Kategoriene representerer det jeg opplevde som informantenes viktigste erfaringer, tanker, og følelser i forhold til temaet trygghet, og er utgangspunktet for diskusjonen i denne oppgaven. Sett i sammenheng med relevant teori ble resultatene fra analysen diskutert i forhold til hvilken betydning trygghet har i rådgivningsrelasjonen. Det kom frem at det å skape en bra nok trygghet i rådgivningsforholdet, vil være viktig om endring og utvikling skal oppnås. Dette ble så diskutert i forhold til hvilke betingelser som kan bidra til å skape denne tryggheten i forholdet mellom rådgiver og klient.

Studien belyser rutiner som genomförs i förskolans vardag med särskilt fokus på avdelningar med barn i 1-3 årsåldern. Syftet var att samla kunskap kring hur förskollärare anser sig förhålla sig till rutiner samt vilka konsekvenser de tycker att rutinarbetet kan bidra till, positiva som negativa. För att undersöka syftet tar studien utgångspunkt i två forskningsfrågor: Vad har pedagogerna för förhållningssätt i rutinarbetet? och Vilka konsekvenser kan rutinerna ge förskollärare och barnen? Valet av metod var halvstrukturerade intervjuer där vi ställde frågor i relevans till forskningsfrågorna. Under studiens gång framkom vikten av medvenhet och flexibilitet i rutinarbetet. För att skapa givande rutinsituationer krävs enligt informanterna reflektion samt ett tydligt syfte som stödjer varför man agerar som man gör. Trygghet och stress ansågs som direkta konsekvenser av rutinarbetet. Rutiner ger barnen och förskollärarna en överblick över dagen vilket vi i denna studie förstått bidrar till ett lugn hos både barn som vuxna i förskolans verksamhet. Stressen bottnar till stor del i organisatoriska faktorer såsom politiska beslut kring barngruppens storlek och personaltäthet.

<p>Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning. Det visade sig att denna har olika hög prioritet på skolorna, vilket medför att skolornas krisberedskap skiljer sig inom vissa områden, exempelvis hur aktivt man arbetar med beredskapsplanen. Vi drar slutsatsen att det krävs mer utbildning av framför allt personalen som ingår i krisgruppen, gärna en samordnad sådan inom kommunen. Detta för att skapa trygghet för alla inblandade i händelse av en krissituation.</p>

<p>Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ”se” varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass.</p>

No description available.

<p>Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt. Datainsamling skedde med hjälp av fokusgrupper. Resultatet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där fyra kategorier utmärkte sig; bekräftelse, delaktighet, vårdarens kompetens och vårdens struktur. Studien visade att patienterna ser sin vårdtid som en helhet. De behöver känna tillit och få ett respektfullt bemötande i lugn miljö med personal som trivs på sin arbetsplats. Patient och anhörig vill vara delaktiga i planeringen av vården och behandlingen. Patienterna önskar en längre uppföljningstid för att de och deras anhöriga skall känna trygghet. Förslag till fortsatt forskning är att titta på könsskillnader i behov av trygghet vid hjärtinfarkt.</p>

Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ”se” varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt. Datainsamling skedde med hjälp av fokusgrupper. Resultatet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där fyra kategorier utmärkte sig; bekräftelse, delaktighet, vårdarens kompetens och vårdens struktur. Studien visade att patienterna ser sin vårdtid som en helhet. De behöver känna tillit och få ett respektfullt bemötande i lugn miljö med personal som trivs på sin arbetsplats. Patient och anhörig vill vara delaktiga i planeringen av vården och behandlingen. Patienterna önskar en längre uppföljningstid för att de och deras anhöriga skall känna trygghet. Förslag till fortsatt forskning är att titta på könsskillnader i behov av trygghet vid hjärtinfarkt.

Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning. Det visade sig att denna har olika hög prioritet på skolorna, vilket medför att skolornas krisberedskap skiljer sig inom vissa områden, exempelvis hur aktivt man arbetar med beredskapsplanen. Vi drar slutsatsen att det krävs mer utbildning av framför allt personalen som ingår i krisgruppen, gärna en samordnad sådan inom kommunen. Detta för att skapa trygghet för alla inblandade i händelse av en krissituation.