Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys. Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.

Bakgrund: Suicidförsök bland ungdomar ökar kraftigt. Skolsköterskor behöver använda sig av kommunikationsfärdigheter som återspeglar medkänsla genom att bygga förtroendefulla relationer, se och möta eleven i dennes livsvärld och inge hopp.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta och upptäcka elever med suicidtankar.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ innebördsanalys där åtta skolsköterskor genom mejlkontakt skrivit berättelser om sina upplevelser för att besvara syftet.     Resultat: Skolsköterskornas upplevelse av att upptäcka elever med suicidtankar är att ha kunskap om de olika symtom som kan uppvisas av eleven. Skolsköterskornas upplevelser av dessa symtom var: destruktiva beteenden, depressiva symtom, psykosomatiska symtom och problematiska hemsituationer. I mötet med elever som har suicidtankar påtalar skolsköterskorna vikten av att våga fråga om suicidtankar, finnas kvar, lyssna och inge hopp.   Slutsats: Skolsköterskor upplever många riskfaktorer som leder till att de bättre kan upptäcka och möta elever med suicidtankar. Att identifiera de riskfaktorer är en stor del av skolsköterskors arbete. Studiens resultat ger en ökad kunskap och mer erfarenhet för professionella vårdgivare att möta elever med suicidtankar. / Background: Suicide attempts among adolescents is increasing rapidly. School nurses need to use communication skills that reflect compassion by creating trusting relationships, see and meet the student in their life-world and give hope.   Purpose: To describe the school nurses' experiences of encountering and discovering students with suicidal thoughts.   Method: The study is based on a qualitative meaning analysis where eight school nurses by email wrote stories about their experiences to answer the purpose.   Results: School nurses experiences of discovering students with suicidal thoughts is to have knowledge about the different symptoms that can be displayed by the student. The school nurses experiences of these symptoms where: Destructive behaviours, depressive symptoms, psychosomatic symptoms and problematic home situations. In the meeting with students who have suicidal thoughts, school nurses emphasize the importance of asking about suicidal thoughts, remain, listen and give hope.   Conclusion: School nurses experience many risk factors that leads to that they can better detect and meet students with suicidal thoughts. To identify those risk factors are a big part of the school nurses work. This study results provide a greater knowledge and more experience for health professionals to encounter students with suicidal thoughts.

Bakgrund: Barn och ungdomar är de största konsumenterna av energidrycker inom EU. Energidryckens huvudingrediens är koffein, vilket kan vara skadligt i höga doser. Vanliga biverkningar av koffein är hjärtklappning och huvudvärk. Konsumtionen bland barn och ungdomar har ökat drastiskt på sistone, och ingen lag på åldersgräns finns i Sverige. Forskare på Världshälsoorganisationen (WHO) anser att den höga konsumtionen kan vara ett hot mot folkhälsan.  Syfte: Syfte med föreliggande studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av energidryckskonsumtion bland högstadieelever i Västerbotten. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanlagt åtta skolsköterskor deltog i studien. Från analysen av resultaten framkom sju kategorier: ute efter effekter, påverkade av marknadsföringen, könsskillnader, utsatta elever dricker mer, leder till problem i skolan, okunskap hos elever och vuxna, samt konsumtionen minskar. Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor känner oro kring elevers energidryckskonsumtion och dess konsekvenser. Studien belyser skolsköterskors erfarenheter av energidryckskonsumtion bland elever vilket kan leda till ökad förståelse och möjligheter att förebygga ohälsa hos elever. Fler och större studier behövs för djupare förståelse.

Introduktion: Vaccination är en viktig del i skolsköterskans uppdrag och utförs till barn i åldrarna 6-18 år. Det är en förebyggande åtgärd som minskar risken för insjuknande, funktionsnedsättning, spridning av sjukdomar och för tidig död. Vaccinering under barndomen är procedurer som många gånger framkallar smärta och ångest. Traumatiska händelser relaterat till detta kan leda till att folk medvetet undviker hälso- och sjukvård, vilket i sin tur kan leda till skadliga hälsoeffekter på folkhälsonivå om till exempel vaccinationer undviks på grund av detta. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av vaccinationer hos lågstadiebarn som ej vill medverka vid vaccination men där slutresultatet ändå upplevts som positivt. Metod: En kvalitativ retrospektiv studie inspirerad av Kritisk Incident Teknik (CIT). Data samlades in genom intervjuer från elva yrkesverksamma skolsköterskor i Göteborg. Bearbetningen av data utfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen av de utförda intervjuerna resulterade i fyra stycken huvudkategorier; vårdnadshavarens beteende, vikten av förberedelser och information, barnets autonomi samt skolsköterskans förhållningssätt. Diskussion: Ett viktigt stöd under vaccinationstillfället är en trygg vårdnadshavare. Förberedande information med både barnet samt vårdnadshavare anses betydelsefullt och bör anpassas efter barnets behov. Skolsköterskan behöver ibland ta kommandot över situationen, och ibland krävs det att vänta tills barnet är redo. Skolsköterskan använder sig av olika metoder före, under och efter proceduren.

<p>Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning. Det visade sig att denna har olika hög prioritet på skolorna, vilket medför att skolornas krisberedskap skiljer sig inom vissa områden, exempelvis hur aktivt man arbetar med beredskapsplanen. Vi drar slutsatsen att det krävs mer utbildning av framför allt personalen som ingår i krisgruppen, gärna en samordnad sådan inom kommunen. Detta för att skapa trygghet för alla inblandade i händelse av en krissituation.</p>

Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning. Det visade sig att denna har olika hög prioritet på skolorna, vilket medför att skolornas krisberedskap skiljer sig inom vissa områden, exempelvis hur aktivt man arbetar med beredskapsplanen. Vi drar slutsatsen att det krävs mer utbildning av framför allt personalen som ingår i krisgruppen, gärna en samordnad sådan inom kommunen. Detta för att skapa trygghet för alla inblandade i händelse av en krissituation.

Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt. Det är viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig ålder. Skolsköterskan hälsofrämjande arbete där hon träffar alla barn utgör en mycket viktig del i folkhälsoarbetet mot övervikt och fetma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: När materialet från intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades fem kategorier och tolv underkategorier. Kategorin Skolsköterskans preventivt arbete visade hur skolsköterskorna arbetade preventivt på individ och gruppnivå. Kategorin Skolsköterskans strukturerade arbetssätt beskrev skolsköterskorna betydelsen av användbara verktyg och hur hon arbetade med råd, stöd och uppföljning. Kategorin Skolsköterskans arbete med familj och skolan visade skolsköterskorna på vilka stödjande respektive hindrande faktorer som påverkade hennes arbete. Kategorin Skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter beskrev ämnets känslighet. Kategorin Skolsköterskans arbete med andra professioner förklarade skolsköterskorna deras behov av stöd från andra profession som skola och sjukvård. Slutsats: Studien visade att skolsköterskans hälsofrämjande arbete är av stor betydelse för folkhälsan. Att barn i tidig skolålder får kunskap om goda livsstilvanor minskar risken att drabbas av övervikt och fetma och dess följdsjukdomar. Skolsköterskans arbete med övervikt och fetma är ett komplext område som kräver handlingsplaner och tydliga riktlinjer. Det krävs ett professionellt förhållningssätt av skolsköterskan för att kunna möta varje enskild familj och deras unika behov, förväntningar och värderingar. I arbetet med övervikt och fetma möter skolsköterskan möjligheter och hinder som påverkar detta arbete

Enligt flertalet rapporter så har den psykiska ohälsan hos unga ökat i samhället sedan 1990-talet. De psykosociala problem som ungdomar idag upplever följer av samhällets förändrade livsvillkor så som livsstil, familjerelationer, utbildningssystem och arbetsmarknad. Psykisk ohälsa i yngre år ger ofta långvariga konsekvenser. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors upplevelse av att arbeta med psykisk ohälsa bland gymnasieelever. För att besvara syftet genomfördes sju stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Västsverige. Intervjuerna analyseras enligt Graneheim och Lundman med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Skolsköterskorna som intervjuades beskriver sin roll som skolsköterska, sin arbetssituation, svårigheter med att remittera vidare elever med psykisk ohälsa men även sitt hälsofrämjande arbete. I analysen identifierades 12 underkategorier och 3 kategorier: Skolsköterskans uppfattning av anledningar till psykisk ohälsa, Kontaktvägar och sökorsaker samt Skolsköterskans upplevelser av sitt arbete. Resultatet visar att skolsköterskornas uppfattning om orsaker till psykisk ohälsa hos ungdomar beror på tidsbrist i familjerelationerna, skolans nya läroplan Gy11 som har försämrat förutsättningarna för eleverna i skolan samt sociala medier och att ständigt påverkas och att vara konstant tillgängliga. Skolsköterskorna beskriver även de olika kontaktvägar som ungdomarna har till skolsköterskan, där skolsköterskan då kan upptäcka psykisk ohälsa. Den vanligaste kontakten med skolsköterskan är hälsosamtalet som sker i början av gymnasiet. Andra kontaktvägar är en person i elevens närhet t.ex. mentorer som reagerat på en förändring hos eleven som då i samråd med eleven kontaktar skolsköterskan. Eleverna söker även själva upp skolsköterskan men kan då vara diffusa i orsak till besöket men söker även för uppenbara symtom på psykisk ohälsa.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i vårt samhälle och i övriga världen. Den främsta orsaken till övervikt och fetma är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Föräldrarna spelar en viktig roll och bör introducera goda kost- och motionsvanor tidigt hos barnen. <strong>Syftet: </strong>Belysa faktorer av betydelse för skolsköterskors hälsofrämjande arbetet avseende övervikt och fetma hos skolbarn.<strong> </strong><strong>Metod:</strong> Data insamlades genom intervjuer med elva skolsköterskor i kommunen. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sju subkategorier. <strong>Resultat</strong>: Skolsköterskorna ansåg att livsstilsfaktorer som inaktivitet, ohälsosam kost och familjens livsmönster har stor betydelse för utvecklingen av övervikt och fetma.<strong> </strong>Skolsköterskorna tyckte att de hade en strategi för att förebygga övervikt vid hälsosamtalen men det som saknades var en gemensam handlingsplan att arbeta utifrån vid viktavvikelser.<strong> Slutsats:</strong> Betydelsen av att uppmuntra barn till en livsstil med en sund kost och regelbunden fysisk aktivitet för att förebygga övervikt och fetma, måste lyftas fram och tas på allvar. Skolsköterskors samarbete med olika aktörer och en hälsofrämjande strategi är nödvändig för att uppnå en god hälsa för alla i framtiden.<strong></strong></p> / <p><strong>Background:</strong> Overweight among children has decreased and are now a health problem in our society and over the world. The leading cause to overweight and obesities is an unbalance between energy intake and energy consumption. The parents play an important role and should introduce good diet and exercise-habits in the early age for the children. <strong>Aim:</strong>To highlight the factors of importance for school health nurses´ in their health caring work with overweight and obesity for schoolchildren. <strong>Method: </strong>For the collections of data were eleven schools health nurses´ in the municipality interviewed and the data was analysed by qualitative content analysis. The results fall into three main categories with seven subcategories. <strong>Result: </strong>The school nurses´ considered that life style factors as inactivity, unhealthy food and families' lifestyles had a great meaning in the development of overweight and obesity. They thought that they had a strategy for prevention obesity at the health talks but they were missing a common mode of action in working with weight divergences. <strong>Conclusion: </strong>The meaning of encouraging children to a lifestyle with healthy food and regularly physical activity to prevent overweight and obesity must be highlighted and taken seriously. The school nurses´ co-operating with different participants´ and a health caring strategy is necessary for reaching a good health in the future.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.</p><p> </p><p> </p>