<p>rädsla</p>

rädsla

Introduktion: Vaccination är en viktig del i skolsköterskans uppdrag och utförs till barn i åldrarna 6-18 år. Det är en förebyggande åtgärd som minskar risken för insjuknande, funktionsnedsättning, spridning av sjukdomar och för tidig död. Vaccinering under barndomen är procedurer som många gånger framkallar smärta och ångest. Traumatiska händelser relaterat till detta kan leda till att folk medvetet undviker hälso- och sjukvård, vilket i sin tur kan leda till skadliga hälsoeffekter på folkhälsonivå om till exempel vaccinationer undviks på grund av detta. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av vaccinationer hos lågstadiebarn som ej vill medverka vid vaccination men där slutresultatet ändå upplevts som positivt. Metod: En kvalitativ retrospektiv studie inspirerad av Kritisk Incident Teknik (CIT). Data samlades in genom intervjuer från elva yrkesverksamma skolsköterskor i Göteborg. Bearbetningen av data utfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen av de utförda intervjuerna resulterade i fyra stycken huvudkategorier; vårdnadshavarens beteende, vikten av förberedelser och information, barnets autonomi samt skolsköterskans förhållningssätt. Diskussion: Ett viktigt stöd under vaccinationstillfället är en trygg vårdnadshavare. Förberedande information med både barnet samt vårdnadshavare anses betydelsefullt och bör anpassas efter barnets behov. Skolsköterskan behöver ibland ta kommandot över situationen, och ibland krävs det att vänta tills barnet är redo. Skolsköterskan använder sig av olika metoder före, under och efter proceduren.

Problemet som denna uppsats behandlat är den om hur en individ som lämnat Jehovas vittnen kan ha påverkast av sin tid i organisationen, med avseende på hennes upplevelse av och förhållningssätt till rädsla. Genom att ha intervjuat före detta medlemmar, läst aktuell litteratur i ämnet och genom att ha använt information från Jehovas vittnen själva har denna problematik försökt adresseras. De direkta frågeställningar som uppsatsen strävat efter att besvara är vilket eventuellt samband mellan Jehovas vittnens läror och rädsla somkan skönjas, samt hur de intervjuade före detta medlemmarna förhållit sig till den antagna rädslan. Gemenskapen baserad på Jehovas vittnens organisation och läror har varit ettfrekvent återkommande begrepp i de intervjuer jag fört, och den positiva upplevelsen av att få kontra rädslan för att förlora gemenskapen, har till sist framträtt som den mest markantadetaljen i uppsatsens slutsats.

Bakgrund: Förlossningsrädsla grundar sig på fyra olika bakgrundsfaktorer, den biologiska, psykiska, traumatiska händelser och rädsla för framtida föräldraskap. Många gravida kvinnor upplever en rädsla inför sin förlossning och några upplever att rädslan är så outhärdlig att den utgör ett hinder i vardagen. Barnmorskans/sjuksköterskans närvaro och stöd är en viktig del som kan påverka hela förlossningsupplevelsen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnans upplevelse och hantering av förlossningsrädsla samt barnmorskans/sjuksköterskans omvårdnad. Metod: Denna litteraturstudie är uppbyggd av vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklarna har kvalitetsgranskats, bearbetats samt analyserats. Resultat: Kvinnors tidigare erfarenheter och negativa upplevelser kring graviditet och förlossning ökar risken att utveckla förlossningsrädsla. För att kunna hantera sin rädsla är det viktigt för kvinnan att känna sig delaktig och hitta egna strategier. Barnmorskan/sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att skapa en god relation till kvinnan, vara närvarande och utbilda kvinnan och partnern. Diskussion: Resultatet visar hur viktigt det är att barnmorskan/sjuksköterskan är lyhörd, uppmärksam och delaktig för att kunna identifiera kvinnans tidigare negativa upplevelser och utifrån det hjälpa kvinnan på bästa sätt. Slutsats: Barnmorskans/sjuksköterskans närvaro och bemötande kan vara avgörande för hur varje kvinna upplever hela sin graviditet och förlossning.

No description available.

I den här rapporten var målet att undersöka hur slumpmässighet med ljud påverkar spänningsuppbyggnader i skräckspel. I bakgrunden ges möjliga definitioner av emotionen rädsla, följt av teorier kring hur skräckspel är uppbyggda och vilken betydelse ljudet har i skräckspel. För undersökningen skapades två testbanor med 3d-grafik där ett antal spänningsuppbyggnader med ljud leder fram till konfrontationer med monster som måste undvikas. Den ena banan hade ett statiskt tidsintervall för spänningsuppbyggnaden, för den andra banan slumpades det fram. 14 testpersoner fick spela båda dessa testbanor och svara på frågor i intervjuer för att förmedla sin upplevda rädsla. Resultaten från intervjuerna visade att slumpmässiga tidsintervall genererade en något större rädsla, och att rädslan minskade betydligt mer mellan omgångar för testpersoner som började med den slumpmässiga testbanan och fortsatte med den skriptade. För vidare forskning nämns kompletterande mätmetoder, vidare användningar av slumpmässighet och om spelares rädsla kan påverka spelvärlden dynamiskt.

No description available.

Introduktion: HIV är en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400 människor lever med. Psykosociala symtom som rädsla och oro har visat sig vanliga hos människor med HIV. Behandlingen för HIV är kostsam och har många biverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslångt behov av omvårdnad. Comfort theory assesment (CTA) är ett holistiskt förhållningssätt som hjälper sjuksköterskan att identifiera de omvårdnadsinterventioner som patienter är i behov av. Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rädsla och dess ursprung hos människor som lever med en HIVinfektion. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har använts liksom frisökningar för att finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna har genomgått en urvalsprocess och granskats. Resultat: Två huvudkategorier har identifierats och redovisats: ‘rädsla kopplad till det privata och personliga’ och ‘rädsla kopplad till samhället’ vilka redovisas med tillhörande underkategorier. Slutsats: Människor som lever med HIVinfektion upplever rädsla av olika ursprung. Rädsla upplevs i det egna hemmet såväl som i samhället. En medvetenhet hos sjuksköterskan om rädsla hos människor med HIVinfektion ger större möjlighet att ge individuell omvårdnad. För att hjälpa sjuksköterskan identifiera rädsla och ge god omvårdnad kan CTA som förhållningssätt användas.

Bakgrund: 95 000 barn vårdas varje år på sjukhus. Trots att många barn vårdas varje år, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och föräldrar och det är de vuxna som utformar barnets vård ochbehandling. Detta kan leda till en rädsla hos barn för att vårdas på sjukhus och det är därför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vårdas på sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad på arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vårdtiden var huvudsakligen positiv. De negativa upplevelsernahade sin grund i att bli lämnad ensamma, oro inför olika undersökningar och provtagningar då deblev utsatta för smärta. Om barn fick känna sig delaktiga i vården, så tillfrisknade de snabbare.Diskussion: Det är bra att barnen haft positiva upplevelser under vårdtiden. Det behövs merforskning om barns delaktighet i vården. För att kunna anpassa vården med rätt insatser och förbättrabarns vård. Slutsats: Barns upplevelser under vårdtiden var övervägande positiv. När barn uppleverdelaktighet i vården påskyndas tillfrisknandet.