No description available.

No description available.

In Örebro, the car traffic share does not tend to decrease. The crowdedness on some of the bus routes is high at times. Investigations show that the residents of Örebro want a city centre whose street environment is more restrictive of car traffic and better for pedestrians, cyclists and public transport. To decrease the car traffic share a rapid, convenient, clear, effective and environmental friendly public transport with high frequency and strong capacity in a short, direct and logical network is needed. A modern tramway fulfils these criteria. At first, this report describes factors that are important to take into consideration when planning a tramway. Thereafter it comes with – from analysis of, among other things, the population density and travel pattern – suggestions for tramway routes through Örebro. Where more than one conceivable route alternative has been identified, comparisons have been made to illustrate their pros and cons. A big part of the work has been devoted to – after considering the physical condition of the street space – showing problems and possibilities, and coming up with proposals for the design. These are some of the conclusions made by the report (-gatan = the… street, -vägen = the… road):  A good starting point would be "tramwayfication" of the bus routes 1 to 4 and their wickerwork structure.  To avoid a big demand of complementing bus service the mean value of the tramways stop spacing in Örebro should not be bigger than 700 meters.  To give Vivalla an effective and attractive tramway it has to go straight through the area.  A route that goes via the Hedgatan/Kryptongatan intersection, between Baronbackarna and Vivalla centre, would be better than a route passing next to the Vivalla school. This is dependent, however, on new buildings being concentrated to the Vivalla/Lundby passage and the development of Vallby into no more than a low-density residential area.  A route along Malmgatan and Järnvägsgatan would be better than a route along Västra Nobelgatan and Östra Nobelgatan or Kilsgatan and Olaigatan.  Hedgatan between Långgatan and Trängkårsvägen, Västra Nobelgatan between Västerplan and Hertig Karls Allé (including the intersection Västra Nobelgatan/Hertig Karls Allé), Västra Nobelgatan between Lövstagatan and Gustavsgatan, Rudbecksgatan between Trädgårds-gatan and Mogatan, and Åstadalsvägen between Rundstigen and Barkvägen are places that can be tricky when it comes to the construction of a tramway and therefore require specific solutions.  For streets that could be subject to a future tramway, it would be more efficient and more cost effective to adjust the physical environment of the street – the sewage and drainage systems, for example – at the same time as any pre planned routine maintenance.  The housing areas along the current public transport passages should be made more concentrated; especially on those streets which could be subjected to a future tramway.  New constructions that could make the conditions worse for a future tramway should not be started. For example, the parking area in front of the main entrance to the hospital (USÖ) and the area immediately south of the roundabout next to the university should not be built on before plans for a future tramway have been finalised.

During the 1960’s, the urban infrastructure prioritized the car. With today’s view of what is essential, regarding public accessibility, human activity and sustainability, I discovered a gap between the site and these principles. As over 35% of the population uses their bike as a primary vehicle, it’s time for a change. My project is a search for a functional and vibrant Södra Station, created for the individual. A resurrection of a dull and inactive spot in an urban area. A resurrection aligned with the peoples will. / Under 1960-talet prioriterades bilen i den urbana stadsplaneringen. Med dagens syn på vad som är essentiellt angående hållbarhet, allmänhetens tillgänglighet, och mänsklig aktivitet så upptäckte jag ett gap mellan min site i Örebro och dessa principer. Idag använder över 35% av befolkningen i Örebro sin cykel som primärt färdmedel, det är dags för en förändring. Mitt projekt är ett sökande för ett funktionellt och vitalt Södra Station, skapat för individen.   En återupplivning av en matt och inaktiv plats i ett urbant område. En återupplivning i linje med folkets vilja.

No description available.

<p>Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.</p><p>Min frågeställning:</p><p>Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?</p><p>Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.</p><p>Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.</p><p>Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp. Jag har sedan applicerat resultatet på mina texter.</p><p> </p>

Women today feel that their urban surroundings are unsafe, and because of that they use different strategies to reduce the risk of being exposed to criminal acts towards them. The focus of this study is to develop an understanding of the insecure feeling that women feel and what that feeling might originate from. By using previous research and theories we have been able to incorporate a gender perspective on the study this because the gender role is central to understand women’s feelings of insecurity. The purpose of the study was to develop a deeper understanding of women’s sense of safety and insecurity.The central questions of the study are1. How do women describe their insecurity, and what kind of impact does it have on their everyday life?2. How do women relate to and handle their witness of fear and insecurity in their everyday life?To gather answers for these questions we interviewed six women between the ages of 20-30 who all live in Örebro. The women’s responses show that they have a greater sense of insecurity than men, that the feeling of insecurity is always present and the fear cannot be connected to a certain object. Instead the women see many different factors as frightening, and they position themselves as victims in a town, created by and for men. Thus the women use different strategies to reduce the risk of being exposed to crime. The conclusion is that the town is influenced by gender, and that everyday life looks different for women and men. The social construction of gender creates different positions for women and men in society; this is a result of people’s views on other people and their society, an expectation of how things should be and how they are. Keywords: safety, insecurity, fear, gender, city, Örebro

Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant. Min frågeställning: Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp? Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test &amp; utprovning och analys. Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna. Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp. Jag har sedan applicerat resultatet på mina texter.

No description available.

Syftet med det här arbetet är att undersöka förtätning som hållbar stadsplaneringsmetod och i det här arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda på hur Örebro kommun arbetar med förtätning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtätning kan ha på Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro är en växande stad som fokuserar väldigt mycket på förtätning. Metoden som har används under arbetet är kvalitativ metod, där  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer från Örebro Kommun. Örebro arbetar frekvent med förtätning i stadskärnan, de byggs på lucktomter och vissa hus har höjts några våningar. Det har även byggts i utsidan av parker i staden men även parkeringsplatser har byggts bort till förmån för byggnader. En förtätning av Örebro stad kan medföra en rad fördelar, till exempel så hälper det till att krympa avstånden i staden och invånarna får bättre tillgång till service. Sker förtätningen på ett sådant sätt så att inte parker och grönytor byggs bort så kan förtätningen bidra till att Örebro blir en mer hållbar stad.