No description available.

No description available.

<p>This thesis has been written with our society’s current energy-situation in mind.</p><p>Although it only deals with one particular block of buildings, the solutions and suggestions presented herein are quite applicable on other objects of the same type.</p><p>This thesis is intended to be used as a guideline for energy-preserving projects in general, with an eye to buildings erected during the Swedish “million-programme” in the sixties and seventies.</p><p>The paper starts with the acquiring of all necessary blueprints and technical specifications. It then moves on to a thorough description of the buildings in question, and their heating- and ventilation-systems.</p><p>Followed by this the reader is guided through the successive stages of energy-perseverance measures that are available, and possible. Reasoning around the economic factors concerning all measures is also held.</p><p>The paper ends with conclusion, and a discussion concerning the delicate issue of the higher return-temperatures possibly reaching the district-heating plant.</p>

I Sverige står byggnader idag för 40 % av den totala energianvändningen. En stor del av byggnaderna är ifrån miljonprogrammet, dessa byggnader har ofta hög energiförbrukning och är i stort behov av renovering. Syftet med denna rapport är att förbättra kunskapen om hur miljonprogramsbeståndets flerfamiljshus kan upprustas ur energisynpunkt. Rapporten har som bakgrund EUs nya hårdare miljökrav, där den totala energianvändningen mätt från 1995 ska minska med 20 % till 2020 och 50% till 2050. Rapporten inriktar sig främst på miljonprogrammets flerbostadshus. I rapporten beskrivs och analyseras tre referensobjekt, med olika typer av renoveringar. Brogården i Alingsås är det första miljonprogramsområdet i Sverige som renoverats med passivhusteknik, där totalrenoverades området och energiförbrukningen minskade med mer än hälften. Området Gårdsten i Göteborg har renoverats i energisynpunkt, där har nya tekniska lösningar används såsom solpaneler och luftvärme som värmer upp fasaden. Råslätt i Jönköping har istället för att göra en större renovering använt sig av ett aktivt underhåll och infört individuell mätning av hushållsel och varmvatten. Dessa tre områden är typiska för miljonprogramsåren och hade innan renovering liknande konstruktioner och klimatskärmar. Men de tre olika fastighetsbolagens val av renoveringstekniker är det som skiljer objekten åt. Brogården var i så dåligt skick att ägaren Alingsåshem enbart hade två alternativ, totalrenovering eller rivning. Det beslutades att renovera Brogården. Husens alla byggdelar uppgraderades och hissar ökade tillgängligheten för de boende. Gårdstensbostäder valde att fokusera på byggnadernas balkonger och loftgångar. Dessa stod för en stor del av byggnadernas värmeförluster. Gårdstensbostäder valde att glasa in balkongerna och loftgångarna, på detta vis minskades byggnadernas stora köldbryggor. I Gårdsten installerades även solfångare på husens tak. I Råslätt har ägaren Vätterhem använt ett mer aktivt underhåll och mindre renoveringar som installation av mätare för vatten och el, stambyte, uppgradering av värmeväxlare samt inglasning av balkonger. Att energirenovera miljonprogramshus har gjorts tidigare, det finns kunskap hos byggbolagen och fastighetsägarna. Men det finns svårigheter beroende på hur husen är byggda. Att tilläggsisolera en grund utan källare kan vara svårt, i Brogårdens fall valdes det att delvis bila upp grunden och tillsätta cellplast ovanför bottenbjälklaget. I de flesta större renoveringar som görs byts ventilationssystemet ut, om husen sedan tidigare är utrustade med självdragsventilation krävs det att dra nya ventilationskanaler i den befintliga byggnaden. Det kan vara problem med platsbrist och lösningen är dyr. Att energirenovera Sveriges äldre bostadsbestånd måste börja göras i större skala. Kunskapen finns och flera projekt är redan genomförda med lyckat resultat. Dock är varje objekt unikt och skall utformas efter dess förutsättningar.

This thesis has been written with our society’s current energy-situation in mind. Although it only deals with one particular block of buildings, the solutions and suggestions presented herein are quite applicable on other objects of the same type. This thesis is intended to be used as a guideline for energy-preserving projects in general, with an eye to buildings erected during the Swedish “million-programme” in the sixties and seventies. The paper starts with the acquiring of all necessary blueprints and technical specifications. It then moves on to a thorough description of the buildings in question, and their heating- and ventilation-systems. Followed by this the reader is guided through the successive stages of energy-perseverance measures that are available, and possible. Reasoning around the economic factors concerning all measures is also held. The paper ends with conclusion, and a discussion concerning the delicate issue of the higher return-temperatures possibly reaching the district-heating plant.

Sammanfattning Titel: Energieffektivisering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet. Ämne: Fastighetsekonomisk analys 15 hp Författare: Hannah Henriksson och Mirza Pehlivanovic Handledare: Sven Ola Carlsson Examinator: Kent Sahlgren Fallföretag: Halmstads fastigheter AB, HFAB Centrala begrepp: A- temp, energieffektivisering, miljonprogrammet, renovering, underhåll, U- värde. Problemformulering: Hur kan miljonprogrammets fastigheter energieffektiviseras? Syfte: Att försöka beskriva hur fastighetsföretag jobbar med energieffektivisering av hus som är byggda under miljonprogrammet. Vi vill ta reda på vad en upprustning kostar och i hur hög grad energieffektivisering kan uppnås. Teoretisk referensram: Grundas på studier inom ämnet och fakta om miljonprogrammets fastigheter. Metod: Kvalitativ ansats, djupgående granskning av ett fastighetsföretag med hjälp av intervjuer. Empiri: Baseras på tre stycken intervjuer, studiebesök av själva projektet och kommunikation genom mail med vår kontaktperson inom fallföretaget, HFAB. Analys: En analys av empirin med hjälp av en matris har gjorts för att göra kopplingar med teorin och se hur väl den stämmer in med vår teoretiska referensram. Slutsats: Slutsatsen har gjorts att det lönar sig att energieffektivisera i samband med övriga renoveringar. Genom att sammanföra flera moment till ett och samma finns det i projektet stora möjligheter för minskade kostnader under hela arbetsgången.

En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser. Nu är det dags att renovera dessa byggnader. I och med att dessa byggnader är av allmänt intresse då de speglar en del av Sveriges arkitekturhistoria ställer kommunerna vissa krav vid renovering av dem. Det kommunala företaget Gavlegårdarna i Gävle tar initiativ till att utveckla bygglovsprocessen för sådana bebyggelser. Detta görs för att reducera tiden för framställande av ett godkänt bygglov samt effektivisera och underlätta kommunikationen med kommunen under hela projektet. För att kunna bevara dessa byggnader i högsta möjliga mån har Gavlegårdarna utarbetat en effektiviseringsprocess genom att hyra in en extern bevarandeexpert för att fungera som en bro mellan företaget och kommunen samt för att kunna dela med sig av sina erfarenheter gällande bevarandet av det eventuella området. Dessutom har Gavlegårdarna låtit kommunen vara med från ett tidigt skede, d.v.s. redan från den första presentationen av förslaget. Därmed har kommunen fått vara med och medverka i förslaget, redan innan bygglovsansökan.   Detta examensarbete tar upp konsekvenserna av de nya tillagda rutinerna och hur de har påverkat bygglovsansökningsprocessen för Nya Nordostprojektet. Genom att intervjua de inblandade aktörerna i det undersökta projektet har slutsatsen dragits att dessa rutiner har bidragit till att processen bedrivits mer effektivt jämfört med företagets tidigare projekt. Därutöver visar denna uppsats hur hyresgästerna har engagerat sig i det eventuella arbetet. Enkätundersökning har utförts för att kunna höra hyresgästernas åsikt.   Det har visat sig att de nya rutinerna har effektiviserat tiden för bygglovsansöknings-processen. Tiden har förkortats jämförts med Gavlegårdarnas övriga projekt. Fördröjning i tid kostar företaget mer pengar. Dessutom har den förbättrade kommunikationen underlättat för båda parter att ta emot klagomål lättare och acceptera det. Det bidrar till att kommande problem kan lösas smidigare. Undersökningen har även visat att i projekt som Nya Nordost tas inte stor hänsyn till hyresgästernas åsikter, då byggherren redan är styrd från kommunen, vilket försvårar att flera kan vara med och välja. Ett annat resultat av denna undersökning var att de intervjuade personerna hade olika åsikter om bevarandet gällande Nordost. De flesta tyckte att Nordost ej var värt att bevara. Undersökningen visade även att hyresgästerna inte har engagerat sig lika mycket i bevarandet av gamla byggnader jämfört med att bo i ett modernare och nyrenoverat område.

För att bidra till ett hållbart samhälle behöver människan göra åtgärder för att kunna tillfredsställa dagens och framtida generationers behov. En stor del av dagens energiomvandling bidrar till flera miljöeffekter som den globala uppvärmningen. Miljonprogrammet var ett initiativ som regeringen beslutade under tidigt 60-tal för att få slut på bostadsbristen i Sverige. Miljonprogrammet innebar att en miljon bostäder skulle byggas under en 10 års period. För att hålla nere kostnaderna, arbetskraften samt hinna uppnå det önskade antalet bostäder i tid användes nya byggmetoder som serietillverkning, standardisering och elementbyggen. Byggnaderna består till större del av betong samt blev inte energieffektiva i förhållande till dagens standard. Att sänka Sveriges totala energibehov genom energieffektivisering av miljonprogramshus är ett bra initiativ eftersom de utgör en fjärdedel av Sveriges bostadsbestånd. Jakthornsgatan 88/98 är ett flerbostadshus i området Kronoparken i Karlstad som är en del av miljonprogrammet. Målet är att med energieffektiva åtgärder främja de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna samt halvera den specifika energianvändningen som ligger på 198 kWh/m2*år enligt energideklaration. Simulering av byggnaden utfördes i energiberäkningsprogrammet VIP-Energy 2.1.1 och gav en specifik energianvändning på 180 kWh/m2*år. De åtgärder som tillämpats för huset är återvinning av ventilationsvärme efter justering av flöde med hjälp av installation av en frånluftsvärmepump, samt tilläggsisolering av vind, yttervägg och källarvägg. Genom att simulera dessa så lyckades den specifika energianvändningen sjunka till 91 kWh/m2*år. LCC-beräkningar visade att på en 15 års period skulle dessa åtgärder innebära en besparing med 0,7 till 3,52 miljoner kronor och en återbetalningstid på 7 till 11 år, dessa värden beror på inflation, ränta och energiprisökning. / In order to contribute to a sustainable society, man needs to make measures to satisfy current and future generation’s needs. A large part of today's energy transformation contributes to several environmental effects such as of global warming. The million program was an initiative by the government decided during the early 60's to end the housing shortage in Sweden. The million program meant that a million homes would be built over a 10 year period. To keep down costs, labor and to achieve the desired number of homes in time new construction methods as mass production, standardization and elements construction were used. The buildings were mostly built by concrete and was not energy efficient compared to today standard. To lower the total energy demand of Sweden through energy efficiency of homes in the million program would be a good initiative as they form a quarter of Sweden's housing stock. Jakthornsgatan 88/98 is a multi-family dwelling in the area Kronoparken in Karlstad which is a part of the million program. The object is by energy-efficient measures to stimulate the economical, ecological and social aspects as well as halving the specific energy at 198 kWh / m2*year according to energy performance. The building were simulated in the energy calculation program VIP-Energy 2.1.1 and gave a specific energy consumption of 180 kWh/m2*year. The measures applied for the house is the recovery of ventilation heat by adjusting the flow, by installing an exhaust air heat pump, and additional insulation of the attic, the exterior wall and the basement wall. By simulating these measures the specific energy consumption dropped from 180 kWh/m2*year to 91 kWh/m2*year. LCC calculations have shown that on a 15-year period, these measures would mean a saving of 0.7 to 3.52 million Swedish kronor and a payback period of 7 to 11 years, these numbers depends on the value of inflation, interest rate and energy price.

Uppsatsen behandlar attraktivitet i förhållande till förändringsarbete i den storskaliga miljonprogramsförorten. Dokument som berör förändringsarbete har granskats och analyserats. Det som utvärderas är hur förändringsarbete i Gårdsten, Järvafältet och Rosengård beskrivs. En utgångspunkt är att undersöka hur förutsättningarna betraktas och om innerstadsinspirerade tankegångar präglar arbetet med att göra stadsdelarna mer attraktiva. Ambitionen är inte att ge ett entydigt svar av hur förändringsarbetet bör gå till utan att granska och analysera exempel på hur det har gått till. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förändringsarbete i miljonprogramsförorten.

Diss., Linköping : Univ., 2002.