Uppsatsen behandlar attraktivitet i förhållande till förändringsarbete i den storskaliga miljonprogramsförorten. Dokument som berör förändringsarbete har granskats och analyserats. Det som utvärderas är hur förändringsarbete i Gårdsten, Järvafältet och Rosengård beskrivs. En utgångspunkt är att undersöka hur förutsättningarna betraktas och om innerstadsinspirerade tankegångar präglar arbetet med att göra stadsdelarna mer attraktiva. Ambitionen är inte att ge ett entydigt svar av hur förändringsarbetet bör gå till utan att granska och analysera exempel på hur det har gått till. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förändringsarbete i miljonprogramsförorten.

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda på hur Stockholms Västerorts invånare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i är Spånga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna är Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis Spånga, där enbart Mitt i Västerort-Spånga kommer ut. Vi åkte ut på fältet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. Poängen med undersökningen var att de tillfrågade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. Därför gjordes en uträkning med hjälp av invånarstatistik, där vi kom fram till hur många män respektive kvinnor i olika åldersgrupper, som skulle tillfrågas. Intervjuerna följde sedan ett förskrivet intervjuschema, för att samtliga respondenter skulle få exakt likadana frågor. Resultatet är att respondenterna tycker att det finns en överrepresentation av brottsrelaterade och negativa nyheter i lokaljournalistiken. Förorterna framställs som farliga, en bild de boende själva inte anser speglar verkligheten. Trots det hävdar respondenterna att den lokala nyhetsrapporteringen inte är i behov att bytas ut, utan snarare kompletteras.

Denna uppsats baseras på 15 stycken artiklar från två av Sveriges största nyhetsmedieroch har som syfte att undersöka samt belysa hur medier/journalistik bidrar till att skapauppfattningar om delar av samhället, som i denna uppsats är förorten och hur deskapar/bekräftar de stereotyper som finns i samhället. I studien har delar från de 15artiklarna undersökts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att få en djupareuppfattning kring ämnet och ett klarare resultat i hur medier kan skapa uppfattningaroch bidra till stereotypisering. Gripsruds (2010) teorier kring människans socialisationoch identitetsbegreppet utgjorde studiens teoretiska perspektiv. Studiens resultat visadeatt medierna kan skapa uppfattningar och bidra till stereotypisering. I studien användesde Svenska förorterna som underlag för att få fram ett resultat. Det visade sig attförorten framställs av medier som ett samhälle där kriminalitet, utanförskap och socialasvårigheter existerar.

I uppsatsen analyseras två kapitelböcker anpassade för barn och som utspelar sig i förorten. De analyserade böckerna är Douglas Foleys bok Habib: meningen med livet (2005), samt Dogge Doggelitos bok Izzy & gänget (2011). I böckerna analyseras hur mångkultur framställs på olika sätt, studien syftar även till att se om det uppkommer eventuella kulturkrockar. En ytterligare aspekt är att ta reda på huruvida böckerna är användbara för lärare som ett verktyg i sin undervisning och ett hjälpmedel för att skapa diskussioner kring ämnet mångkultur, då det i dagens samhälle kan vara en utmaning att diskutera kring nämnda ämne. Uppsatsen är en motivstudie och de metoder som har använts som hjälpmedel är närläsning av böckerna samt en komparativ analys. Som teori för analysen har bland annat tidigare forskning kring mångkultur i både samhälle och barnböcker används. Resultatet har påvisat att båda böckerna framställer mångkultur både varierat och konkret. Man kan även utläsa att mångkulturen framställs övervägande positivt i de två böcker som studien baserats på. Boken Izzy & gänget (2011) framställer mångkulturen med enbart positiva ordalag. Habib: meningen med livet (2005) är mer tudelad i sin presentation av mångkulturen, de positiva sidorna framställs men författaren tar även upp en del negativa aspekter, tillexempel kulturkrockar som får negativa konsekvenser. Resultatet påvisar även att de två böcker som undersökts kan användas som material för diskussion kring mångkultur i undervisningen.

I denna studie undersöker vi vilka vardagliga upplevelser och erfarenheter invandrarungdomar från två ungdomsverksamheter i förorten har av rasism. Till detta har vi fokuserat på två huvudområden, dels hur vardagsrasismen kommer till uttryck i ungdomarnas liv, och hur man kan förstå deras erfarenheter utifrån begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, och dels hur ungdomarna hanterar deras upplevelser. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsansats använts där sju semistrukturerade intervjuer har gjorts med invandrarungdomar från förorten. Vårt metateoretiska perspektiv har varit socialkonstruktionism, med postkolonialism som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi specifikt använt oss av de teoretiska begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, vilka används för att analysera och förstå materialet. Materialet har i sin tur kodats, tematiserats, kategoriserats, och analyserats utifrån ovannämnda teoretiska perspektiv. I analysen har vi kommit fram till att den rasbiologiska historien tillsammans med koloniala värderingar aktualiseras och än idag präglar invandrarungdomar ifrån förortens vardag på ett påtagligt sätt. Detta kommer främst till uttryck genom en upplevd annorlundahet och ojämlikhet mellan dem som är rasifierade och de som anses som norm i samhället. Det i sin tur gestaltades genom två olika former, dels genom en upplevelse av att bemötas som ''den Andre'', och dels genom att bedömas utifrån stereotypa föreställningar. Dessa former aktualiserades delvis genom raslärans kvarlevor, där slaven och djuren blev tydligt framträdande, och även genom en stereotypisering utifrån attributen skägget, sjalen, och platsen förorten, vilka i sin tur resulterat i att ungdomarna betraktats som bl.a. självmordsbombare, terrorister och gangsters. Vidare visar resultaten att sättet att hantera rasismen på var av varierande slag, men vi fann tre övergripande strategier: att försöka söka sig till och vistas inom trygga områden, att hålla sig borta från rasismen på olika sätt (undvika, bortförhandla, anpassning), samt att göra motstånd via gruppverksamheter. Slutligen problematiseras och diskuteras hur invandrarungdomarnas erfarenheter av rasism direkt eller indirekt kan leda till social utstötning och skapa en förstärkt exkludering, samt det sociala arbetets betydelsefullhet. / In this study, we examine the everyday experiences immigrant youths from two youth activities in the suburb have about racism. To do this, we focused on two main areas, first how everyday racism inherent in young people's lives, and secondly how they deal with their experiences of racism. To be able to examine their experience have we done a qualitative research approach used by semi-structured interviews on seven young immigrants from the suburb. Our meta-theoretical perspective has been social-constructionism, with post-colonialism as the main theoretical basis. According to this we use the concepts ''the Other'' and stereotyping, which are applied to the material. The material has been encoded, thematized, categorized and analyzed on the basis of the above theoretical perspectives. Concluding remarks is that the racial story along with colonial values today characterize and affects the life of the young people living in the suburbs in a tangible way. This is mainly expressed through a perceived differentness and inequality between those who are racialized and those which are considered as the norm in society. That was depicted through two different forms, first through an experience of being categorized as '' the other '' and secondly by judged by stereotypes. These forms was actualized by the remains of the racial-doctrine, where the slave, and the animals were clearly visible, and also by a stereotyping by attributes like the beard, shawl, and the place suburb, which the result show that resulted in that young people is being regarded as eg suicide bombers, terrorists, and gangsters. Moreover, the results also show that the way to deal with racism was varied, but we have been able to categorize them in three main strategies: to try stay in safe areas, to stay away from racism in different ways (avoiding, removing, negotiating, adaptation), and to resist through group activities. Finally, we problemized and discusses how the immigrant youth experiences of racism directly or indirectly leads to social exclusion.

No description available.

I detta arbete ställs ungdomarnas politiska aspekt i fokus, en marginaliserad grupp i områden med låg socioekonomisk status och socialt utsatthet. Ungdomar idag anser sig inte ha några reella möjligheter till politiskt inflytande trots att de vill vara med och påverka. Idag flödar kriminalitet i förorter, låga inkomster och möjligheterna till högre grad av medborgarskap stryps till hårdare. Syftet i arbetet är att ge ungdomarna i dessa områden en röst att dela sitt perspektiv genom att följa deras demokratiska utveckling mot medborgarskap. Tillvägagångsättet för detta arbete har varit i form av material från forskningsstudien NESLA. Arbetet är en kvalitativt komparativ studie om ungdomars sociala kapital. Teorin som används är formulerad Robert D. Putnam om socialt kapital och etnisk diversitet. Genom analys av invånarnas bakgrund, deltagande, utbildning och inkomst visar att områdena som använts faller under definitionen som utsatt, utanförskap och marginaliserade. Resultaten visar att ungdomarna känner låg samhällskänsla och inflytande, tilliten och samarbeten blir lidande. Resultaten visar även att ungdomarna i det ena området känner högre socialt kapital och att ungdomars sociala kapital inte är direkt relaterat till områdets höga etniska diversitet vilket således inte lett till ungdomarnas låga känsla för inflytande och samhällskänsla.

In this essay, I analyze Vladimir Nabokov's novel Lolita from an ecocritical perspective. I try as far as possible to ignore the pedophile theme and instead focus on the thematic environment: nature, places and language. I then discuss this with Greg Garrard's Ecocriticism, Timothy Morton's ecocritical theories and Leo Marx's The machine in the garden, among others. I come to the conclusion that the pedophile theme is depicted against the American pastoral, which is also used as a rhetorical tool by the novel's main character and narrator. / I den här uppsatsen analyserar jag Vladimir Nabokovs roman Lolita ur ett ekokritiskt perspektiv. Jag försöker så långt som möjligt bortse från det pedofila temat och i stället riktas mitt fokus på den tematiska omgivningen: naturen, platserna och språket. Detta diskuterar jag sedan med hjälp av bland annat Greg Garrards Ecocriticism, Timothy Mortons ekokritiska teorier samt Leo Marxs The machine in the garden. Jag kommer fram till att det pedofila temat skildras mot den amerikanska pastoralen, vilken också används som retoriskt redskap av romanens huvudkaraktär och berättare.

The purpose of the study is to increase knowledge about leisure leaders' experiences of and opportunities to counteract exclusion and crime among young people in socially disadvantaged suburban areas, and what risk and protection factors they perceive to be important for exclusion and crime. The study is of a qualitative method based on hermeneutic theory of science. Four interviews were conducted with leisure leaders divided into three leisure centers. The correspondents consisted of three men and a woman of different ages and with varying work experience and varying ethnicities. The intention with the correspondents and the choice of a semi-structured interview guide was to gain an increased perspective on the chosen topic. The results indicate that the various systems in Bronfenbrenner's ecological system theory have a strong impact on young people in socially disadvantaged areas. The different system theories have protective and risk factors for the youth.

Modernitet har ofta skildrats i litteraturhistorien med hjälp av en sammanbindning mellan panoramavy och bildningsresa. Ettsärskilt narrativ återkommer i sådana berättelser: protagonisten kämpar för att hitta genom storstadens myllrande gator, blir så småningom bekant med democh fullföljer därmed sin bildningsresa. Detta symboliseras genom en panoramavy över staden. Uppsatsen undersöker Hassan Loo Sattarvandis Still (2008), vilken använder panoramavyn i sin skildring av Stockholmsförorten Hagalund men tematiserar monotoni i stället för den förändring som tematiseras i skönlitteratur om moderniteten. Syftet med uppsatsen är att diskutera i vilken utsträckning denna kontrast beror på stadsplaneringen i Hagalund och vad ett sådant samspel mellan monotoni och miljö innebär för skildringen av modernitet. Genom geokritisk metod, vilken analyserar hur miljön påverkar berättelsen genom karaktärers rörelsemönster, framträder stadsplaneringen som gemensam komponent mellan de återkommande panoramavyerna, moderniteten, bildningsresan, flanerande och slutligen monotonin som tematik. Stadsplaneringen i romanen är nämligen utformad för att stävja moderniteten, och förlagan till utformningen härrör ur panoramavyn som uttryck för kontroll. Detta resulterar i att protagonisten i Still flanerar i cirklar och aldrig kan fullfölja sin bildningsresa, vilket symboliseras med en konstant panoramavy. Monotonin som tematik integreras och binds således till romanens miljö för att uttrycka segregation, avsaknad av utvecklingspotential och en avstannad modernitet. Uppsatsens bidrag består i en ny läsning av romanen, i vilken tematiken är bunden till sin miljö, som bör skänka nytt ljus till svensk arbetarlitteratur och läsningar av förortsskildringar i stort.