• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 543
  • 27
  • 1
  • Tagged with
  • 571
  • 167
  • 118
  • 68
  • 64
  • 62
  • 61
  • 56
  • 54
  • 49
  • 45
  • 45
  • 43
  • 43
  • 41
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Diskrimineringslagen, dess speciella regler, deras funktion, samspel och eventuella utvidgning / Discrimination Act, its special regulations, their function, interaction and possible expansion

Dahlberg, Elin January 2012 (has links)
I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje människa är född fri och alla har samma värde och lika rättigheter. Skyddet mot diskriminering är ett uttryck för uppfyllandet av dessa rättigheter. Under det senaste decenniet påstås det ha blivit allt vanligare att folk känner sig diskriminerade och kränkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rättigheter och mer benägna att anmäla diskriminering än tidigare är svårt att svara på. Det som kan konstateras är att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden. Den första svenska lagen som förbjöd könsdiskriminering i arbetslivet trädde ikraft 1 januari 1980 och fram till 1990-talet var kön den enda lagstadgade diskrimineringsgrunden. Sedan 1 januari 2009 gäller en ny diskrimineringslag. Den omfattar ett förbud mot diskriminering inom de flesta samhällsområden, den innehåller fem former av diskrimineringsförbud och sju diskrimineringsgrunder. Det finns en rad olika bestämmelser i diskrimineringslagen som därutöver hjälper till att ge diskriminerade individer ett starkare skydd. Dels gäller i diskrimineringsfall en omvänd bevisbörda som gör det lättare för en diskriminerad person att få rätt i sin sak, dels är det tillåtet att i viss mån gynna personer i underrepresenterade grupper på bekostnad av personer i överrepresenterade grupper och dels har i lagen införts en ny ersättningsform, diskrimineringsersättning, som skall vara högre än tidigare ersättning och därmed i större utsträckning verka preventivt mot diskriminering. Eftersom skyddet mot diskriminering har utvidgats med tiden har jag funderat och resonerat huruvida det skulle vara möjligt och lämpligt att i framtiden lagstifta om ännu fler diskrimineringsgrunder och vilka dessa skulle vara. Det har diskuterats om det skulle vara lämpligt att införa en öppen lista med diskrimineringsgrunder i lagen men än så länge finns ingen utredning om detta. Jag tror att det är möjligt att vi kommer se en sådan lista i framtiden, men det finns en del viktiga frågor som måste övervägas innan dess. Framför allt hur gränsdragningar skall göras avseende vilka grunder som skall omfattas av en öppen lista.
2

Proportionalitetsbedömningen vid diskriminering i arbetslivet : En jämförelse mellan svensk och europeisk rättspraxis

Ranelius, Helén January 2015 (has links)
Diskriminering i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har identifierats som ett stort samhällsproblem av lagstiftare på såväl svensk som europeisk nivå, och idag uppställs ett förbud mot diskriminering i arbetslivet i svensk lagstiftning, EU-direktiv och Europakonventionen. Regelverket på diskrimineringsområdet syftar till att urskilja och förbjuda missgynnande särbehandling av personer som har vissa skyddade egenskaper, men det medges samtidigt att särbehandling kan rättfärdigas i vissa fall. För att en åtgärd som ger upphov till diskriminering ska kunna rättfärdigas krävs att åtgärden är proportionerlig. Kravet på proportionalitet kommer till uttryck i såväl den svenska diskrimineringslagen som i de europeiska regelverken, och har följaktligen tolkats av såväl Arbetsdomstolen som EU-domstolen och Europadomstolen. Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur proportionaliteten bedöms i praxis från de olika domstolarna och jämföra domstolarnas proportionalitetsbedömning med varandra. EU-domstolens krav på proportionalitet har i doktrin beskrivits som ett krav på att den diskriminerande åtgärden ska vara det minst inskränkande handlingsalternativet för att uppnå ett berättigat mål. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen visar emellertid att denna beskrivning är allt för förenklad. EU-domstolens proportionalitetsbedömning bör snarare ses som en tvåstegsprövning, där den första frågan att besvara är om åtgärden är ändamålsenlig för det eftersökta syftet. Den andra frågan är om åtgärdens konsekvenser är sådana att de berörda arbetstagarnas intressen inskränkts på ett allt för långtgående sätt. Vid prövningen av denna fråga är det relevant att beakta om åtgärden varit det minst inskränkande handlingsalternativet, men detta tycks inte vara ensamt avgörande för slutsatsen om åtgärden är proportionerlig. EU-domstolen fokuserar huvudsakligen på arbetstagarnas intressen vid prövningen av åtgärdens proportionalitet, men detta behöver inte betyda att det motstående intresset lämnas utan avseende. Domstolens till synes ensidiga bedömningsmetod kan nämligen ses som en implicit intresseavvägning. Denna avvägning går till på så vis att granskningen av arbetstagarnas intressen är ämnad att besvara frågan om skälen mot att tillåta den diskriminerande åtgärden väger så tungt att skälen för att tillåta åtgärden får ge vika. Europadomstolens krav på proportionalitet beskrivs i den juridiska litteraturen som att det ska råda en rimlig balans mellan intresset bakom den diskriminerande åtgärden och intresset av likabehandling. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen ger stöd för denna slutsats, då den visar att domstolen i samtliga fall gör en uttrycklig och noggrann bedömning av de motstående intressen som berörs av den diskriminerande åtgärden. Avgörande för frågan om en diskriminerande åtgärd kan anses proportionerlig är, enligt Europadomstolens bedömningsmetod, om intresset av icke-diskriminering beaktats tillräckligt i den intresseavvägning som ägt rum på nationell nivå. Men även det motstående intresse som ligger bakom åtgärden värderas av domstolen, och det värde som tillmäts det motstående intresset påverkar vilket tolkningsutrymme som tillerkänns de nationella myndigheterna vid prövningen av åtgärdens proportionalitet. I jämförelse med EU-domstolen fäster Europadomstolen mindre vikt vid frågan om den valda åtgärden varit det minst inskränkande alternativet, men domstolen uppställer ett krav på ändamålsenlighet som innebär att det måste finnas stöd för slutsatsen att åtgärden verkligen bidrar till att avvärja en risk för skada. Eftersom Sverige som stat är bunden av såväl EU-direktiven på diskriminerings­området som diskrimineringsförbudet i Europakonventionen är Arbetsdomstolen skyldig att beakta det proportionalitetskrav som kommer till uttryck i dessa regelverk vid tillämpningen av den svenska diskrimineringslagen. Rättsfallsanalysen i den här uppsatsen ger stöd för slutsatsen att Arbetsdomstolens proportionalitetsbedömning innefattar de minimikrav för att en åtgärd ska anses proportionerlig som uppställs i EU-domstolens och Europadomstolens praxis. Proportionalitetsbedömningen i Arbets­domstolen kan beskrivas som en helhetsbedömning, vilken i huvudsak fokuseras på en granskning av de skäl som ligger bakom åtgärden. I denna bedömning inryms dels en prövning av åtgärdens ändamålsenlighet, dels en implicit intresseavvägning. Domstolens ingående granskning av de skäl som talar för att den diskriminerande åtgärden ska tillåtas kan nämligen ses som en prövning av frågan om dessa skäl är tillräckligt viktiga för att överväga intresset av icke-diskriminering. Arbetsdomstolens rättstillämpning skiljer sig dock från båda de europeiska domstolarnas praxis. Istället för att utförligt granska arbetstagarnas intresse av likabehandling, såsom EU-domstolen, fokuserar Arbetsdomstolen huvudsakligen på det motstående intresse som ligger bakom den diskriminerande åtgärden i sin prövning. Arbetsdomstolen utför inte heller någon uttrycklig värdering eller avvägning av de berörda intressena, såsom Europadomstolen.
3

Åldersdiskriminering : Ett experiment med studenter vid Växjö universitet

Kratz, Jörgen January 2009 (has links)
<p>This paper examines the prevalence and character of age discrimination by conducting and experiment with 200 students at Växjö University. The participants were first asked to read a description of a job of either youthful or age neutral character. Afterwards they got to evaluate one out of two job applicants. The applicants were made identical in every way with the exception of age, in order to isolate the age discrimination. The results for the different jobs and applicants were then compared in order to investigate the prevalence of discrimination. The results support the hypothesis that age discrimination exists. In order to examine the dominance of either taste discrimination or statistical discrimination, i.e. whether the discrimination is the result of personal preferences or stereotypes and statistical mean values of different age groups the results were studied more in depth. The results hint a dominance of statistical discrimination over taste discrimination.</p>
4

Åldersdiskriminering : Ett experiment med studenter vid Växjö universitet

Kratz, Jörgen January 2009 (has links)
This paper examines the prevalence and character of age discrimination by conducting and experiment with 200 students at Växjö University. The participants were first asked to read a description of a job of either youthful or age neutral character. Afterwards they got to evaluate one out of two job applicants. The applicants were made identical in every way with the exception of age, in order to isolate the age discrimination. The results for the different jobs and applicants were then compared in order to investigate the prevalence of discrimination. The results support the hypothesis that age discrimination exists. In order to examine the dominance of either taste discrimination or statistical discrimination, i.e. whether the discrimination is the result of personal preferences or stereotypes and statistical mean values of different age groups the results were studied more in depth. The results hint a dominance of statistical discrimination over taste discrimination.
5

Diskrimineringsersättningen och dess avskräckande verkan : Förarbeten och praxis ur ett arbetsrättsligt perspektiv

Bäckström, Mikael January 2014 (has links)
No description available.
6

Jämställdhetsplaner : - ett värdefullt verktyg?

Gustafsson, Josefin January 2014 (has links)
This paper is about employer’s obligation to establish plans for equality between the sexes and the practical use of these plans. The aim is to clarify what national and international law states about plans for equality between the sexes, and to examplify how plans for equality between the sexes is used in practice. For this paper juricprudential metod with a social science perspective is used. Current law has been examined, but this paper also contains an empirical part consisting of interviews with two individuals from a municipality and a private company, and an examination of the two organizations’ plans for equality between the sexes. Employers with over 25 workers owe to establish a plan for equality between the sexes. Plans for equality between the sexes is a part of employers’ obligation to work with active measures. The purpose of active measures is to accelerate and help drive forward an increase in efforts to combat discrimination. Plans for equality between the sexes can be made in several ways depening on organization’s size and activity. The equality work should be targeted, but the law does not impose any requirements regarding distinct and measurable goals. A lack of distinct and measureable goals may result in less effictive equalitywork. Nor is there any requirements that employers have to implement the measures that has been written in the equalityplan. The company’s plan is drawn up with vague goals and formulation. The plan seems more like a equality policy. The lack of concreteness may make it hard to make sure that their plan for equality between the sexes has contribute to increased equality in the organisation. The municipality’s more concret plan may make it easier, and shows an example where the equalityplan may have contributed a greater equality.
7

Mångfald : En diskursanalys av fjorton mångfaldsplaner

Andersson, Josefine, Degmo-Mohamed, Ifrah January 2013 (has links)
Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ”mångfald” definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ”etnicitet” och ”etnisk mångfald” konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald. Det empiriska materialet består av både skriftliga dokument (mångfaldsplaner) och intervjutranskriptioner. Materialet analyseras med hjälp av diskursanalytisk metod. Uppsatsens viktigaste slutsatser är, för det första, att mångfald definieras på tre olika sätt: utifrån diskrimineringslagens kategorier, ur ett jämlikhetsperspektiv samt ur ett nyttoperspektiv. Dessutom råder det ett antagonistiskt förhållande, det vill säga en kamp, mellan jämlikhetsdiskursen och den ekonomiska diskursen gällande hur mångfald ska definieras och hur mångfaldsarbetet ska tolkas. För det andra fann vi att mångfaldsarbetets olika mål och medel ofta är vaga eller obefintliga och att mångfaldsplanerna i detta avseende är mindre utvecklade än jämställdhetsplanerna. För det tredje fann vi att etnicitet och etnisk tillhörighet konstrueras utifrån vad som inte är ”svensk och svenskhet”.
8

Jag är inte bara den där zigenarkvinnan som kommer in med min stora kjol! : En kvalitativ studie om diskriminering av finskromska kvinnor

Lotffi, Shadan, Venezia, Maria January 2014 (has links)
Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden. Resultatet visar att finsk romska kvinnor blir diskriminerade och att det har en negativ påverkan på deras vardag. Diskrimineringen skiljer sig markant mellan homogena och mångkulturella områden. Eftersom diskrimineringen är en integrerad del av samhället som bland annat bygger på dominerande maktstrukturer kommer det aldrig ske någon förändring om romernas situation inte uppmärksammas.
9

Romska kvinnor intersektionalitet och samhällsförändring : en studie av sju romska kvinnor som medverkar i ett integrationsprojekt

Åberg, Linnéa January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället. Mitt empiriska underlag för uppsatsen bygger på material som är insamlat genom kvalitativa metoder som gruppintervjuer, enskilda intervjuer och observationer. I utredningar om romers marginalisering, upplever jag att det i allt för stor utsträckning fokuseras på "etnicitet". För att få en förståelse för hur kvinnorna förhåller sig till diskriminering och utanförskap måste vi ta hänsyn till intersektionen kön/klass/etnicitet. Vad jag har kommit fram till i min studie är att de sju kvinnorna aktivt skapar vad romskkvinna är. Eller som de själva benämner sig; Moderna romska kvinnor. De har skapat strategier för att förhålla sig till den diskriminering som de möter. För kvinnorna innebär arbete inte bara en ekonomisk förbättring, utan det leder även till jämställdhet och integration i samhället.
10

Invandrares situation på arbetsmarknaden : en studie om vilka möjligheter respektive svårigheter svenskar med utländsk bakgrund har att komma in på arbetsmarknaden

Nidelius, Hanna January 2003 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0885 seconds