Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskriminering fungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lärare beskriver att planen fungerar vad gäller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lärarna beskriver att de arbetar med hbt-frågor. Teorier som rör sig kring avvikande beteende används. Undersökningen omfattar sex lärare på tre gymnasieskolor med relevanta, fungerande likabehandlingsplaner. Lärarna i undersökningen uppger att de lägger ner olika mycket tid på arbetet och de beskriver också olika arbetsmetoder. Deras inställning till hur det vore att vara homo-, bi- eller transsexuell elev i deras egna skolor skiljer sig också mycket åt. De flesta lärarna beskriver att de arbetar självständigt med implementeringen av hbt-frågor i skolan och lärarnas åsikter om hbt-frågor och deras relevans varierar därför även inom samma skola.

Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället. Mitt empiriska underlag för uppsatsen bygger på material som är insamlat genom kvalitativa metoder som gruppintervjuer, enskilda intervjuer och observationer. I utredningar om romers marginalisering, upplever jag att det i allt för stor utsträckning fokuseras på "etnicitet". För att få en förståelse för hur kvinnorna förhåller sig till diskriminering och utanförskap måste vi ta hänsyn till intersektionen kön/klass/etnicitet. Vad jag har kommit fram till i min studie är att de sju kvinnorna aktivt skapar vad romskkvinna är. Eller som de själva benämner sig; Moderna romska kvinnor. De har skapat strategier för att förhålla sig till den diskriminering som de möter. För kvinnorna innebär arbete inte bara en ekonomisk förbättring, utan det leder även till jämställdhet och integration i samhället.

No description available.

Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Reglerna återfinns i diskrimineringslagens (2008:567) regler om aktiva åtgärder. I uppsatsens andra kapitel ges en översiktlig beskrivning av diskrimineringslagen och tillsynen samt de övergripande regler som gäller för det målinriktade arbetet. Mer detaljerat om arbetsgivarens skyldigheter redogörs för i kapitel tre och fyra. Skyldigheterna gäller att aktivt verka för att främja jämställdhet på arbetsplatsen, bland annat genom att underlätta kombinationen av föräldraskap och förvärvsarbete samt att vid rekrytering främja en jämn könsfördelning inom särskilda arbetskategorier och på arbetsplatsen som helhet. Arbetet ska redogöras för i jämställdhetsplanen, som också ska innehålla en utvärdering av arbetet sedan föregående plan upprättades. En del av det aktiva arbetet är kravet på lönekartläggning. För att göra en lönekartläggning krävs enligt lagen en analys av de skillnader som finns i löner mellan lika och likvärdigt arbete. Bedömningen av vad som är lika och likvärdigt arbete görs efter vilka kriterier och krav som kan anses som sakliga. En stor granskning som gjordes av Jämställdhetsombudsmannen 2005 visade att efterlevnaden av reglerna gällande lönekartläggning är mycket dålig. Anledningen uppges i granskningsrapporten vara främst okunskap hos arbetsgivarna.Reglerna om aktiva åtgärder ger inga direkta besked om vilka åtgärder som ska vidtas och ingen har blivit dömt att betala det vite som är förknippat med kraven. I uppsatsens avlutande kapitel diskuteras om lagen är för diffust formulerad, om det verkligen finns tillräckliga incitament för en arbetsgivare att rätta sig efter lagens krav och vad som skulle kunna öka efterlevnaden av lagen.

The purpose of this essay is to examine how veiled Muslim women feel that they are received in the labor market, and whether the veil affects their opportunities in this context. To carry out our study, we chose to make use of qualitative methods in which we interviewed eight veiled Muslim women. This method we felt was most suitable when you find out the reality of their experiences on how it is to find work as veiled in Sweden. The research approach that we think is most relevant to our research topic is Phenomenology. Phenomenology is based on capturing emotion and experience when an individual goes through something hard, or experiencing human experiences. Phenomenology we considered most suitable when we are interested veiled Muslim women's experiences. The theories we have used in our study are established and outsiders, stigma theory, integration and discrimination, and the veil policy. / Syftet med vår uppsats är att undersöka hur beslöjade muslimska kvinnor upplever att de tas emot på arbetsmarknaden, samt huruvida slöjan påverkar deras möjligheter i sammanhanget. För att genomföra vår studie valde vi att använda oss av kvalitativ metod där vi intervjuade 8 beslöjade muslimska kvinnor. Denna metod ansåg vi var mest passande då man får reda på verkligheten av deras upplevelser på hur det är att söka arbete som beslöjad i Sverige. Den metodansats som vi tycker är mest relevant för vårt forskningsämne är Fenomenologi. Fenomenologi baseras på att fånga upp känslor och upplevelse då en individ går igenom något svårt, eller upplever mänskliga upplevelser. Fenomenologi ansåg vi är mest passande då vi är intresserade av beslöjade muslimska kvinnors upplevelser och erfarenheter. De teorier vi har använt oss av under vår studie är Etablerade och outsiders, stigmateorin, integration & diskriminering samt slöjans politik.

This paper is about employer’s obligation to establish plans for equality between the sexes and the practical use of these plans. The aim is to clarify what national and international law states about plans for equality between the sexes, and to examplify how plans for equality between the sexes is used in practice. For this paper juricprudential metod with a social science perspective is used. Current law has been examined, but this paper also contains an empirical part consisting of interviews with two individuals from a municipality and a private company, and an examination of the two organizations’ plans for equality between the sexes. Employers with over 25 workers owe to establish a plan for equality between the sexes. Plans for equality between the sexes is a part of employers’ obligation to work with active measures. The purpose of active measures is to accelerate and help drive forward an increase in efforts to combat discrimination. Plans for equality between the sexes can be made in several ways depening on organization’s size and activity. The equality work should be targeted, but the law does not impose any requirements regarding distinct and measurable goals. A lack of distinct and measureable goals may result in less effictive equalitywork. Nor is there any requirements that employers have to implement the measures that has been written in the equalityplan. The company’s plan is drawn up with vague goals and formulation. The plan seems more like a equality policy. The lack of concreteness may make it hard to make sure that their plan for equality between the sexes has contribute to increased equality in the organisation. The municipality’s more concret plan may make it easier, and shows an example where the equalityplan may have contributed a greater equality.

No description available.

Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden. Resultatet visar att finsk romska kvinnor blir diskriminerade och att det har en negativ påverkan på deras vardag. Diskrimineringen skiljer sig markant mellan homogena och mångkulturella områden. Eftersom diskrimineringen är en integrerad del av samhället som bland annat bygger på dominerande maktstrukturer kommer det aldrig ske någon förändring om romernas situation inte uppmärksammas.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ”mångfald” definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ”etnicitet” och ”etnisk mångfald” konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald. Det empiriska materialet består av både skriftliga dokument (mångfaldsplaner) och intervjutranskriptioner. Materialet analyseras med hjälp av diskursanalytisk metod. Uppsatsens viktigaste slutsatser är, för det första, att mångfald definieras på tre olika sätt: utifrån diskrimineringslagens kategorier, ur ett jämlikhetsperspektiv samt ur ett nyttoperspektiv. Dessutom råder det ett antagonistiskt förhållande, det vill säga en kamp, mellan jämlikhetsdiskursen och den ekonomiska diskursen gällande hur mångfald ska definieras och hur mångfaldsarbetet ska tolkas. För det andra fann vi att mångfaldsarbetets olika mål och medel ofta är vaga eller obefintliga och att mångfaldsplanerna i detta avseende är mindre utvecklade än jämställdhetsplanerna. För det tredje fann vi att etnicitet och etnisk tillhörighet konstrueras utifrån vad som inte är ”svensk och svenskhet”.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.