The purpose of this essay is to examine how veiled Muslim women feel that they are received in the labor market, and whether the veil affects their opportunities in this context. To carry out our study, we chose to make use of qualitative methods in which we interviewed eight veiled Muslim women. This method we felt was most suitable when you find out the reality of their experiences on how it is to find work as veiled in Sweden. The research approach that we think is most relevant to our research topic is Phenomenology. Phenomenology is based on capturing emotion and experience when an individual goes through something hard, or experiencing human experiences. Phenomenology we considered most suitable when we are interested veiled Muslim women's experiences. The theories we have used in our study are established and outsiders, stigma theory, integration and discrimination, and the veil policy. / Syftet med vår uppsats är att undersöka hur beslöjade muslimska kvinnor upplever att de tas emot på arbetsmarknaden, samt huruvida slöjan påverkar deras möjligheter i sammanhanget. För att genomföra vår studie valde vi att använda oss av kvalitativ metod där vi intervjuade 8 beslöjade muslimska kvinnor. Denna metod ansåg vi var mest passande då man får reda på verkligheten av deras upplevelser på hur det är att söka arbete som beslöjad i Sverige. Den metodansats som vi tycker är mest relevant för vårt forskningsämne är Fenomenologi. Fenomenologi baseras på att fånga upp känslor och upplevelse då en individ går igenom något svårt, eller upplever mänskliga upplevelser. Fenomenologi ansåg vi är mest passande då vi är intresserade av beslöjade muslimska kvinnors upplevelser och erfarenheter. De teorier vi har använt oss av under vår studie är Etablerade och outsiders, stigmateorin, integration & diskriminering samt slöjans politik.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion. I vissa länder är slöjor av olika slag påbud. Många hävdar att slöjan endast är ett medel för att förtrycka kvinnan. Olika påståenden i media analyseras i denna uppsats i relation till demokratins grundpelare: jämlikhet och medborgerlig frihet. I en demokratisk stat torde det vara individens frihet att bära slöja eller inte. Men friheten i samhället kan inte garanteras eftersom man inte vet vilka påtryckningar och oskrivna regler som följer med traditioner och kulturer.  Så länge som man inte kan garantera att kvinnor bär slöja av egen fri vilja bör man istället uppmuntra till att alla kvinnor har rätt att synas i samhället. Slutsatsen är att en symbol som ändå står för så mycket negativt hör inte hemma i ett jämlikt samhälle och i en demokratisk stat.

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel. Lärarna säger att det har uppstått komplikationer i deras arbete med elever som bär slöja men de har då kunnat anpassa lektionerna eller de specifika situationerna så att eleverna kan delta på samma villkor och få likadana förutsättningar att nå betygen som elever som inte bär slöja. Eleverna säger även de att de har stött på komplikationer på grund av bärandet av slöjan. Vi upplever även att eleverna med slöja känner sig utanför och inte vill delta i vissa situationer som elever utan slöja har lättare för men de två eleverna som tagit av sig slöjan visar också att det finns en annan sida av myntet. De kände sig utanför bland andra grupper som såg slöjan som en normalitet. Med normalitet menar vi att slöjan är allt vanligare bland vissa grupper.

I denna uppsats undersöker jag hur den muslimska slöjan och slöjbäraren framställs i artiklar från de rikstäckande dags- och kvällstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Jag har genom att använda kritisk diskursanalys synliggjort vilka diskurser som finns i 15 utvalda artiklar från ovanstående medier under 2018-2019. För att förklara vilka diskurser som omger artiklarna har tre teorier valts ut: postkolonial teori, orientalism och postkolonial teori ur feministisk synvinkel. De slutsatser som framkommer är att slöjan och slöjbäraren innefattas av olika diskurser under 2018-2019 i de 15 artiklarna. Den största diskursen är att slöjan med ord som ”förtryck” och ”förbud” och slöjbäraren talas om som någon som behöver räddas från detta förtryck. Den förändringsdiskurs som denna undersökning hittar skildrar slöjan och slöjbäraren som en del av svensk kultur och i behov av representation. I slutet görs även en ämnesdidaktisk reflektion där uppsatsens slutsatser diskuteras i koppling till ämnet religionskunskap i gymnasieskolan.

Denna uppsats presenterar fyra obeslöjade svensk-muslimska kvinnors uppfattning och erfarenheter rörande slöjan, valet att inte bära slöja och samhällets syn på slöjan. Grundad på dessa kvinnors berättelser syftar uppsatsen till att undersöka vad det är som ligger bakom valet att inte bära slöja. Kvalitativ semistrukturerad intervju har används som metod för insamlingen av det empiriska materialet, och empiristyrd tematisk metod för analysen av det. De teoretiska begrepp som empirin vidare diskuterats utifrån är identitet, klassificering, symboler, normer och social kontroll. Informanterna i denna studie förklarar att de aldrig har känt sig tvingade till att bära slöja. De tycker inte att de behöver bära slöja för att kunna identifiera sig som muslimska kvinnor. Islam ligger inte i slöjan, utan i ens relationen till Gud. Vidare visar resultatet att de informanter som kommer från länder kategoriserade som muslimska länder har påverkats mer av det svenska sekulära samhället och dess normer än de som inte kommer från länder kategoriserade som muslimska länder. Hos alla informanter finns det ändå en rädsla för samhällets bemötande och potentiella hinder som får dem att stå fast vid beslutet att inte bära slöja. / This essay presents four not-/unveiled Swedish Muslim women's perceptions and experiences regarding the headscarf, the choice not to wear a headscarf, and the dominant understanding of the headscarf in Swedish society. Drawing on narratives of these women, this study aims to examine what it is that lies behind the choice not to wear the veil. Qualitative semi-structured interview was used as method for the collection of empirical data, and empirically guided thematic approach to the analysis of it. Moreover, set out from theoretical concepts of identity, classification, symbols, norms and social control, the obtained data is discussed. The participants in this study explains that they have never felt forced to wear the veil. They are of the opinion that one does not have to wear a headscarf in order to identify oneself as Muslim women. Islam, or ones level of religiosity, is not connected with a headscarf, rather, ones relationship as a Muslim is between that person and God. Moreover, the result indicates that the informants born in countries categorized as Muslim countries have been more affected by the Swedish secular society and its norms than those born in countries not categorized as Muslim countries. Nevertheless, they all fear potential rejection, negative sanctions and aggressions of society, causing them to stand by the decision not to wear a veil.

This essay investigates three questions relating to Climate Justice and are as follows: To what degree ought the global warming be restricted, How ought the greenhouse gas emissions be divided and How ought the costs related to the climate change be divided. To be able to answer these questions principles of justice are needed. An argument is therefore constructed modeled after John Rawls Original Position in general and The Veil of Ignorance in particular. The conclusions from this essay are that the global temperature increase ought to be restricted to 1.5 degrees Celsius with support from Maximin as a principle of justice. As a consequent to this goal net zero emissions need to be the case as soon as possible. The remaining possible emissions ought to be divided equally with support from Maximin as a principle of justice. For the last question it is suggested that the costs ought to be paid by the ones how have emitted greenhouse gases, this according to the principle of Polluter Pays.