Global ETD Search

1	Utveckling av rättvisebegreppet i IPCC-rapporterna 1990 - 2014 Högberg, Sverker January 2017 (has links) Rapporterna från FN:s klimatpanel (IPCC) sammanfattar resultat från naturvetenskaplig forskning om klimatförändringarna och deras globala effekter. Sedan 2007 ingår även resultat från samhällsvetenskaplig forskning, vilket har ökat rapporternas betydelse som underlag för klimatarbetet. I uppsatsen studeras utvecklingen och användningen av ett samhällsvetenskapligt begrepp rättvisa, som visar sig ha ökat med tiden. IPCC klimat klimaträttvisa mångdisciplin rättvisa skälighet
2	Klimat, vår generations största hot mot mänskliga rättigheter? : Diskursiv klimaträttvisa i Sverige, för våra kommande generationer Alice, Edholm January 2022 (has links) The environmental politics in Sweden are portrayed in the Swedish environmental discourse to be both ambiguous and a pioneer state internationally. Sweden has an established aim to solve the sixteen identified grand environmental issues in Sweden until the next generation (2025). For example, Tracy Skillington, mentioned in the field of research, argues of an absence of climate justice for future generations. This paper will therefore examine the way Sweden relates to future generations in the Swedish environmental politics through a lens of climate justice. I will approach this subject through a discourse analysis of three Swedish propositions which can be used to understand the background meaning of legislations, and therefore also can be regarded as authoritarian in the Swedish environmental discourse. The analysis will be based on the logic of signs in the discourse and structured according to the analysis tool, problem – reason – solution. The main problem in Swedish environmental discourse can relate to the ambiguous formulation of the generational aim. Sweden expresses, in their environmental discourse (proposition 1997/98:145), a confidence to solve the environmental issues until the next generation, meanwhile maintaining other political priorities such as economic growth. Sweden describes an overall change of society to sustainable development. In the Swedish environmental discourse terms such as justice and crisis are excluded, which forms and characterizes the Swedish discourse. The problems in Swedish environmental discourse are being visible though the environmental aims seem unreachable on the set timeline. There are three identified reasons in the Swedish environmental discourse, nature as an economic human resource, the environmental quality issues in Sweden depends on other states environmental actions due to the transnational problem and the initial environmental goals are portrayed as impossible to fulfill. Sweden legitimize their environmental discourse through the solutions found in the three propositions. The choice to use generation to describe the Swedish aim, could be understood to unify the Swedish environmental discourse. In the propositions, a change in the meaning of the generational aim will be shown, which makes a prominent difference for future generations. In proposition 2016/17:146, a transition to climate is made which means less focus on future generation in the Swedish discourse. The next generation has a prominent role in the environmental discourse of Sweden, but it turns out unclear what exact meaning the generation of today include in the term next generation. The promises made in the first proposition, are emptied of the initial meaning, why it is questionable if climate justice towards the next generation can be reached in the Swedish environmental discourse. climate justice climate next generation environmentality Sweden klimaträttvisa klimat kommande generationer Environmentality Sverige
3	SÄKERHET OCH RÄTTVISA I KLIMATFRÅGAN : En diskursanalytisk jämförelse mellan staten och miljörörelsen Forsberg, Micaela January 2023 (has links) I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan två aktörer på den klimatpolitiska arenan, den svenska staten och miljörörelsen. Syftet är att jämföra och analysera aktörernas syn på klimatfrågan med särskilt fokus på säkerhetisering och klimaträttvisa i ljuset av ekologisk modernisering som dominerande diskurs i det klimatpolitiska samtalet. Genom en diskursanalys av Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan samt textmaterial från Svenska Naturskyddsföreningen och Extinction Rebellion visar denna studie på hur frågor om säkerhet och rättvisa nedprioriteras i statens sätt att prata om klimatfrågan. Detta förstås utifrån att ekologisk modernisering alltmer blivit den dominerande diskursen i svensk klimatpolitik. Det är i jämförelsen med miljörörelsens sätt att prata om klimatfrågan som detta blir som tydligast. / In this thesis, a comparison is made between two actors in the climate policy arena, the Swedish state and the environmental movement. The purpose is to compare and analyze the actors’ perspectives on the climate issue, with a particular focus on securitization and climate justice in the context of ecological modernization as the dominant discourse in the climate policy conversation. Through a discourse analysis of Sweden’s first climate policy action plan, as well as textual material from two different environmental groups in Sweden, Naturskyddsföreningen and Extinction Rebellion, this study demonstrates how issues of security and justice are deprioritized in the state’s discourse of climate issue. This finding is understood in the light of ecological modernization as the dominant discourse in Swedish climate policy. It is in the comparison with the environmental movement’s way of talking about the climate issue that this becomes most evident. Climate issue ecological modernization securitization climate justice environmental movement discourse analysis Klimatfrågan ekologisk modernisering säkerhetisering klimaträttvisa miljörörelsen diskursanalys Political Science Statsvetenskap
4	Why It Can Be Effective To Be Just When Sharing Climate Burdens / Varför Det Kan Vara Effektivt Att Vara Rättvis När Klimatbördan Fördelas Decker, Carl-Otto January 2022 (has links) This article aims to provide both efficient and just ways of sharing mitigative and adaptive climate burden costs. Time is an important factor when constructing policies which are set out to turn negative temperature trends around. Justice is another crucial value to consider when deciding who ought to carry out these climate burdens. Moreover, how we consider efficient and just sharing of burden costs, relies on practicality in relation to moral responsibility. Moral responsibility can be applied to those who have polluted and those who have benefitted from pollution. However, there are practical issues that hide between the lines. Justice grounded only on moral responsibility, such as ‘the polluter pays principle’ and ‘the beneficiary pays principle’, can only account for a limited portion of climate burdens. Because there are leftover burdens that need to be shared, and a climate window of opportunity to regard, we need to allocate the burdens both fairly as well as efficiently, such as ‘the ability to pay principle. In this paper, I will present a case that takes all of these dimensions into account and I will illustrate that it indeed can be effective to be just when sharing all climate burdens. / Denna artikel strävar efter att visa både effektiva och rättvisa sätt att fördela klimatbördan på. Denna börda innebär kostnaderna av att reducera utsläpp och anpassa samhället efter klimatförändringarna. Tid är en viktig faktor när vi konstruerar lagar och regler som syftar till att ändra riktning på den negativa temperaturutveckling forskare varnar oss för. Rättvisa är också en viktig komponent vi behöver ta hänsyn till när vi överväger vilka som bör axla klimatbördan. Hur vi överväger effektiva och rättvisa klimatfördelningar, beror på praktikalitet i relation till moraliskt ansvar. Moraliskt ansvar kan bland annat tillskrivas de som förorenar och de som gynnas av att förorena. Däremot finns det praktiska svårigheter som gömmer sig mellan raderna. Rättvisa som endast grundas på moraliskt ansvar, såsom ’förorenaren betalar’, ’den som gynnas av att förorena betalar’, kan enbart stå för en begränsad del av klimatbördan. Eftersom resterande börda också behöver fördelas blir vi tvungna att distribuera återstående börda både rättvist och effektivt, såsom ’de som2kan betala också ska’. I denna uppsats överväger jag dessa delar och kommer illustrera att det sannerligen är effektivt att vara rättvis när vi fördelar all klimatbörda. Climate burdens Burden-sharing Climate justice The ability to pay The polluter pays The beneficiary pays IPCC Klimatbörda klimatfördelning Klimaträttvisa Rättvisa Förorenaren betalar. Philosophy Filosofi
5	En Teori om Klimaträttvisa / A Theory of Climate Justice Langman, Jonas January 2022 (has links) This essay investigates three questions relating to Climate Justice and are as follows: To what degree ought the global warming be restricted, How ought the greenhouse gas emissions be divided and How ought the costs related to the climate change be divided. To be able to answer these questions principles of justice are needed. An argument is therefore constructed modeled after John Rawls Original Position in general and The Veil of Ignorance in particular. The conclusions from this essay are that the global temperature increase ought to be restricted to 1.5 degrees Celsius with support from Maximin as a principle of justice. As a consequent to this goal net zero emissions need to be the case as soon as possible. The remaining possible emissions ought to be divided equally with support from Maximin as a principle of justice. For the last question it is suggested that the costs ought to be paid by the ones how have emitted greenhouse gases, this according to the principle of Polluter Pays. climate justice polluter pays beneficary pays ability to pay the veil slöjan emissions egalitarianism Rawls klimaträttvisa climate justice polluter pays Philosophy Filosofi
6	Breathing Matters : Feminist Intersectional Politics of Vulnerability / Breathing Matters : En feministisk intersektionell sårbarhetens politik Górska, Magdalena January 2016 (has links) Breathing is not a common subject in feminist studies. Breathing Matters introduces this phenomenon as a forceful potentiality for feminist intersectional theories, politics, and social and environmental justice. By analyzing the material and discursive as well as the natural and cultural enactments of breath in black lung disease, phone sex work, and anxieties and panic attacks, Breathing Matters proposes a nonuniversalizing and politicized understanding of embodiment. In this approach, human bodies are onceptualized as agential actors of intersectional politics. Magdalena Górska argues that struggles for breath and for breathable lives are matters of differential forms of political practices in which vulnerable and quotidian corpomaterial and corpo-affective actions are constitutive of politics. Set in the context of feminist poststructuralist and new materialist and postconstructionist debates, Breathing Matters offers a discussion of human embodiment and agency reconfigured in a posthumanist manner. Its interdisciplinary analytical practice demonstrates that breathing is a phenomenon that is important to study from scientific, medical, political, environmental and social perspectives. / Andning är inte ett vanligt förekommande ämne inom feministiska studier. Breathing Matters introducerar detta fenomen som har en potential för feministiska intersektionella teorier, politik, social rättvisa och klimaträttvisa. Genom analyser av materiella, diskursiva, naturliga och kulturella dimensioner av andningens formationer, i sjukdomen pneumokonios, telefonsexarbete samt ångest och panikattacker, föreslår Breathing Matters en icke-universialiserande och politiserad förståelse av förkroppsligande. Genom denna ansats konceptualiseras mänskliga kroppar som agentiella aktörer i en intersektionell politik. Magdalena Górska argumenterar att kampen för att andas och för andningsbara liv är ett angeläget ämne för differentiella former av politisk praktik. Denna sårbara och vardagliga praktik som både består av kroppsmateriella och kroppsaffektiva handlingar konstituerar politik. Placerad i en kontext av feminist poststrukturalistisk, nymaterialistisk och postkonstruktivistisk debatt erbjuder Breathing Matters en diskussion kring mänskligt förkroppsligande och agentskap som är omkonfigurerad på ett posthumanistiskt sätt. Den tvärvetenskapliga analytiska praktiken visar att andning är ett fenomen som är viktigt att studera från vetenskapliga, medicinska, politiska, miljömässiga och sociala perspektiv. Breath breathing intersectionality vulnerability social and environmental justice black lung phone sex work anxieties panic attacks matterwork embodiment affect agential realism posthumanities postconstructionism new materialism environmental humanities cultural studies feminism gender Andning intersektionalitet sårbarhet social rättvisa och klimaträttvisa pneumokonios telefonsex postkonstruktionism ångest panikattacker materiaarbete förkroppsligande affekt agentiell realism posthumanism nymaterialism miljöhumanism kulturstudier feminism genus
7	Miljö- och klimaträttvisa: på kommuners “gröna agendor”? : Svenska kommuners strategiska arbete med att mitigera klimatförändringar / Environmental and climate justice: on municipalities' “green agendas”? : Swedish municipalities' strategic work with climate change mitigation Johansson, Sara, Lövgren, Klara January 2023 (has links) Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och stater har samlat sig för att begränsa de bakomliggande orsakerna och dess konsekvenser. Genom avtal, agendor och deklarationer planerar stater för gröna ekonomier fria från utsläpp av växthusgaser, med målsättning att förhindra ytterligare störningar i klimatsystemet. Omställningsarbetet för att minska utsläppen av växthusgaser har sipprat ner på kommunal nivå, eftersom deras lokala expertis och förmåga att verka på gräsrotsnivå är avgörande. Forskarsamväldet har synliggjort vikten av att basera omställningen på rättviseaspekter, men definitioner av en rättvis omställning är tvetydiga inom området. Den här studien syftar till att undersöka om och hur miljö- och klimaträttvisa framställs i svenska kommuners strategier för att motverka klimatförändringar. För att uppfylla studiens syfte har tillgänglig strategisk dokumentation av fyra svenska miljö- och hållbarhets-topprankade kommuner analyserats. Med vägledning av JUST-ramverket, som representerar principerna för miljö- och klimaträttvisa, visar resultatet att även om rättviseprinciper inte är huvudsyftet med deras strategier, är aspekter av rättvisa relativt närvarande. Resultatet visar dessutom att kommunernas olikheter och förutsättningar påverkar deras strategiska arbete med klimatförändringar och likaså förekomsten av miljö- och klimaträttvisa. / Climate change is one of the main challenges of the 21st century, and states are coming together intending to mitigate its causes and consequences. Through agreements, agendas and declarations, states aim towards green economies to prevent further disruptions within the climate system. Furthermore, the transition work to reduce greenhouse gas emissions has trickled down to a municipal level, as their local expertise and ability to operate at a grassroots level is vital to the transitional work. Scholars have highlighted the importance of making the transition based on aspects of justice, even though the definition of a just transition is unclear within the field. Therefore, this study aims to investigate how and if environmental and climate justice are occurring in Swedish municipalities' strategies towards climate change mitigation. To do so, available strategic documentation of four top-rated sustainability and climate-aware municipalities in Sweden has been analyzed and interpreted. Through the lens of JUST-framework, representing principles of environmental and climate justice, the results reveal that while justice is not a central point in these strategies, elements of justice are relatively present. The findings indicate that the municipalities' differences and circumstances affect their strategic work with climate change mitigation and whether justice is occurring. climate change environmental justice climate justice transition just transition climate change mitigation mitigation strategies municipality klimatförändringar miljörättvisa klimaträttvisa omställning rättvis omställning klimatmitigering mitigeringsstrategier kommun Environmental Sciences Miljövetenskap Social Sciences Interdisciplinary Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning

1

Page generated in 0.0586 seconds