The purpose of this essay is to study the establishment of the Inspection for Health and Care and the National School Inspection. The intention is to identify policy document’s justification for the establishment of the inspections, as well as comparing the similarities and differences of the justification and explain the results through the theories “the public ethos” and “governance”. The policy documents are processed by Carol Bacchi’s critical discourse analysis “What ́s the problem represented to be?”.This method identifies the justifications of the inspections by analyzing the policies according to problems, cause and effect. The critical policy analysis permeates the structure and the phrasing of the questions in this study. The result of the analysis identifies the establishment of the inspections as the policy document’s solution. This is justified by the sectors inefficiency, lack of government control, a changed welfare and lacking supervision. The theories “the public ethos” and “governance” explain the establishment of the inspections as the state’s concept to govern in order to create a rational and effective administration. The Inspection for Health and Care emphasizes the private actors as the reason for the changed welfare, unlike the National School Inspection which only sees the change of welfare as a challenge. The study contributes to research and society’s understanding of the growth of Swedish inspection authorities in the public sector, as well as the public administrations differing approach to the entry of private actors into the welfare sector.

Sveriges offentliga förvaltning genomgick under 1980-talet ett stort antal förändringar som till del kan sammanfattas under begreppet New Public Management (NPM). NPM har många influenser från hur privata företag och näringslivet styr sina organisationer. Inom Försvarsmakten påbörjades i slutet av 00-talet två större förändringar i organisation och arbetssätt som lett till en förändrad arbetssituation för chefer. Eliot Freidson (2001) beskriver i sin bok Professionalism the Third Logic hur en profession påverkas av moderna styrtrender likt NPM. Han menar att styrningen av professionen riskerar att förskjutas från professionalism mot byråkrati och marknad. Syftet med studien är att undersöka hur vardagen för officerare influerats av NPM, detta för att kunna pröva Freidsons teori. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Vilken idealtyp som är dominerande norm för Försvarsmaktens publikation Vår militära profession, samt vilken ideltyp som är dominerande i vardagen för chefer vid Skaraborgs Regemente.Teorier om NPM och professioner används som teoretisk referensram i studien. För att svara på forskningsfrågorna används en kvalitativ metod och sex stycken semistrukturerade informantintervjuer har genomförts i kombination med en textanalys av publikationen Vår militära profession. Resultatet av studien indikerar en skillnad mellan norm och vardag. Denna skillnad kan delvis förklaras av mekanismer från NPM. De mekanismer ur NPM som fått störst genomslag vid Skaraborgs Regemente är kostnadsmedvetenhet, decentraliseringar, effektivitets- och resultatmätning. Vardagen för en chef tycks präglas av en stor mängd administration som inte har direkt koppling till det som Försvarsmakten definierar som kärnverksamhet. Ett resultat av detta är att chefer upplever att de inte längre har samma möjlighet att stödja och leda underställd personal inom kärnverksamheten. / Sweden's public administration underwent a large number of changes during the 1980s, which can be summarized in part under the concept of New Public Management (NPM). NPM has many influences from how private companies and businesses govern their organizations. Within the Swedish Armed Forces, in the beging of the twentiefirst century, two major changes in organization and working methods lead to a changed work situation for officers. Eliot Freidson (2001) describes in his book Professionalism the Third Logic how a profession is influenced by modern governance like NPM. He believes that the management of the profession risks being shifted from professionalism to bureaucracy and market. The purpose of this study is to investigate how the daily work of officers is influenced by NPM, in order to test Freidson's theory. The questions answered in the study are: Which ideal type is the dominant norm for the Swedish Armed Force's publication Vår militära profession, and what type of logic is dominant in everyday life for officers at Skaraborgs Regemente.Theories about NPM and professions are used as the theoretical frame of reference in the study. To answer the research questions, a qualitative approach is used and six semistructured informant interviews have been conducted in combination with a text analysis of the publication Vår militära profession. The result of the study indicates a difference between norm and everyday life. This difference can be partly explained by mechanisms from NPM. The mechanisms of NPM, which have the most influence at Skaraborg's Regemente are cost awareness, decentralization, efficiency and performance measurement. The everyday life for a officer seems to be characterized by a large amount of administration that is not directly linked to what the Swedish Armed Forces defines as core business. As a result, officers find that they no longer have the same opportunity to support and lead subordinates in the core business.

No description available.

No description available.

No description available.

Riktade statsbidrag är öronmärkta för en specifik insats eller ändamål och för att få ta del av denna typ av bidrag måste kommuner och regioner själva ansöka om dem. Trots omfattande kritik mot riktade statsbidrag som allokeringsmedel har de riktade statsbidraget under senare årtionden ökat i både omfattning och antal. Flest riktade statsbidrag delas i dagsläget ut till insatser inom utbildningsväsendet. Denna uppsats är en teorikonsumerande dokumentstudie där tidigare forskning om tillits- och misstrobaserad styrning används som teoretiskt ramverk. Uppsatsen utreder frågan om hur styrning genom riktade statsbidrag kan ses utifrån dessa två styrningsformer och de konsekvenser som detta får. Uppsatsens resultat visar att styrningen genom riktade statsbidrag till skolverksamhet är präglad av misstro samtidigt som inga indikationer på tillitsbaserad styrning identifierades. Den misstropräglade styrningen genom riktade statsbidrag bidrar till att skapa ojämlikhet eftersom mindre kommuner har svårare att uppnå de administrativa krav som ställs för att få ta del av dessa bidrag och i längden blir därmed styrningen också ineffektiv.

Friskolereformens införande i början på 1990-talet utgjorde ett paradigmskifte i svensk utbildningpolitik. Trots att reformen infördes för över trettio år sedan är den fortfarande högaktuell i den samtida debatten. I föreliggande uppsats studeras argumentationen i den svenska friskoledebatten. Studiens syfte är att generera kunskap om argumentationens karaktär med fokus på hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument samt hur dessa kan förstås i ljuset av offentliga värden. Studien är en kvalitativ textanalys i form av en argumentationsanalys. Argumentationsanalysen används för att systematiskt redogöra för argumenten i debatten och klargör hur dessa är uppbyggda och förhåller sig till varandra. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin idenfieras hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument. Vidare används offentliga värden som teoretiska referenspunkter i analysen samt för att kontextualisera debatten. De offentliga värdena hämtas från Public Value Management, New Public Management och Lennart Lundquists offentliga etos.  Studiens resultat visar att förespråkare av friskolor tenderar att rama in sina argument i relation till valfrihet och kvalitet. I dessa argument dominerar ekonomivärden och New Public Management-orienterade värden såsom konkurrens och sparsamhet. Kritiker tenderar istället att rama in sina argument i relation till segregation och idén om marknads/koncernskolan. Kritikernas argument diskuteras framförallt i ljuset av Public Value Management och värdeskapande möjligheter.

Under året som gått så har pandemin drabbat hela världen, Sveriges strategi är att begränsa smittspridningen, det har skett en stor ökning på Gotland varav det saknas forskning på hur Gotland påverkats av pandemin. Undersökningens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan Regeringen och Gotland har fungerat, hur mycket resurser sjukvården på Gotland har haft för att kunna anpassa sig till Covid-19 pandemin och att undersöka hur legitim Covid-19 strategin anses vara på Gotland. Genom kvalitativa intervjuer så undersöks problemet med hjälp utav Lundquist implementeringsstrategi som rör implementering och legitimitet. I undersökning så framkommer resultat om att problemet ligger i Regeringens kommunikation och Regeringens beslutsfattande. Det framkommer att det finns saker att jobba på gällande kommunikationen, att det varit problem med resurser inom sjukvården i form av personal samt skyddsmaterial samt att vissa beslut från Regeringens sida inte har varit optimala. Slutsatserna blir att Regeringen har vissa saker att förbättra gällande sin kommunikation med regioner och kommuner, att det numera inte längre är problem med skyddsmaterial men att anställda inom vården är utslitna. En slutsats blir också att det finns vissa saker som Regeringen skulle kunna förbättra för att deras beslut skall kunna bli mer legitima.

No description available.

No description available.