The aim of this thesis is to examine the implementation process of the re-organisation reformof the Swedish police in 2015 and how it has impacted the efforts to implement the reformand how the police as an organisation was affected by the implementation process. This wasachieved through the review of agency documentation and decisions, as well as relevantresearch material. This empirical material is explained using a theoretical framework with afocus on implementation theory. Professional implementation and bureaucraticimplementation are the main implementation models used to analyse the empirical material.

Lekmän i domstol som utnämns efter politisk tillhörighet är en förekommande företeelse inom moderna rättsstater. Detta i Sveriges fall, anrika system och individerna vars uppdrag är att agera folkliga representanter inom rättsväsendet kommer sporadiskt under kritik. Detta på grund av utslag i olika domar och kritik kommer både från medialt och politiskt håll. Uppsatsen här har som syfte att analysera hur detta omtalas från politiskt håll via deras kanaler, samt hur deras åsikter kan förklaras med hjälp av representationsteoretiska begrepp. Uppsatsen besvarar dessa frågor genom att använda sig av kvantitativ analysmetoder genom att sammanställa data från samtliga motioner som omnämner politiskt tillsatta nämndemän, detta för att bilda en generell uppfattning vad rådande åsikter är från politiskt håll. Därefter lyfts samtliga motioner som har en signifikans och får sitt textinnehåll kvalitativt analyserat för att besvara vad som kan vara skäl för rådande åsikter. Här kategoriseras motionerna utifrån Hanna Pitkins representationsteorier för att avgöra vad för typ av representativa brister som uppmärksammas inom motionerna. Resultatet påvisar att diskursen bland riksdagsmän lutar mot en överhängande andel negativa motioner från politiskt håll mot det rådande systemet med politiskt tillsatta nämndemän. De upplevda representativa brister som är påfallande i motionerna är ansvarsutkrävande, deskriptiva samt symbolisk representation medan de fåtal positiva som omnämns omfattar symbolisk och deskriptiv representation. Trots denna överhängande negativa diskurs råder det inte någon särskilt omfattande diskussion för att lyfta ett positivt perspektiv kring detta utan utredningarna påtalar vissa brister och positiva aspekter medan den överhängande mängd negativa motioner påtalar andra typer av representativa brister. Detta kan vara en grund till att diskursen har kvarstått då det inte precis har skett varken några reformer rådande uppdragets grund eller att motargument och diskussioner presenterats för att motverka att diskursen ter sig som den gör.

No description available.

English Title: Municipalities and the problem of Demos - An analysis of the principles behind the refuse collection fees. This is a bachelor’s thesis with the aim to study how different input variables e.g. the number of collections and the municipality´s costs may form the refuse collection fee. But also other input variables may affect some parts of the refuse collection fee like the democratic influence or the value of the real estate. Especially the relationship between permanent residents and the non-permanent residents fee are studied. The democratic view is considered, as a property owner in a Swedish municipality not automatically is allowed to vote, unless the person is a permanent resident of that particular municipality. If the citizen owns property in many municipalities, it will become impossible to have a full democratic influence in any municipalities but one -The municipality where he or she lives the majority if his time. The analysis shows that the relative value of the real estate surprisingly has some impact on the refuse collection fee which is proven to be statistically significant.

In autumn 2017, a news scandal surfaced in the Latvian media about a potential subsidy scam by the renewable energy generating companies. The scandal bought the attention of the Latvian government towards the renewable energy policy in Latvia with thoughts to research the existing support system and potentially change it to a new one. This situation provided the ground for reviewing the Latvian renewable energy policy in a comparison study with another European Union (EU) member country with an example of a good renewable energy policy implementation. Sweden was selected as the subject for the studies. This study was performed through a qualitative empirical data review, using documents and journal articles as the main information sources. The study has shown that both Sweden and Latvia take a leading position within the EU when it comes to the renewable energy share in the final energy mix regardless of the considerable gap in the quality of governance index that has an impact on the sustainable development of a country. A comparison of Latvian and Swedish policy also shows a difference in the policy consistency and stability. Lack of coherent policy terminology throughout the different authoritative information sources, more frequent policy revisions than in Sweden and general lack of data availability summarizes the situation in Latvia. The research has identified that the main difference between Latvian and Swedish renewable energy policy is the administrative processes surrounding it. In general, it can be said that Sweden has a more transparent system with less bureaucracy whereas in Latvia the process is more complex and therefore is more susceptible to corruption.

Från liberalism till realism i svensk migrationspolitik efter flyktningskrisen 2015

No description available.

Dagens snabbföränderliga organisationer eftersträvar ofta att hålla sig konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket tenderar att ställa allt högre krav på effektiv kunskapsspridning. I många fall väljer organisationer att använda projektformen för att färdigställa uppgifter. Projektformens temporära karaktär innebär ytterligare hantering av erfarenheter och lärdomar, i synnerhet då det finns en risk att erfarenheterna går till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det många metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fånga upp lärdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod består av att rutinmässigt och strukturerat upprätta så kallade slutdokument, där bland annat erfarenheterna skall kunna fångas upp, lagras och arkiveras. Studiens syfte är att peka på tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar på Karlstads universitet. Två forskningsfrågor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte: Hur ser hanteringen av slutdokument ut på Karlstads universitet? Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lärdomar mellan projekt på Karlstads universitet? En kvalitativ metod har tillämpats där vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare på Karlstads universitet. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt från vår teoretiska referensram som bland annat berör olika koordineringsmekanismer, slutrapporten och framförallt kunskapsöverföringen och den problematik som kan uppstå kring detta fenomen. Resultatet pekar på att de informella kanalerna upplevs starka inom organisationen, där tät kontakt utgör en betydande roll för kunskapsöverföringen. Det upprättas slutdokument enligt en formell mall, vilket är en förhållandevis ny rutin för organisationen. Denna utveckling har betraktats som mycket positiv eftersom det bidrar till att en erfarenhetsbank byggs upp. Vi har dock kunnat se tendenser att det finns svårigheter att tillgå slutrapporterna genom intranätet, delvis därför att projekthanteringen har tenderat att bli en ”IT-fråga”. Vi har även kunnat tyda en efterfrågan av ett mer strukturerat intranät som placeras centralt i organisationen. Avslutningsvis har vi kunnat urskilja tendenser som pekar på att ett projektkontor skulle fungera som ett potentiellt hjälpmedel till strukturen och viss problematik som respondenterna upplever. / Today's fast-changing organizations often strive to stay competitive in the labor market, which tends to place increasing demands on the efficient dissemination of knowledge. In many cases, an organization chooses to use the project format to complete the tasks. A projects temporary nature means additional handling experience and lessons learned, especially when there is a risk that the experience is wasted when a project is finished. For this reason, there are many methods and theories that explain how the organization should capture the lessons learned and disseminate them between projects. One method consists of routine and structured creation of final reports, which includes the experience to be captured, stored and archived. The purpose of the study is to identify trends regarding the handling of the final document and the options available to spread and share experiences and lessons learned at Karlstad University. Two research questions were formulated to answer the purpose of the study: How does the handling of the final document work at Karlstad University? How does project managers perceive the opportunities to distribute and share lessons learned between projects at Karlstad University? A qualitative approach has been applied where we performed five interviews with project managers at Karlstad University. The empirical data were then analyzed on the basis of our theoretical framework of matters, including various coordination mechanisms, the final report and in particular the transfer of knowledge and the problems that may arise regarding this phenomenon. The results indicate that the informal channels perceived strong within the organization, where close contact had a significant role in knowledge transfer. The final document is made from a formal template, which is a relatively new procedure for the organization. This development has been seen as very positive because it contributes to a wealth of experience in the organization. However, we have been able to see trends that there are difficulties in accessing the final reports through the organization systems, partly because project management has tended to be a “IT-matter”. We have also been able to see a demand for a more structured system that is placed centrally in the organization. Finally, we have been able to discern some tendency’s that indicate that a project office would serve as a potential tool to the structure and certain problems that the respondents are experiencing.

Den tätortsnära skogsmarken och dess värde för allmänheten kan vara hotad i framtiden. Exploatering kan komma ske på skogsmark i större grad, i takt med att jordbruksmark får bättre skydd. Jordbruksverket arbetar aktivt med att minska exploatering på jordbruksmark vilket på senare år fått genomslag i mark- och miljööverdomstolen, då flera domar fastställt att mindre antal bostäder inte får uppföras på jordbruksmark.  Den tätortsnära skogen är den mest besökta skogen eftersom människor oftast rör sig i den vardagsnära naturen som finns maximalt två kilometer från sin bostad. Majoriteten av Sveriges befolkning bor i tätorter idag, vilket betyder att den tätortsnära skogen är av stor vikt för friluftsliv och rekreation. Den tätortsnära skogen kan även vara en stor bidragande faktor till större biologisk mångfald samt många ekosystemtjänster.  Exempel på värdefulla ekosystemtjänster för den fysiska planeringen som tätortsnära skogar kan bidra med är att minska effekter av extremväder, skapa god boendemiljö samt förbättrad folkhälsa. Värdefulla ekosystemtjänster för den enskilda individen är exempelvis rekreation, stressreducering och motion.  I slutsatserna för denna undersökning framgår att argumentationen rörande tätortsnära skog varierar mycket i olika kommuner, beroende på bland annat det geografiska läget eller vilka naturvärden som finns lokalt. Undersökningen bidrar även med att vara ett kunskapsunderlag för vilka ekosystemtjänster som skogen bidrar med och vilka styrmedel som påverkar och kan bli påverkade av den tätortsnära skogen.  Kunskap om tätortsnära skog är viktig inom den fysiska planeringen vid exploatering på tätortsnära mark eftersom den innefattar stora värden för människor, miljön och samhället i stort. Därför bör kommuner integrera den tätortsnära skogen redan i översiktsplaneringen genom tydliga argumentationer och viljeinriktningar.

Tempo inom ramen för ledning beskrivs enligt Arméreglemente Taktik som förmågan att nyttja tiden till sin fördel genom snabba beslutsprocesser syftande till att vara snabbare än sin motståndare. Militärteoretiker tar detta ännu längre och hävdar att den som snabbast tar sig igenom beslutsfattningsprocessen kommer att stå som segrare. Förmåga till snabbhet och krav där om är dock inget som återspeglas inom förvaltningslogiken och har även lyst med sin frånvaro under perioden av internationell verksamhet.       Denna studie syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv undersöka dagens syn på och förutsättningar för tempo. Denna fallstudie studerar detta inom ramen för svenska brigadstaber och dess ledningslag. Genom djupintervjuer inhämtas empiriskt underlag vilket sedan utgåendes från ett teoretiskt ramverk analyseras.   Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna för temposkapande finns, bygger på god förståelse och började utvecklas tidigt. Även tillämpning av stabsmetodik visar på förståelse för vikten av tempo. Utvecklingspotential finns däremot avseende effektivitet i beslutsfattning och visar sig bero främst på alltför begränsad träningsmöjlighet i rätt miljö. Även inom delar av ordermetodiken förekommer tillkortakommanden, vilka i huvudsak är kända, men ännu ej utvecklats mot att helt främja tempo.