I denna studie undersöks hur kommuner som har haft en befolkningsminskning har hanterat denna problematik. Studien tar utgångspunkt i svenska industri- och brukskommuner som till följd av lågkonjunkturen och avindustrialiseringen under början av 1970-talet fick en befolkningsminskning. Forskningsöversikten visar på att ungefär hälften av Sveriges kommuner krymper samtidigt som normen för lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt. För krympande kommuner är det en stor utmaning att ha befolkningstillväxt som mål och samtidigt planera utifrån förutsättningarna som en minskande befolkning innebär. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kommunerna har använt sig av olika strategier för att hantera problematiken med befolkningsminskning och hur användningen och effekterna av strategierna skiljer sig åt beroende på kommunernas förutsättningar samt hur dessa kan påverka deras möjligheter att få befolkningstillväxt. För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie valts som forskningsdesign med sex svenska kommuner som fallstudieobjekt. Samtliga undersökta kommuner har haft en befolkningsminskning till följd av avindustrialiseringen under en period om minst tio år. Vissa av dessa har under senare år lyckats vända trenden och fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt att ha en befolkningsminskning. De kommuner som har undersökts är Uddevalla, Hallstahammar, Köping, Karlskoga, Hagfors och Gällivare. Undersökningen har baserats på textbaserad empiri i form av kommunala planerings-, strategioch visionsdokument samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna som jobbar med strategisk planering. Empirin analyserades utifrån en teoristyrd tematisk analys som har avgränsats av uppsatsens teoretiska perspektiv men också till viss del utifrån forskningsöversikten vilka i sin tur har avgränsats utefter syftet med uppsatsen. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår från teorier om två huvudsakliga sätt att hantera en befolkningsminskning, genom att använda tillväxtstrategier eller anpassningsstrategier.Resultatet av undersökningarna visar på att flera av de undersökta kommunerna har mål om en befolkningstillväxt och att samtliga kommuner har använt olika former av åtgärder och strategier som både kan tolkas som tillväxtstrategier och anpassningsstrategier. Oavsett kommunernas befolkningsutveckling under senare år förekommer dock uttalade strategier för tillväxt i större omfattning än strategier för anpassning. Kommunernas uppfattning är att användningen av tillväxtstrategier verkar ha påverkat befolkningsutvecklingen positivt, åtminstone i viss utsträckning. Det är dock endast vissa av kommunerna som statistiskt sett har fått en positiv effekt på sin befolkningsutvecklingen i form av en ökad inflyttning vilket kan ifrågasätta effekten av strategierna som de har använt och även om valet av strategier har varit anpassade efter respektive kommuns förutsättningar. Kommunerna har olika demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar i vilken omfattning som de kan använda sig av tillväxtstrategier och därmed deras möjligheter att få befolkningstillväxt vilket kan vara en av orsakerna till att vissa har fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt ha en befolkningsminskning under senare år. Det finns även andra faktorer som kan ha haft effekt på kommunernas befolkningsutveckling som är svåra att påverka och i vissa fall kan det vara omöjligt att motverka en befolkningsminskning. Slutligen kan konstateras att kommunernas sätt att hantera en befolkningsminskning bör anpassas utifrån deras egna specifika förutsättningar eftersom alla har olika möjligheter att få befolkningstillväxt.

I denna uppsats undersöks det potentiella sambandet mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete i Europa och Norden. Perioden som studeras är åren 1991-2012. Variablerna konstrueras från data hämtade från SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) och utgörs av (i) genomsnittliga försvarsutgifter som andel av BNP, samt (ii) andelen försvarsmaterielaffärer som inkluderar samarbete vid produktion för de två grupperna av länder. I ett första steg görs en statistisk analys vars resultat visar på ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna när det gäller de europeiska länderna, samt ett statistiskt insignifikant samband mellan variablerna för de nordiska länderna. I ett andra steg genomförs kvalitativa intervjuer i syfte att undersöka orsakerna till denna skillnad mellan de två samarbetena. De sammanvägda resultaten från studien ger inget entydigt svar på hur skillnaden mellan Europa och Norden med avseende på detta samband kan förklaras. Även om minskade försvarsutgifter överlag beskrivs som en drivkraft till internationellt försvarsmaterielsamarbete finns det sammantaget anledning att ifrågasätta att länder per automatik åstadkommer kostnadsbesparingar genom att ingå i ett försvarsmaterielsamarbete. Resultaten tyder på att försvarsmaterielsamarbete försvåras avsevärt om samarbetet varken kan erbjuda länderna kostnadseffektiva lösningar eller bidra till upprätthållandet av nationernas enskilda säkerhetspolitiska intressen. Inom ramen för det nordiska försvarsmaterielsamarbetet tyder mycket på att denna problematik är närvarande. Detta kan också vara en potentiell förklaring till frånvaron av samband mellan minskade försvarsutgifter och ett ökat försvarsmaterielsamarbete för de nordiska länderna.

In 2011 the Swedish government implemented the autonomy reform, which was a legislative change regarding the administration of the institutions of higher education. The aim was to enhance the autonomy of the universities within the framework of the current ruling authority or agency. Collegiality and academic freedom in research and teaching has long been a central norm within the academy. The justification for the autonomy reform proclaimed that if Sweden should have world class institutions for higher education it demands greater autonomy for the universities to manage and frame their internal organisations. The practical implications of the deregulation was generally greater independence regarding administration, teaching positions and the content of education. The institution of collegiality is a natural part of the historic evolution of the universities and a potential increasing marginalisation of the scientific process is a highly relevant issue in political science and administration research. There are some comprehensible effects of the reform that can be identified today. They are clear but very differentiated between institutions. A group of older universities, with a longer tradition and legacy, have mostly kept their old organisations while another group has made vast changes in their organisational structures at the cost of collegiality. Hierarchical administration have increased and affirmative collegial mandates have been transferred to individual actors within the organisation. This divergence between universities is potentially problematic because the common denominators have significant connections to the institutions historical and present quality and prominence. The purpose of this essay is to investigate, from a policy perspective, whether the content and consequences of the autonomy reform are problematic in connection to the universities differing valuation of collegiality as a component in academic prosperity. The analysis indicates that the organisational differences could lead to a widened gap between the universities in terms of quality, prestige and knowledge production. This due to weakened policy instruments that safeguards traditional and proven academic organisational methodology. The consequences of the differing responses to the deregulation can thus lead to a segregation between institutions instead of their convergence, which does not comply with the explicit ambition of a world class and equality driven sector of higher education.

The purpose of this thesis is to examine how the two extreme parties, the Nordic Resistance Movement and the Communist Party relates to Robert Dahl's seven institutions of polyarchy. This is examined by using a qualitative method. The parties' programs have been analyzed to answer if their views and proposals are consistent with the institutions of polyarchy. The thesis will also try to answer if extreme parties should be banned from a polyarchical perspective. Polyarchy is structured as an interconnected network where seven predetermined institutions all need to work together to achieve a realistic form of democracy. According to the left-right scale the two parties is placed at the edge of each side. The Communist Party strives for a stateless state and the Nordic Resistance Movement wants to see an ethnically pure national socialist society. The thesis shows that the Nordic Resistance Movement doesn't fulfill any of Robert Dahl's seven institutions of polyarchy. The Communist Party fulfills only two institutions. It is difficult, if not impossible, to determine whether enemies of democracy should enjoy democratic rights. The polyarchy speaks both for and against a ban on extreme parties. It's a democratic dilemma.

Abstract Bachelor thesis in Political Science by Sofia Weilander spring term 2018 Supervisor: David Scott The aim of this study is to analyze how sexual harassment and violence have been  represented as problems by  the metoo movement and the following political response in Sweden. The method and the theoretical frame in this study is based on Carol Lee Bacchi's approach ”Whats the problem represented to be?” The study is based on a poststructuralist position and aims to demonstrate how sexual harrasement and gender equality is problematized trough the metoo-movement. The findings is that the problematization started as a power critical problematizion of gender. This problematization is  characterized by women  witnessing about sexual  harassment and violence by men in power positions.  In the following political  response, this power critical  problematization is replaced  by a problematization that  stresses that sexual  harassment is an educational  problem, meaning that this  problem can be overcome  through education.  The results  are also interpreted as signs of neoliberal influence in public discourse.

“Frontbyråkrater” (eng. Street-level bureaucrats), som arbetar i slutet av den offentliga policykedjan, har en viktig roll för hur offentlig policy implementeras. Teorin om frontbyråkrater sägeratt tjänstemän som arbetar i slutet av policykedjan måste tas i beaktande för att fullt ut förståimplementeringen av offentlig policy. Anledningen är att, säger teorin, dessa tjänstemänutformar policy mer än politikerna på grund av det handlingsutrymme och den handlingsfrihet dehar. Med utgångspunkt i teorin om frontbyråkrater och uppfattningen att "handlingsutrymme"ska ses som uppgiftsberoende vill den här studien undersöka vilka faktorer som påverkarhandlingsutrymmet. En fallstudie med flera analysenheter genomfördes för att besvarauppsatsens frågeställningar. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med8 kommunala inspektörer och en granskning av det legala ramverk som styr deras arbete. Utifrånteorin härleds tre faktorer och ett tentativt analytiskt ramverk konstrueras för analys. Resultatetvisar att det legala ramverket och kontrollmekanismer påverkar arbetsuppgiftens komplexitetvilken i sin tur påverkar det faktiska handlingsutrymmet hos frontbyråkraten. Resultatet stöderuppfattningen att handlingsutrymme ska ses utifrån den uppgift som är för handen varför vidareforskning behöver använda tillvägagångssätt som karakteriseras av en hög grad avkontextualisering. Resultatet visar också, vilket stöds av tidigare forskning, att politiskabeslutsfattare kan stödja implementeringen av policy genom tydligare vägledningar och direktiv.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer självskattar sin kompetens inom några av ledarskapets olika områden kommunikation, konflikthantering, motivation, arbetsgruppen samt strategi och mål samt att studera eventuella samband mellan chefernas självskattade kompetens och erfarenhet, ålder och chefsnivå men även att identifiera eventuella utmaningar. Teori: Teorin som har använts i studien är relevant forskning och litteratur kring ledarskap och vad som är viktigt för en chef i sitt ledarskap. Den inledande vetenskapliga forskningen innefattar vad ett effektivt ledarskap innebär. Vidare innehåller den forskning kring hur chefer uppfattar sitt ledarskap. Därefter beskrivs hur ålder sammanhänger med chefers fokus i sitt ledarskap. Slutligen utgår forskningen från diskursen kring egenskapsinriktad forskning och dess antagande om att en ledare ska inneha vissa egenskaper för att blir framgångsrika ledare. Teorin utgår från några centrala områden inom ledarskap utifrån ledarskapslitteraturen som en chef behöver ha med sig i sitt ledarskap. Avslutningsvis lyfts teori kring erfarenhetsbaserat ledarskap fram för att se vad erfarenhet kan ha för inverkan på chefernas självskattade kompetens inom ledarskapet. Metodik: En kvantitativ studie med tvärsnittsdesign har använts där ett frågeformulär skickades ut till 407 chefer inom Västsverige inom olika branscher och sektorer. Sextiofyra chefer besvarade enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 16 procent. Resultat: Resultatet av studien visade att cheferna självskattade sin kompetens högt inom samtliga områden och visade inga specifika eller större utmaningar för cheferna inom deras ledarskap. Resultatet tyder på samband mellan erfarenhet som chef och självskattad kompetens när det gäller kommunikation, konflikthantering, gruppdynamik samt strategi och mål men inte gällande motivation. Vidare tyder det på inget samband mellan chefernas självskattade kompetens och chefsnivå gällande motivation, gruppdynamik samt strategi och mål. Gällande kommunikation däremot fanns det medelvärdesskillnader men inget tydligt mönster kunde utläsas mellan de olika chefsnivåerna. Inom konflikthantering fanns det ett samband mellan chefsnivå och hur cheferna självskattar sin kompetens. Vidare tyder resultatet på samband mellan ålder och chefernas självskattade kompetens gällande gruppdynamik. Inom de övriga områdena fanns inget samband mellan ålder och skattad kompetens.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet. / The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.

No description available.

Syftet är att undersöka hur kunskapsintensiva enheter kan behålla personalen längre. Ju längre Försvarsmakten behåller en individ desto mer erfarenhet kommer denna individ att alstra. En erfarenhet som Försvarsmakten kan dra nytta av i utvecklingen av metoder, tekniker och materiel. Genom effektiv kompetensförsörjning minskar risken för reducerad operativ förmåga. Forskningsfrågan tar avstamp i egna observationer och erfarenheter vid de kunskapsintensiva förband där författarna tjänstgjort. Studien är genomförd vid ett av dessa – Röjdykardivisionen. Forskningsansatsen är induktiv och uppsatsen är skriven efter en kvalitativ fallstudie. Empirin i studien består av fyra semistrukturerade intervjuer samt sex mejlintervjuer. Empirin har analyserats mot referensramen som omfattar tidigare forskning inom främst Employer Branding (EB) men även personalförsörjning och generation Y & Z. Slutsatsen är att kunskapsintensiva enheter kan arbeta med EB i syfte att behålla rätt personal längre. Ur empirin framkommer kategorier specifika för vår fallstudie och som har en direkt koppling till varför individer söker, stannar eller slutar vid enheten. Det som fått respondenterna att Söka är kategorierna; Kamratskap, kvalitet på medarbetarna, upplevelser och Arbetsuppgifter. Det är således dessa egenskaper den här enheten kommunicerat ut som erbjudande till sin resurspool i marknadsföringen. Majoriteten av kategorierna som varit avgörande för respondenterna i att Söka är lika viktiga i att Stanna. Här handlar det om att tillfredsställa de anställdas “krav”. I Stanna fasen tillkommer kategorierna; Utveckling och-/eller Karriär, Livsbalans, Ekonomi samt Ledarskap som alla påverkar benägenheten att stanna. Analyserar enheten kategorierna under både Söka och Stanna skulle erbjudandet kunna bygga på fler kategorier i marknadsföringen framöver. Det är också möjligt för enheten att fortsätta att arbeta med EVP gentemot befintlig personal för att få dem at stanna längre. En arbetsmetod för detta presenteras i appendix 1, Processmodell, ATR.