Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns. Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen. Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård. Sölvesborg har goda kommunikationer och flera större städer i närheten. För att kunna locka till sig flera invånare har beslut fattats att ett område på den östra sidan av Sölvesborgsviken exploateras. Det innebär att den historiskt sett obebyggda delen av viken skall bli en del av staden. Kommunen har upprättat en detaljplan för ett bostadsområde som har döpts till Ljungaviken och förbinds till staden med en gång- och cykelbro över vattenrummet. Jag har valt att analysera kommunens planförslag med hjälp av en ortsanalys som innehöll delar som geografi, karaktär, historia, funktioner, trafikstruktur, bebyggelsestruktur med mera samt en SWOT-analys gav sedan ett antal slutsatser som har legat till grund för mitt planförslag för stadsdelen. I planförslaget har det förts ett resonemang om förhållandet mellan stad och land, samt husr stadsdelen kan knyta an till den befintliga bebyggelsen så att det inte skapas barriärer annat än dde geografiska som redan finns. Vilken karaktär stadsdelen skall ha är en annan grundläggande fråga som behövde besvaras. Likaså hur stadsdelen skall möta sina omgivningar och de andra bebyggelseområdena i som finns i dess närhet har lett till resonemang om både strukturen på bebyggelsen och  grönområdena. De slutsatser som ortsanalysen avslöjade gav mig förutsättningar att utveckla stadsdelen i en annan riktning än vad kommunen har gjort vilket innebär att jag har skapat en stadsdel som har fler funktioner än vad som detaljplanen medger. Likaså har planförslaget en stadsmässighet och en koppling till omgivningarna som saknas i kommunens förslag. Jag hoppas att detta arbetet skall ses som ett diskussionsunderlag för hur stadsdelar i perifera lägen skall utvecklas.

Licentiatavhandling Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Licentiatavhandling Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2008.

Lic-avh. Karlskrona : Tekn. högsk.

This paper aims to investigate in what way equality can be understood from spacial planning in the shaping of activity spaces. In order to investigate this, interviews with planners who recently worked with a gender equality project within the category of "activity areas" were conducted. The studied projects have been granted the National Board of Housing, Building and Planning’s support for its work on gender equality and is therefore, by the National Board of Housing, Building and planning, considered well motivated and well thought through on their work on gender equality. The interviews took as its starting point the illustration plan of the activity area/space and from this, the respondent got to describe the space, after that the interview flowed relatively freely. The paper has a hermeneutic interpretive approach, which means to understand or interpret experiences or phenomena, in this case, how people active within spacial planning, reason about equal places. The material, the transcribed interviews, were analyzed using a qualitative content analysis in two steps. From this analysis, it emerged that gender equality can be understood in different ways. These different perceptions of the meaning of the concept makes for a gap between the projects. The different starting points for what can be considered as unequal give rise to processes that indeed touch on similar points, but still differ on essential points. These different starting points and processes in turn creates spaces that despite major differences, can both be understood and explained as equal.

No description available.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst område värdesätter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras på en enkätundersökning där svaren har sammanställts i tabeller och diagram. Vad som gör ett område attraktivt är personligt och beror på många olika aspekter, vilka vi har försökt att fastställa i arbetet.

Det har länge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtäta staden och de som anser att förtätningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat närmre på denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstår är att strategiernaoch målen för att förtäta staden och för att öka tillgången på grönska hålls separata samt att förtätning ofta prioriteras högre. Då dessa ofta hålls åtskilda kan en av lösningarna på problemet vara att istället kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna på klimatförändringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtätningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor. Lösningarna presenteras genom en redovisning av ett antal ”best practice” exempel som sedan har fått ligga till grund för ett gestaltningsprogram och ett antal gestaltningsförslag i Karlskrona där förtätningsstrategier kombineras med strategier för bostadsnära natur. Kombinationen tar idag storskaliga uttryck runt om i världen med dyra och påkostade tekniker. Målet med gestaltningsförslaget är därför att översätta detta till mindre projekt i en svensk kommun.

Sustainability and the traffics impact on the environment have become increasingly central within spatial planning. For many years, planning has been focusing on building new roads - this has resulted in increased use of automobiles, which many believe is unsustainable in the longer term. Therefore, authorities at national, regional and local level want to increase the use of alternative transport modes – such as walking, cycling and traveling by bus. The thesis intends to study if the Municipality of Umeå’s policies for sustainable development have led to an increased use of public transportation. The use of public transport in Umeå is also compared with developments at national level, in order to see if there are differences in the level and trend. The thesis is mainly descriptive and based on material such as scientific literature, public strategy documents and statistical data sets. The study shows that the Municipality of Umeå has set clear goals and strategies to increase the use of public transportation. Some of these goals and strategies have emerged in recent years and the study show that they also led to an increased number of trips by public transport. / Hållbarhet och trafikens miljöpåverkan har kommit att bli allt mer centralt inom samhällsplaneringen. Under många år har planeringen fokuserat på att bygga nya vägar, vilket resulterat i att antalet bilar har ökat. Någonting som bedöms som ohållbart i längden. Instanser på nationell, regional och lokal nivå vill därför istället öka användandet av alternativa färdmedel – till exempel att promenera, cykla och åka buss. Uppsatsen ämnar studera om Umeå kommuns strategidokument för hållbar utveckling har lett till ett ökat kollektivt resande. Kollektivtrafiksresandet i Umeå jämförs även med utvecklingen på nationell nivå, för att se om det finns skillnader i nivå och utveckling. Uppsatsen är i huvudsak deskriptiv och baseras på material som vetenskaplig litteratur, offentliga strategidokument samt statistiskt datamaterial. Studien visar att Umeå kommun har satt upp tydliga mål och strategier för att öka användandet av kollektivtrafiken. Vissa av dessa har tillkommit de senaste åren och studien visar att de också lett till ökat antal kollektiva resor.

Det övergripande syftet med den här studien har varit att beskriva, tolka och förstå fysiska planerares upplevelse av integration i den svenska planeringen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med en hermeneutisk forskningsansats. Integration är ett begrepp som är lika självklart inom den fysiska planeringen som det är svårfångat. I den här studien sker en teorigenomgång av vad integration kan innebära och på vilka olika sätt integration kan genomföras med Giddens (2006) olika integrationsmodeller. Problemet kontextualiseras genom en genomgång av svensk fysisk planeringspolicy. Det empiriska materialet består av intervjuer med två yrkesverksamma fysiska planerare som analyseras i en hermeneutisk tolkningsprocess som genomförs i två steg. Först sker en första tolkning som delar in materialet i olika kategorier som kändes relevanta i tolkningsfasen. Dessa kategorier är att definiera integration, bristande integration och dess problem, den fysiska planeringens integrationsverktyg, integration som resurs och att undvika stigmatisering. I analysens andra steg ställs två frågor som är grundade i teorikapitlet till empirin. Dessa är Vilken typ av integrationsmodell förespråkas? och Vilken typ av integration kan gynnas genom fysisk planering. Efter det kommer det sista kapitlet med slutsats och diskussion. I slutsatsen besvaras studiens frågeställning vilket är: Vilka föreställningar om integration finns det i den fysiska planeringen? och Hur arbetar de fysiska planerarna med integration? Uppsatsen avslutas med en kritisk reflektion över hur studiens frågeställning har varit relevant eller inte.