Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genom trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Det sker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäter skillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt: dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olika kommuner. Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghet på kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund, andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringar till det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hur kommuner kan minska otryggheten för kvinnor.

Detta arbete syftar till att skapa en större förståelse kring hur svenska kommuner implementerar och beskriver social hållbarhet i översiktsplaner. Detta gjordes genom att undersöka hur just social hållbarhet integreras och beskrivs i sex stycken kommuners översiktsplaner. Vidare var syftet att undersöka om de problem och utmaningar kommunerna står inför påverkar hur de väljer att implementera social hållbarhet i de mål och åtgärder som beskrivs. För att kunna utläsa om kommunens utmaningar var något som påverkade integreringen och beskrivningen av social hållbarhet valdes tre kommuner med en ökad befolkningstrend och tre kommuner med en minskad befolkningstrend. Detta då Sveriges kommuner och landsting (SKL 2015) tydligt beskriver att dessa två kommungrupper står inför flertalet skilda utmaningar i dagsläget och i framtiden. Uppsatsen problemformulering bygger på forskningsöversikt som beskriver en problematik kring att hållbarhet är ett mångtydigt begrepp och att hållbarhet trots detta är något som anses vara av betydande vikt för kommuner att implementera i översiktsplaner. Detta även fast det inte finns något tydligt sätt att tillämpa hållbarhet i praktiken. Vidare beskrivs det i forskningsöversikten hur Brundtlandsrapportens definition av hållbarhet är den som svenska kommuner använder sig mest av i översiktsplaner. Detta beskrivs som problematiskt då social hållbarhet även uttrycks som något vilket måste sättas i lokal kontext för att kunna verka i praktiken. Den teoretiska utgångspunkten är sprungen ur diskussionen som förs i forskningsöversikten. I studien framkom att kommunerna inte definierar vad hållbarhet är mer än utifrån Brundtlandrapportens definition. Det framgår däremot att kommunerna övergripande ser social hållbarhet som en demokratisk rättighet som ska ta hänsyn till samt leda till att alla människor behandlas lika och att det finns plats i samhället för varje enskild individ oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar. Ingen av kommunerna beskriver däremot explicit vad social hållbarhet är. Detta innebär dock inte att vad som är inom ramen för social hållbarhet inte behandlas i översiktsplanerna. Samtliga kommuner behandlar aspekter så som tillgänglighet, integration, hälsa, jämställdhet/jämlikhet. Majoriteten tar även upp aspekter kring utbildning, sysselsättning och trygghet.  Resultatet i uppsatsen pekar även på att det finns ett samband mellan de utmaningar/problem kommunerna uttrycker och hur kontextuellt social hållbarhetsbegreppet beskrivs. När kommunen explicit kopplar målet till en konkret utmaning och arbetar reaktivt skapas en helhet mellan mål, problematik och åtgärd, detsamma gäller de åtgärder som kommunen beskriver. Det är först när den sociala aspekten problematiseras som åtgärderna och målen går från främjanden, hänsynstaganden och strävan till att faktiskt behandla ett konkret sätt att arbeta för något med hjälp av en åtgärd.

No description available.

I kandidatarbetet undersöks kommuners förhållningssätt till exploatering av jordbruksmark. Minskade arealer åkermark för jordbruket har blivit allt mer uppmärksammat i samband med en växande befolkning som kräver att livsmedelsproduktionen fortskrider. Samtidigt som detta så finns ett intresse hos kommunerna att bygga bostäder för att möta befolkningstillväxten. Skyddandet av jordbruksmark står ofta i konflikt med utbyggnad och med planmonopolet är det upp till kommunerna att utifrån lagstiftning själva besluta om sin markanvändning och motstående intresse.    Syftet med arbetet är att undersöka hur ianspråktagandet av jordbruksmark har förändrats sedan början av 2000-talet till idag. Då blir det möjligt att förutse i vilken riktning utbyggnaden på jordbruksmark försätter i. För att besvara frågorna har ianspråktagandet av jordbruksmark och hanteringen av det undersökts i sydvästra Skåne. Specifikt två kommuner, Eslöv och Trelleborgs kommun med översiktsplaner från 2018 samt tidigare översiktsplaner från 2001 respektive 2002. Fokus har legat på att synliggöra förändringen översiktsplanerna i mellan, hur markanspråket motiveras samt hur länsstyrelsens förhållningssätt mot markhushållningen av jordbruksmark har förändrats. Två styrfilosofier inom svensk planering, plan- och miljöparadigmet används för att skapa ytterligare förståelse för vilket synsätt kommunerna har på planeringen och markanvändningen av jordbruksmark.    Det har framkommit i arbetet att kommunernas sätt att se på jordbruksmarken har förändrats. Bevarandet av jordbruksmark har blivit en viktigare och naturligare del i översiktsplanerna samtidigt som förtätningsförslag är allt mer förekommande. Trots detta fortsätter bostadsbyggandet att ta jordbruksmark i anspråk. Det visar sig att kommunerna inte motiverar vilket väsentligt samhällsintresse som tillgodoses genom att ta jordbruksmark i anspråk.

I samband med en tätare stad riskerar människors tillvaro försämras i anknytning till en brist på tillgång till naturen och dess ekosystemtjänster. Grönytor har en positiv effekt på människors hälsa och kan reglera olika aspekter av miljön, t.ex. temperatur och vattenavrinning. Det krävs därför att hänsyn tas till grönska vid exploatering vilket kan göras med hjälp av grönytefaktor. Grönytefaktor är ett verktyg som används inom planering för att säkerställa att grönska implementeras i ny- och ombyggnadsprojekt. Med hjälp av grönytefaktor kategoriseras olika typer av gröna element vilka får ett värde som speglar hur mycket de bidrar till ekosystemtjänster samt livsmiljön för människor, djur och växter i området. Den slutgiltiga faktorn representerar förhållandet mellan vad som kallas eko-effektiv yta och områdets totala area. När verktyget implementeras vid exploatering bestäms ett målvärde, d.v.s. en minsta tillåtna grönytefaktor, som området måste uppnå. Grönytefaktorn skapades i Berlin men det är ett relativt nytt planeringsverktyg i Sverige och endast Sammanfattning en bråkdel av landets kommuner har använt det. Både Malmö och Stockholm har skapat unika grönytefaktormodeller vilka har en tydlig tendens att bli mer komplicerade än modellen de tagit inspiration från. Att grönytefaktormodellerna blir alltmer komplexa medför risker för att verktyget tar lång tid att använda och kräver mer resurser än nödvändigt. Detta arbete har därför som mål att undersöka möjligheterna att skapa en förenklad grönytefaktormodell som inte kräver mycket resurser i varken tid eller pengar. Utöver detta bör modellen vara dels generellt utformad, så att den kan användas i alla kommuner, dels ska den även vara lättanvänd för att locka nya kommuner till att pröva på verktyget. Berlin, Malmö och Stockholms grönytefaktormodeller samt dess tillhörande kalkyler analyseras och jämförs i detta arbete dels genom en fallstudie på fem områden i Karlskrona, där områdenas olika grönytor mäts samt räknas på, och dels genom en analys av deras textdokument. Baserat på analyser av mätningarna och dokumenten tas ett antal riktlinjer fram för att i framtiden bidra till en lättanvänd och mer generell grönytefaktormodell.

Havsnivån beräknas stiga en meter fram till år 2100 som följd av de rådande klimatförändringarna. Redan idag har effekter av det förändrade klimatet påverkat kustnära områden. I Sverige är det Skåne som är hårdast drabbat av kustproblematik som erosionsskador och översvämningar. Skånska kommuner måste därför anpassa den fysiska planeringen till stigande hav idag och inför framtiden. Det är inte alltid en enkel uppgift då planeringen ska ta hänsyn till flera aspekter. Genom att använda teorier om kommunal tillväxt och möjliga anpassningsstrategier undersöks två skånska kustkommuner: Ystad och Vellinge. Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att kommuners strävan efter tillväxt ligger bakom valet av anpassningsstrategi. Vidare visar det sig att det råder åsiktsskillnader mellan kommunala och statliga aktörer i frågan om vem som har det egentliga ansvaret för att skydda Skånes kust. Trots de olika ståndpunkterna om vilken eller vilka instanser som har det yttersta ansvaret för kusten så är samtliga intervjupersoner överens; klimatfrågan måste implementeras i samhällsplaneringen i större utsträckning.

<p>Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ”Karlstad 100 000”. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.</p><p>Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen. Många av de problem som uppstod under tidigare höga flöden skulle ha kunnat lösas om vattendragets avbördningskapacitet varit bättre och bebyggelse och annan infrastruktur planerats med hänsyn till höga flöden och översvämningsrisker.</p><p>Kommunerna har till följd av sitt planmonopol det största inflytandet över hur den fysiska planeringen utformas, och därmed ligger en stor del av ansvaret för anpassningsarbetet på dem. Men arbetet med att anpassa den bebyggda miljön till översvämningsrisker hamnar ofta på kollisionskurs med ekonomiska intressen i kommunerna, exempelvis vattennära bostadsbebyggelse, vilket innebär en risk för att de nödvändiga åtgärderna inte vidtas.</p><p>Osäkra och motstridiga faktaunderlag, kortsiktigt tänkande i planeringsarbetet samt en tydlig tendens av urbanisering som innebär en ökad sårbarhet för naturrisker är andra faktorer som försvårar anpassningsarbetet.</p><p>Karlstad är en av de städer som hotas av översvämningar när klimatet förändras. Närheten till Vänern samt det faktum att Klarälven rinner genom staden gör den sårbar för höga flöden. Detta skapar problem för kommunen i arbetet med den fysiska planeringen och ”Karlstad 100 000”. Kommunen har byggt en stor del av sin marknadsföring på just närheten till vatten och möjligheter till vattennära boende för att locka nya invånare till Karlstad. De anser att kunskapsunderlaget är alltför osäkert, och väljer därför att inte ta hänsyn till rekommendationerna om att inte placera nybyggnationer på översvämningshotad mark. Istället har man valt att undersöka en rad tekniska lösningar, som är betydligt kortsiktigare och även mycket kostsamma. De kortsiktiga ekonomiska vinsterna drar alltså det längsta strået i avvägningen mellan risker och ekonomiska intressen.</p> / <p>The purpose of the essay was to study how flooding risks affects the physical planning generally, and also to do a case study regarding flooding risks in Karlstad and how these affect the municipality vision of growth: “Karlstad 100 000”. The study has mainly been made through literature studies and scrutinises of various investigations and development plans.</p><p>During recent years Sweden has been struck by several, both severe and minor, floods of areas related to seas and watercourses, which has resulted in serious environmental consequences, economic loss and severe damage to infrastructure and other societal functions. And now, climate change is expected to make the problems even worse. The vulnerability of society regarding floods is dependent on how severe the change is going to be, but also on how much consideration is taken to risks in the shaping of physical planning. Many of the problems revealed during earlier high flows could have been solved if the unburden capacity of the watercourse had been better and if buildings and other infrastructure had been planned in consideration of high flows and flooding risks.</p><p>The municipalities has, in consequence of their planning monopoly, the greatest influence on the shaping of physical planning, hence a large part of the responsibility for the mitigation work is on them. But mitigating the built environment to flooding risks often collide with economic interest in the municipalities, for example building houses in close proximity to water, which denotes the risk that the necessary measures wont be taken. Unsure and contradictory information, short-term thinking in planning and an obvious tendency for urbanisation leading to an increased vulnerability for nature risks are other factors that complicates the mitigation work.</p><p>Karlstad is one of the cities threatened by floods when the climate is changing. The close proximity to Vänern and the fact that Klarälven runs through the city makes it vulnerable to high flows. This creates a problem for the municipality regarding the work with physical planning and “Karlstad 100 000”. The municipality has based a large part of it’s marketing on the close proximity to the water and the possibility for estuaries next to water in order to attract new inhabitants to Karlstad. They argue that the state of knowledge is to uncertain, and thereby choose not to incorporate the recommendations regarding no new buildings on land threatened by floods. Instead, the municipality has chosen to investigate technical solutions to the problem, which could be considered a far more short term and also very expensive way of dealing with the problem. Thus, the short term economic profits seem to get the upper hand in the weighing between risks and economic interests.</p>

I samband med den aktuella klimatdebatten har översvämningar i Sverige fått en allt större betydelse i samhället. Forskning visar på en global uppvärmning och medeltemperaturen förväntas höjas fram till 2100, vilket kan påverka Sveriges kuster då havets yta stiger, samt har stigit mer än vad det har gjort i snitt på flera tusen år. När Sverige drabbas av översvämningar beror detta i första hand på stor vattentillförsel på grund av kraftigt regn eller snösmältning till sjöar och vattendrag. Idag inträffar dessutom allt oftare extrema väderföreteelser, vilka också kan vara bidragande orsaker till översvämningar. Arvika respektive Kristianstad har båda erfarenheter av översvämningars risker. De är två av de städer som har drabbats värst av översvämningar i Sverige, i samband med ovanligt kraftig nederbörd. Här har respektive stads kommuner till skillnad från många andra, tagit översvämningsproblematiken på allvar och har efter respektive omfattande katastrof satt i gång ett förebyggande arbete för att i framtiden minska risken för översvämningsskador. Fysisk planering handlar om hur mark och vatten ska användas och blir idag allt viktigare för att förvalta och utveckla natur- och kulturlandskapet så att miljöproblem kan förebyggas. Vissa platser är inte lämpliga för bebyggelse och åtgärder kan därmed planeras som exempelvis nivåhöjning av mark och i och med detta minska risken för översvämning. Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är översvämningskartor, vilka är ett hjälpmedel för att nå mål om begränsade skador i samband med höga vattenflöden. Kartorna visar vilka områden utmed ett vattendrag som riskerar att översvämmas vid höga vattenflöden. Då jag läser till lärare har jag i min uppsats även lagt vikt vid en didaktisk del där jag behandlar frågan kring hållbar utveckling och hur detta begrepp kan lyftas in i skolundervisningen. Efter avslutade studier på gymnasiet är det viktigt att eleven har kunskap kring hållbar utveckling. Eleverna kan då ta ställning kring frågor som rör detta i samhället vilket gör att vi gemensamt kan skapa ett hållbart samhälle. Agenda 21 som är en omfattande handlingsplan för hållbar utveckling har från år 2000 även tillhandahållit en utveckling för utbildning om hållbar utveckling. Enligt undersökningar har det visat sig att många lärare känner att det är brist på tid såväl som kunskap för att kunna behandla frågan om hållbar utveckling. Jag har vänt mig till en skola för hållbar utveckling och därmed fått fakta kring hur denna skola arbetar i praktiken för att lyfta in hållbar utveckling i skolundervisningen.

Is it possible that by planning in a more sustainable way when building a new area, we can improve our environment? Most environmental problems are created in cities and therefore they should hold the solution. Through a more ecological urban planning a better foundation for sustainable housing could be created. This report follows the process in coming up with a proposal for a master plan for an area in Odense, Denmark. By going through principles for sustainable urban planning made by different organizations and persons and from these extract main principles, a background is founded to continue the proposal from. Denmark works a lot on expanding their green areas, maintain the existing ones and recreate what’s being destroyed as cities expand. The municipality of Odense works along these outlines and has a special interest in preserving old neighbourhoods and buildings that have an important local history. The area Gartnerskolen – Søhus is located in the outskirts of Odense and is currently used for cultivating fruits and as a university for gardeners. The surroundings are well known for the history of an area with many greenhouses and this heritage is important to preserve. During the planning process it’s been important to create a pleasant and well functioning area – not only a sustainable experiment. Gartnerskolen – Søhus should be an attractive place to live which is also sustainable. There are several buildings on site and all of them have been preserved but in some cases the purpose of them has been altered. Likewise the tall hedges that originally protect the fruit trees from hard winds have been maintained to add more character to the area. In order to facilitate the understanding those parts of this report that concern the master plan it is recommended to have the appendix with the proposal at hand.

Abstract Sahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld – En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun [Surroundings of a municipality– A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality] Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp. Handledare: Urban Nordin Språk: Svenska Omvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på kommunens ”marknad”. För att göra dessa har teoriområdena värdeskapande och konkurrens identifierats och information har samlats in genom bland annat intervjuer. Resultatet blir att det påvisas att det finns en spontan omvärldsbevakning i fallstudien och kontext som valts att studera. Slutsatsen blir därmed att omvärldsbevakning och omvärldsanalys fortfarande är nytt inom kommunerna och att medvetenheten behöver förstärkas inom området. Nyckelord: Omvärldsbevakning, omvärldsanalys, Vallentuna kommun, Stockholm Nordost, konkurrens, fysisk planering.