Mellan åren 1996-2011 minskade befolkningen i mer än hälften av Sveriges kommuner. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur krympande kommuner hanterar sin negativa befolkningsutveckling i översiktsplanen. Vidare handlar syftet om att finna mönster och avvikelser i både de fall kommunerna innehar och inte innehar ett resonerande kring och ett angreppssätt (strategier och metoder) mot själva situationen. Totalt 23 stycken översiktsplaner har legat till grund för studien vilken bygger på en innehålls-analys utifrån undersökningskategorierna: nuläge, prognos och mål samt angreppssätt. Medhjälp av analysverktygen har kommunernas medvetenhet och angreppsätt, men även avsaknaden av dessa, försökts identifierats. Arbetet har även gjort en ansats till att belysa vad som egentligen är kommunernas huvudsakliga syfte med deras översiktsplaner. Trots att översiktsplanen innehar rollen av en långsiktig och strategiskt mark- och vattenanvändningsplan förefaller det i denna studie som om den även kan anta andra roller. Efter en kartläggning av kommunernas syn och hantering beträffande den negativa befolkningsutvecklingen kan flera slutsatser dras. Bland annat tycks det finnas en stor medvetenhet när det gäller den dåtida och nutida befolkningsutvecklingen, men inte när det gäller den framtida. De mål och angreppssätt som kunde identifieras verkade därtill vara tämligen tillväxtorienterade med fokus på nya invånare och företag.

No description available.

Sammanfattning Temat för denna uppsats har varit folkhälsa och fysisk aktivitet inom fysisk planering. Syftet har varit att belysa om och i så fall hur kommuner i översiktsplaner behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet. Uppsatsen ämnar diskutera den byggda miljöns påverkan på människors fysiska aktivitet.   Uppsatsens problemställning lyder: ”Hur behandlas folkhälsa i kommunal fysisk planering?”.  Folkhälsa har i uppsatsen avgränsats till folkhälsoaspekten fysisk aktivitet. För att besvara frågeställningen har uppsatsen utformats som en fallstudie med metoden kvalitativ och kvantitiv innehållsanalys. Det empiriska materialet består av två stycken översiktsplaner. De studerade översiktsplanerna är från Kalmar kommun samt Halmstad kommun. Empirin har analyserats utifrån ett antal utvalda nyckelord. Resultatet från innehållsanalysen har varit grund till den avslutande diskussionen. Diskussionen ställer analysresultatet mot de teoretiska utgångspunkterna som presenteras i uppsatsen.   Sammantaget går det att se av analysresultatet att folkhälsa och fysisk aktivitet är del av översiktsplaneringen i de kommuner som undersökts. I det empiriska materialet framhålls att planering bör möjliggöra för människor att vara fysiskt aktiva. Resultatet visar även att flertalet aspekter av de både begreppen behandlas utan att begreppen folkhälsa och fysisk aktivitet används. Det framgår att stadsform, infrastruktur, målpunkt, trygghet, säkerhet, jämställdhet samt grönområden påverkar mängden fysisk aktivitet.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text. In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose. The standards we have are being designed based on our values, which differ. The standards, problems and values that are created are not always the only or best way to relate to a concept. It is that this work should take a position in the countryside. And the critical discourse analysis is used not only to examine the texts and discourses, but also to contribute to the debate on the ways and tools we should use for shaping a better society. / Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att främja en hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Översiktsplanen ska exempelvis ge anvisningar om riksintressen och beskriva hur kommunen ska följa upp nationella och regionala mål som till exempel EU:s miljökvalitetsnormer. Eftersom kommunen i övrigt har stor frihet att utforma planen efter eget tycke och att den innehåller kommunens politiska vision blir det också görligt att göra en diskursanalys av planens text.I diskursanalysen kommer även artiklar och dokument skrivna av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för fysisk planering att ingå. Syftet med diskursanalysen är att se om det finns skillnader i hur landsbygden beskrivs och om det finns några brister i hur planeraren tolkar landsbygdsprogrammet. Vidare ska analysen resultera i verktyg som är anpassade till de normerna vi skapar och väljer.De normer vi har konstrueras utifrån våra värderingar, vilka skiljer sig åt. De normer, problem och värderingar som skapas är inte alltid det ända eller lämpligaste sättet att förhålla sig till ett begrepp. Det är det detta arbete ska ta ställning till i fråga om landsbygden. Och den kritiska diskursanalysen används inte bara för att granska texter och diskurser utan också för att för att bidra i diskussionen om vilka sätt och verktyg vi bör använda för forma att bättre samhälle. / <p>FM2412</p>

No description available.

No description available.

Denna upppsats syfter till att undersöka hur kommuner hanterar ekonomiska faktorer samt vilken rollsom ekonomisk aktör de tar, i den översiktliga planeringen. Arbetet utgår ifrån två stycken frågeställningar: “Hur hanteras ekonomiska faktorer (i form av tillväxt,konkurrens och sysselsättning) i den översiktliga planeringen?” samt ”Vilken roll har kommunen somekonomisk aktör i den översiktliga planeringen?”. För att besvara dessa frågor har 30 stycken översiktsplaner för totalt 32 kommuner undersökts med en innehållsanalys.Undersökningen visar hur kommunerna ofta väljer att välja att lägga fokus på sin ”attraktivitet” för alla tre av de berörda faktorerna. Boende- och livsmiljö pekas ut som särskilt viktiga. Gällande konkurrens läggs vikten på att stärka kommunens egna konkurrens gentemot andra kommuner, snarare än att stärka den inomkommunala konkurrensen. I många fall diskuteras tillväxt, konkurrens och sysselsättning mest som övergripande mål för översiktsplanerna, utan att kopplas till specifika insatser och det finns utifrån översiktsplanerna en vissa svårighet att avgöra i vilken mån dessa aspekter vägs in i planeringen.

Jämställdhet är ett vitt begrepp vilket kan göra det svårt att tillämpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare när detta vida begrepp ska ge konkret vägledning i den direkta fysiska planeringen, alltså när det ställs krav på något som är så brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. Särskilt när det inte heller explicit finns något stöd i plan- och bygglagen. Utifrån detta är det intressant att undersöka hur kommuner använder begreppet jämställdhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstås inom den fysiska planeringen. Syftet med uppsatsen är att studera om och hur begreppet jämställdhet används i kommunala översiktsplaner. Vidare är syftet att undersöka om det går att finna diskurser om jämställdhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jämställdhet. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från och ska besvara är följande: Hur används jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna? I vilka sammanhang används jämställdhet? Inom vilka ämnen anser kommunerna att det är relevant att lyfta jämställdhetsperspektivet? Vilka föreställningar om jämställdhet förekommer? Hur förstås begreppet? För att besvara frågeställningarna har en diskursanalys genomförts. Denna gjordes på de 25 kommunala översiktsplaner som antogs år 2013. Sökningen har gjorts på begreppet jämställ för att inkludera så många böjningar och former av ordet som möjligt. De textstycken med relevanta sökträffar har sedan analyserats och kategoriserats för att kunna få fram vilka diskurser som finns om jämställdhet i den fysiska planeringen. Resultatet visar på totalt sju diskurser om jämställdhet i de undersökta kommunala översiktsplanerna. Dessa diskurser är jämställdhet som en fråga om transporter (med underkategorierna transportsystemet och kollektivtrafik); utsatta grupper; folkhälsa och livsmiljö; trygghet; hållbarhet; attraktivitet; utveckling och samhällsbyggnad; samt jämställdhet som över huvud taget inte nämns. Slutsatserna visar på en stor brist på konkretion, exemplifiering och definition gällande jämställdhet och vad och hur det ska bidra med i planeringen. Det visar på den svaga förankring jämställdhet har inom planeringen, och visar även på ett glapp mellan akademi och praktik då det finns en mängd forskning kring detta men det avspeglas inte alls i planeringsdokumenten. En annan faktor som visar på detta glapp mellan forskning och praktik är det faktum att nästan en fjärdedel av de undersökta översiktsplanerna inte nämner någon form eller böjning av jämställ över huvud taget. Jämställdhet får heller aldrig stå ”för sig självt” i de undersökta planerna. Istället blir det en fråga om ett antal andra saker, men aldrig berörs den fundamentala kärnfrågan rörande en förändring av livsvillkoren för kvinnor (och män) och att bryta den kvinnliga underordningen i samhället. Frågan om jämställdhet blir istället osynliggjord och avpolitiserad genom att bli en fråga om teknikaliteter. Att jämställdhet behandlas på detta sätt kan dels vara en kunskapsfråga, men det är även en fråga om makt. I den traditionellt mansdominerade planerings- och arkitekturbranschen har det manliga perspektivet ärvts ner genom generationer av utbildning och yrkesprofession. Utan en medveten satsning på ett införande av genusperspektivet i utbildningarna och via de policys som styr den fysiska planeringen på samtliga nivåer, kan den manliga hegemonin inte brytas och på sikt förändras.

Detta arbete syftar till att skapa en större förståelse kring hur svenska kommuner implementerar och beskriver social hållbarhet i översiktsplaner. Detta gjordes genom att undersöka hur just social hållbarhet integreras och beskrivs i sex stycken kommuners översiktsplaner. Vidare var syftet att undersöka om de problem och utmaningar kommunerna står inför påverkar hur de väljer att implementera social hållbarhet i de mål och åtgärder som beskrivs. För att kunna utläsa om kommunens utmaningar var något som påverkade integreringen och beskrivningen av social hållbarhet valdes tre kommuner med en ökad befolkningstrend och tre kommuner med en minskad befolkningstrend. Detta då Sveriges kommuner och landsting (SKL 2015) tydligt beskriver att dessa två kommungrupper står inför flertalet skilda utmaningar i dagsläget och i framtiden. Uppsatsen problemformulering bygger på forskningsöversikt som beskriver en problematik kring att hållbarhet är ett mångtydigt begrepp och att hållbarhet trots detta är något som anses vara av betydande vikt för kommuner att implementera i översiktsplaner. Detta även fast det inte finns något tydligt sätt att tillämpa hållbarhet i praktiken. Vidare beskrivs det i forskningsöversikten hur Brundtlandsrapportens definition av hållbarhet är den som svenska kommuner använder sig mest av i översiktsplaner. Detta beskrivs som problematiskt då social hållbarhet även uttrycks som något vilket måste sättas i lokal kontext för att kunna verka i praktiken. Den teoretiska utgångspunkten är sprungen ur diskussionen som förs i forskningsöversikten. I studien framkom att kommunerna inte definierar vad hållbarhet är mer än utifrån Brundtlandrapportens definition. Det framgår däremot att kommunerna övergripande ser social hållbarhet som en demokratisk rättighet som ska ta hänsyn till samt leda till att alla människor behandlas lika och att det finns plats i samhället för varje enskild individ oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar. Ingen av kommunerna beskriver däremot explicit vad social hållbarhet är. Detta innebär dock inte att vad som är inom ramen för social hållbarhet inte behandlas i översiktsplanerna. Samtliga kommuner behandlar aspekter så som tillgänglighet, integration, hälsa, jämställdhet/jämlikhet. Majoriteten tar även upp aspekter kring utbildning, sysselsättning och trygghet.  Resultatet i uppsatsen pekar även på att det finns ett samband mellan de utmaningar/problem kommunerna uttrycker och hur kontextuellt social hållbarhetsbegreppet beskrivs. När kommunen explicit kopplar målet till en konkret utmaning och arbetar reaktivt skapas en helhet mellan mål, problematik och åtgärd, detsamma gäller de åtgärder som kommunen beskriver. Det är först när den sociala aspekten problematiseras som åtgärderna och målen går från främjanden, hänsynstaganden och strävan till att faktiskt behandla ett konkret sätt att arbeta för något med hjälp av en åtgärd.

Den sociala dimensionen av hallbar utveckling ar en av tre dimensioner inom hallbar utveckling och tenderar att hamna i skymundan i relation till de andra tva. Detta trots att alla tre dimensioner, den sociala-, ekologiska- och den ekonomiska ska ges lika mycket utrymme for att na de globala och nationella malen for hallbar utveckling. Social hallbarhet ar ett omtvistat begrepp och uppsatsens syfte är att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner och vad som är problematiskt kring detta. Detta sker genom att undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner samt hur de implementerar social hållbarhet och vad som är problematiskt för ett sådant arbete ska kunna ske. Tidigare forskning som ligger till grund for studien soker reda ut begreppet social hallbarhet och gora det praktiskt hanterbart inom samhallsplaneringen. Forskning visar att social hallbarhet maste fyllas med innehall och tolkas beroende av tid och rum samt att det finns utmaningar kring hur sociala hallbarhetsverktyg kan tillampas vid fysisk planering. Utmaningarna orsakas dels av brist pa kunskap och forstaelse for hur man integrerar social hallbarhet i processerna da det saknar tydliga riktlinjer och tydlig lagstiftning. Dels ar fragan om genomforbarhet och tillgangliga resurser for att genomfora socialt hallbarhetsarbete i praktiken en utmaning. I denna fallstudie undersoker vi Sunne och Ovanaker kommun genom att med en egenutformad analysram utifran hur vi valjer att ta oss an begreppet och se pa det, soka klarhet i hur social hallbarhet definieras i dessa kommuner. Intervjuer med tjansteman i respektive kommun hjalper oss reda ut problematiken kring arbetet med social hallbarhet. Resultatet visar att kommunernas oversiktsplaner pa olika satt genomsyras av den sociala dimensionen, men att tydliga tillvagagangssatt att implementera social hallbarhet i planeringen saknas. Resultatet visar vidare pa att social hallbarhet i stora drag och vagt definieras genom bland annat fokus pa livskvalitet och tillganglighet. En slutsats ar att statliga myndigheter har ett for urbant fokus i sina styrdokument och vagledande rapporter och nar darmed inte ut till alla kommuner, i synnerhet inte till landsbygdskommuner.