<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.</p><p>För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. </p><p>Resultaten </p><p>Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. </p><p>Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. </p><p>Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad:</p><p>Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. </p><p>De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. </p><p>Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. </p><p>Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad. För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad: Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.

Genom empirisk insamling av material från kommunala styrdokument och intervjuer ämnar denna uppsats att undersöka vilka visioner som genomsyrar den kommunala planeringen i Stockholm och Uppsala för att motverka boendesegregation. Uppsatsen studerar om idén att skapa variation i upplåtelseformer i bostadsområden finns i Stockholm stad och Uppsala kommun för att skapa blandning och därmed motverka segregation. Fokus läggs också på vilka medel och åtgärder de båda kommunerna har för att uppnå sina visioner, samt vilken geografisk nivå kommunerna tänker att en blandning ska ske. Genom att undersöka två kommuners blandningsambitioner kan skillnader och likheter studeras för att få en mer övergripande bild av hur segregationsproblemet hanteras. Resultaten av studien visar att det finns en vision att variera upplåtelseformerna i bostadsområdena i båda kommunerna för att motverka segregationen. Ambitionen i både Stockholm stad och Uppsala kommun är att ett blandat boende ska skapas i hela staden. Dock finns många hinder som står i vägen som riskerar att motverka kommunernas blandningsambitioner.

The aim of this paper is to find out how the segregation appears in Sweden today and how it arises. We also want to find out in what way the integration policy contributes to the segregation. Eventually we want to see if segregation really is as problematic as it is often portrayed. To achieve the aim of this study, we have made a secondary analysis of a report and literature that are suited to our work. We have selected four neighborhoods in the swedish city Västerås that we believe fits within the term segregation. What we found out is that the four neighborhoods have the highest percent of a low income, high unemployment and children living in poverty. The problem of segregation is what characterizes it. We could see a pattern that there are many people with a foreign background who lives in those neighborhoods and it is a result of the integrations policy. Including the EBO-law that lets the refugees choose where they want to live. In many cases do they choose to live where they can afford and close to their family and friends, and they tend to stay there. We think that it has been very interesting to find out what various political scientists say about the different integrations policy models. They are not completely satisfied with any of the integration models. Social mixing is negative because that it leads to a big difference between the people in the area, it will be a huge contrast between the wealthy and those who is not. Multiculturalism can lead to dissatisfaction among the dominant population and assimilation do not allow people to express their cultural features in public.

Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tätorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.    Den etniska boendesegregationen är ett flitigt diskuterat fenomen både i forskning och i allmänna debatten. Framförallt har fokus varit på Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del är outforskad. Detta på grund av, bland annat, den konventionella synen att segregationen är högre i större städer. Denna uppsats ämnar till att göra en kartläggning över den etniska boendesegregationen i Sveriges tätorter. Därutöver undersöks huruvida det finns ett samband mellan invånarantal och segregation.  Rapporten visar genom beräkningar av ett olikhetsindex för segregationen 1990 och 2010 att den etniska boendesegregationen även varit påtaglig i mindre städer. Deskriptiv statistik visar att segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika var påtagligt högre än den för svenskfödda relativt alla utlandsfödda. Däremot visar denna segregation enligt resultaten på en svagare utveckling. De deskriptiva resultaten visar att det fanns ett stort antal tätorter med både högre segregationsnivåer och snabbare utveckling än storstäderna men att majoriteten har en lägre nivå. Analytisk statistik visar ett signifikant samband mellan invånarantal och segregationsnivå, vilket emellertid främst gäller för segregationen svenskfödda relativt födda i Sydamerika, Asien och Afrika. Däremot visade den statistiska analysen inte på något samband mellan invånarantal och segregationsutveckling. Dessa resultat visar att sambandet mellan invånarantal och segregationsnivåer inte kan anses deterministiskt.

One of the most important issues that often appears on the political agenda is the difference between natives and the foreign born in labor market integration. A big difference between these groups would imply worse chances for foreigners of getting work, which can then create problems with implementing labor market policies. However, there is no simple answer to what explains the low labor market integration. Previous research is partly agreed that residential segregation is relevant. On the other hand, there is a disagreement about the way in which it affects the labor market. Moreover, there is an uncertainty about the relevance of socio-economic factors. This study therefore attempts to supplement previous knowledge by studying the impact of residential segregation, but also the effect of the welfare dependency that may have a greater impact on the labor market, as this may mean a habit of not working. This is studied by examining the 100 largest municipalities in Sweden through multiple regressions. The result showed that both residential segregation and welfare dependency has a connection with low labor market integration. Welfare dependency also showed the connection between residential segregation and labor market integration became less strong. Further studies therefore need to examine this variable more thoroughly to determine if this variable causes higher unemployment rates in the labor market. In conclusion, the results of this study can be referred to policies that focus on improving the structural conditions in the municipality by distributing and disposing of social / economic resources in society more fairly among the citizens. / <p>2018-06-07.</p>

Denna uppsats berör grekernas boendeintegration i Gislaveds kommun. Gislaveds kommun ligger i ett kommunikationsstråk till Borås, Göteborg, Jönköping, Halmstad och Växjö. Grekerna i centralorten Gislaved och i orten Anderstorp kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960 och 1970- talet. Anledningen till att personer med grekisk bakgrund flyttade till denna kommun är på grund av att Gislaved är en industrikommun och företagen rekryterade invandrare från Sydeuropa.     Denna undersökning är gjort i form av djupintervjuer där tio personer med grekisk bakgrund intervjuades. De intervjuade berättar om de första åren i Sverige och deras integration i det svenska samhället. Idag har intervjupersonerna köpt hus i centralorten Gislaved och i orten Anderstorp. Integreringen av personer med utländsk bakgrund i ett nytt samhälle är väldig viktig och integrationen sker i samarbete med individens välvilja och myndigheterna. Målet med integration är att främja invandrarnas deltagande i samhället oavsett härkomst. För en lyckad integration i samhället är det nödvändigt att diskutera frågor om integration redan i planeringsskedet. Dessutom relationerna och olikheterna mellan hyresvärd och boende samt relationerna mellan olika etniska grupper i områden skall förbättras och respekteras.     Boendekarriären är en viktig del av livet. En del människor flyttar på grund av arbete eller utbildning medan andra flyttar på grund av individuella behov som till exempel äldre människor. Barn kan inte välja sin boendekarriär utan de bara flyttar med sina föräldrar. Detta gäller även för invandrarbarn som flyttade till Sverige utan sin vilja. Det finns olika typer av rörlighet såsom lokal men även utom- lokal rörlighet. Idag har människor större möjlighet att flytta utanför nationella gränser i och med byggandet av Öresundsbron och den fria rörligheten inom EU.   Personer med grekisk bakgrund i Gislaveds kommun har upplevt en stor förändring i deras liv då dessa personer hade tagit ett livsavgörande beslut, att flytta till ett nytt land. Deras situation som nyanlända invandrare var helt annorlunda i jämförelse med dagens nyanlända invandrare. Dagens nyanlända invandrare kan ha flyttat till Sverige på grund av förtryck, tortyr men även på grund av krig. Medan personer med grekisk bakgrund flyttade till Sverige för att skaffa sig ett arbete och ett bättre liv.

Studien undersöker hur boendesegregationen har utvecklat sig i Danmark, och Sverige från 1800-talet fram till idag och hur problematiken kring segregation diskuteras i de olika länderna. Arbetet syftar till att undersöka vilka generella strategier och specifika åtgärder respektive land använder för att minska segregationsproblematiken på nationell såväl som lokal nivå. En jämförelse mellan dessa strategier och åtgärder ämnar undersöka ifall ett ökat samarbete mellan länderna skulle öka kunskapsunderlaget och underlätta arbetet mot boendesegregationens problem. Segregeringen är ett problem som många länder kämpar mot. Det som är intressant äratt många länder definierar segregationen olika, ser olika på kärnproblematiken och använder olika metoder för att försöka minska detta. Hur de olika länderna definierar begreppet och dess problematik berör även på vilket sätt man ämnar åtgärda problemen i respektive land. Historiskt sett har olika typer av segregation förekommit utan att det har lett till samm aproblematik som fenomenet utgör i dagsläget. Så vad är det som gör segregationen tilldet stora samhällsproblemet det är i nuläget? Varför är segregation ett problem? Somtidigare nämnts i arbetet kan segregation ha negativa konsekvenser på individers livschanser och förutsättningar. Men segregationen är emellertid inte ett problem som berör alla. Det finns många exempel på hur resursstarka grupper segregerar sig själva från det övriga samhället – och drar fördelar av detta. För dem som i stället är resurssvaga och bor i utsatta områden är segregationen mindre fördelaktig. Möjligheterna att påverka sin situation är då ofta begränsade. I en forskning om konsekvenserna av segregation visar studiens resultat att hushållens geografiska fördelning påverkar människors livsmöjligheter. segregation kan även få positiva konsekvenser för de som bor eller växer upp i resursstarka områden. Likaså visar forskning att det kan vara positivt för en individ att bo tillsammans med andra invandrare från samma land om gruppens socioekonomiska status är relativt hög (Nordiskaministerrådet 2019: 7). Samtidigt visar många studier att segregation får negativa konsekvenser för dem med sämre förutsättningar (Ibid. 8) Enligt svensk och internationell forskning har invånare i socioekonomiskt utsatta områden sämre livschanser vad gäller skolresultat, utbildningsnivå, arbetsmarknadsmöjligheter, hälsa och livsstil (FORTE 2017:7).