I syfte att uppmärksamma avståndet mellan det kommunala antisegregationsarbetets ambition och implementeringen på lokal nivå har jag i denna studie identifierat hur kommunala samhällsplanerare ser på sina egna och på samhällsplaneringens förutsättningar att motverka segregation. För att studera hur den statliga nivån kan understödja det kommunala arbetet har de kommunala erfarenheterna jämförts med regeringens nationella strategi mot segregation. Med en aktörsdriven utgångspunkt, har jag genomfört telefon- och mailintervjuer med samhällsplanerare i 13 större tätortskommuner. Intervjustudien har också berikats med textanalysanalys av kommunala strategidokument. Resultatet visar att kommunala tjänstepersoner motiveras arbeta mot segregation då den antingen upplevs skapa en orättvis fördelning av förutsättningar eller då segregationen upplevs skapa en delad och socialt ohållbar stad. De strategier som tillämpas för att arbeta mot segregationen är att blanda upplåtelseformer och bostadstyper samt att överbrygga fysiska barriärer, skapa mötesplatser och stråk. För blandningsstrategierna upplevs det kommunala markinnehavet och lagstiftning kring upplåtelseform som en begränsning. Vidare lyfts att politiskt initiativ, budget och resurser, kunskap och den relativt småskaliga nyproduktionen som hinder för arbetet. Den nationella strategin utgår från en liknande problembild som de kommunala planerarna, och lyfter även vissa åtgärder som kan underlätta arbetet.

Segregation är ett rumsligt begrepp. Utifrån detta handlar denna uppsats om hur segregationen i Södertälje kan appliceras på Geneta. Geneta har av Polismyndigheten fått benämningen som ”ett särskilt utsatt område”. Den tidigare forskningen som gjorts kring segregation är främst baserad på kvantitativa metoder. Jag ämnar i denna uppsats därav, med kvalitativa metoder angripa mitt ämne. Jag har valt en kvalitativt intervjubaserad empiriinsamling med fokus på att undersöka hur boende själva upplever sitt grannskap. Det har visats att samtliga boende inte instämmer med medias syn av området och tycker att polisens klassificering är felaktig. Detta är ett resultat som endast kunnat nås via just, kvalitativa metoder.  Intervjuerna identifierar tre huvudteman dessa var; En jämförelse med att bo i två socioekonomiskt segregerade bostadsområden. Det finns barriärer i form av preferenser att tala ett visst språk och rasism som kan upplevas som hinder i vardagen utanför Södertälje och att det fanns en variation kring inom Geneta då de olika bostadsformerna i området kan beaktas positivt eller negativt beroende på dess socioekonomiska status.

Stockholms stad beskriver i sin översiktsplan för 2018 att boendesegregationen i staden ökar. En blandningsstrategi, med målet att eftersträva ett mer varierat bostadsbestånd i hela staden, presenteras som ett av flera angreppssätt för att minska och motverka boendesegregationen. För att nå målet om ett mer varierat bostadsbestånd verkar Stockholms stad uttryckligen med medlet att öka blandningen av bostadstyper och upplåtelseformer i hela staden. Denna studie undersöker samband mellan hur blandning av olika variabler i bostadsbeståndet påverkar blandningen av olika variabler i befolkningssammansättningen i Stockholms stad år 2015. Studiens resultat visar att blandningen av bostadsstorlekar har en starkare korrelation än blandningen av upplåtelseformer, i sin påverkan på blandning av både hushållens strukturer och disponibla inkomster. Därmed påvisar resultat från studien att det finns effektivare medel än det som uttrycks i Stockholms stads översiktsplan, för att minska och motverka boendesegregationen i staden. För att komma fram till dessa slutsatser har det i studien använts kvantitativa metoder med material på DeSO-nivå från SCB och PLACE-databasen på Uppsala universitet. Beräkningar har gjorts med isolationsindex, Shannon index och linjära regressioner.

Detta är en kvalitativ studie där författarna utgått från en fenomenologisk metodansats. Syftet med denna studie är att skapa större förståelse för hur unga vuxna med turkisk eller iransk bakgrund uppfattar boendesegregationen i Stockholmsförorter. Ytterligare är en aspekt som behandlas unga vuxnas uppfattning till utanförskap i förhållande till boendesegregationen. Om utanförskap “känslan” inte belyses hos unga vuxna är det intressant att undersöka vilka faktorer som bidragit till integration i samhället. De teoretiska utgångspunkter som använts i denna uppsats är Erving Goffmans teori om stigma som ligger till grund för Loïc Wacquants teori om territoriell stigmatisering och Bourdieus teori om det sociala rummet. Uppsatsen är baserad på semistrukturerade intervjuer, sammanlagt är det tio intervjuer som har genomförts. Resultat och analys kapitlet presenterar datamaterialet i form av fem teman, det första temat är att ett politiskt spel. Det andra temat är tillhörighet gentemot segregerade bostadsområden, det tredje temat är uppdelning vi invandrare och de svenskarna. Därtill är det fjärde temat stämpling och fördomar som exkluderar invandrare från det svenska samhället och slutligen är det sista temat känsla av utanförskap. Detta för att besvara uppsatsens frågeställningar. I den avslutande diskussionen presenteras en sammanfattning av uppsatsen, men även diskuteras boendesegregation i förhållande till det framtagna resultatet.

Uppsatsen studerar den sociala blandningen och blandningen av upplåtelseformer i DeSO i Sveriges tre störstastäder. Ett samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer studeras för att se om rådande planeringspolicy, vilken menar att blandade upplåtelseformer skapar social blandning, får effekt i verkligheten. För att kunna möta syftet konstrueras ett entropiindex för att förstå hur blandningen ser ut. Det genomförs också korrelationstest och en regressionsanalys som studerar om blandade upplåtelseformer skapar social blandning. Utifrån empirin identifieras att de undersökta områdena är socialt blandade genom att inkomstblandning, utbildningsblandning och etnisk blandning urskiljs. Vidare finner uppsatsen att upplåtelseformerna i de tre städerna är relativt blandade. Det vill säga att det finns blandade upplåtelseformer i vissa områden medan det finns homogen bebyggelse i andra områden. I uppsatsens tredje frågeställning accepteras hypoteserna då ett svagt samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer identifieras. Sambandet ses som svagt eftersom bland annat förklaringsgrader indikerar att ytterligare variabler inverkar i sambandet. Uppsatsens resultat anses vara tämligen överensstämmande med tidigare forskning. Slutligen menar uppsatsen att det mål som planeringen strävar efter, att skapa social blandning genom att blanda bebyggelsen, behöver undersökas vidare för att förstå dess verkliga effekter. Därmed kan uppdatering av denna policy i framtiden bli aktuell.

Denna studie syftar till att analysera hur upplåtelseformer i relation till inkomstnivåer kan påverka boendesegregationen i Uppsala tätort. Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt en analys av dokument och publikationer från Uppsala kommun, kommer studien jämföra Uppsala tätort med andra större tätorter i Sverige med avseende att se hur upplåtelseformer ser ut i Uppsala tätort. I denna uppsats studeras hur relationen mellan andelen av olika upplåtelseformer i ett bostadsområde är relaterat till andelen av befolkningen i olika inkomstgrupper. För att visa på skillnader har data över Demografiska statistikområden (DeSO) från SCB använts där varje DeSO har mellan 700 och 2700 invånare. I undersökningen har bara data över centralorter hämtats och analyserats. Landsbygd och bebyggelsekoncentrationer har lämnats utanför denna studie. Studiens resultat visar på att Uppsala tätort har en hög andel bostadsrätter i jämförelse med genomsnittet av de största tätorterna i Sverige, samt i jämförelse med specifika utvalda storstäder i Sverige. Tidigare forskning kring ämnet visar på att en låg beblandning av upplåtelseformer som hyresrätter, bostadsrätter, och äganderätter kan ha en negativ påverkan på boendesegregation då människor från olika socioekonomiska bakgrunder inte blandas geografiskt i staden, vilket i sin tur bidrar till att boendesegregationen ökar.

The purpose of this study is to explore how the city of Malmö is addressing residentialsegregation and the measures and tools that have been implemented, as well as how citizenparticipation has been applied in these processes. The study is based on a qualitativeinvestigation involving literature reviews, interviews, and observations. The focus is onMalmö, where socioeconomic segregation is prevalent, with ethnicity and income oftencoinciding in residential areas. Special attention is given to the Herrgården area in Rosengård,which has undergone various stages of development and faces challenges related to inequalityand social sustainability.In-depth examination is conducted on how the initiative "Kraftsamling Herrgården" has beenestablished in Herrgården, where different stakeholders collaborate to promote sustainabledevelopment. A significant meeting place in the area is Varda, which serves as a space forcollaboration and creativity. Given that the goal of "Kraftsamling Herrgården" is to meet theneeds of the area, promote participation in development processes, and create opportunitiesfor culture and learning, the study aims to assess its effectiveness based on the definedobjectives.To address the research questions, a combination of primary and secondary sources has beenutilized. Primary sources include interviews and observations, while secondary sourcesconsist of existing research and literature. The theories we have utilized are Pierre Bourdieu'stheory of capital, habitus as well as Arnstein's ladder of participation. We have also theorizedthe concept of Stigma based on Goffman (2010). The theory of capital provides us with afoundation for understanding how individuals with different forms of capital influence andcreate social inequalities in society. By analyzing habitus and using Arnstein's ladder, weexamine the level at which citizen participation occurs.The interviews and observations are analyzed and discussed based on the theories andtheoretical frameworks. We also discuss the relationship between inequality and segregation,who is responsible for countering residential segregation and who creates all expectations andthe relationship between these. For the interviews, we have a representative fromStadsbyggnadskontoret in Malmö, a project manager at Rädda Barnen, a youths’ group,parent group and several interviews from Herrgården during the observation sessions.Sketches illustrating the layout of the area have also been produced to support the analysis.In conclusion, we summarize the analysis and discussions by getting answers to the researchquestions. The essay ends with our reflections and insights.

Forskning kring grannskapseffekter tenderar att belysa negativa utfall på individuella livsmöjligheter. För att bidra till en djupare förståelse av fenomenet syftar denna studie till att undersöka grannskapseffekternas mekanismer och hur de upplevs av högutbildade individer uppväxta i utsatta områden. Syftet med studien är att framhäva grannskapseffekternas positiva utfall och visa hur människor har påverkats av området de växt upp i. Genom åtta stycken genomförda intervjuer med personer från olika områden framställs ett bredare perspektiv av fenomenet grannskapseffekter. Resultatet visar på en gemensam faktor för samtliga informanter som handlar om att de i sina livsval, attityder och tankemönster har påverkats av området de växt upp i. Enligt en majoritet gör sociala mekanismer störst avtryck i form av lokala normer och påtryckningar. Resultatet belyser även positiva effekter, exempelvis trygghet och gemenskap. När det kommer till utfall på utbildning utpekas familjen till den mest väsentliga motivationskällan till att informanterna valt att studera vidare. Det konstateras att det existerar mönster av att inte prioritera studier i informanternas områden, däremot utpekas egen vilja och drivkraft till nödvändiga aspekter för att bryta det existerande mönstret.

Linköping som många andra kommuner står idag inför ett svårt och utmanande arbete mot boendesegregation. Den rumsliga åtskillnaden mellan människor påverkar ofta negativt i form av individers möjligheter och förutsättningar i staden. I förlängningen skapar boendesegregationen ojämlika förutsättningar och möjligheter i samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Linköpings kommun genom en åtgärdsplan arbetar för att motverka boendesegregation. Genom en kvalitativ innehållsanalys av åtgärdsplanen och intervju med tjänstemän på kommunen undersöks det vilken strategi kommunen använder för att motverka boendesegregation. Eftersom boendesegregationsarbetet har ett starkt samband med jämlikhet i samhället används teorin om social rättvisa för att undersöka hur väl de förhåller sig till begreppen. Studien visar på att kommunen fokuserar på att förbättra förhållanden för de mest utsatta i Linköping genom ett områdesspecifikt angreppsätt och fokusera på att inkludera och interagera dessa områden till resten av staden. Samtidigt visar studien på att Linköpings kommun förhåller sig väl till social rättvisa i arbete mot boendesegregation men att otydlighet existerar kring hur kommunen praktiskt ska arbeta för ett mer jämlikt Linköping med social rättvisa i fokus.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lokala faktorer i utsatta områden som påverkar gängkriminalitetens utveckling, med fokus på boendesegregation, grannskap och utanförskap. Studien avgränsas till Järvaområdet i Stockholm och analyserar vilka insatser de offentliga myndigheterna tar mot gängkriminalitet.  Studien syftar till att jämföra Järvabornas syn på gängkriminalitet med de motverkande åtgärder som offentliga myndigheter vidtar, för att se om de är överensstämmande. Slutligen ska studien tillföra hållbara planeringsstrategier mot gängkriminalitet.  För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en dokumentanalys av statens trygghetsberedning som redovisar offentliga myndigheters syn på orsakerna till gängkriminalitet och de åtgärder som tas. Sedan genomfördes semistrukturerade intervjuer med medborgare från Järva och en kriminolog. Resultaten från dokumentanalysen visar att offentliga myndigheters främsta brottsbekämpande insatser mot gängkriminalitet är stärkta polisinsatser, övervakning och ökat informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och bland annat socialen. Medborgarna och kriminologen lade en starkare betoning på att bygga bort boendesegregationen, stärka integrationsstrategierna och att arbeta forskningsbaserat. De boendes åsikter stämde bättre överens med offentliga myndigheters ställningstagande till orsaker och brottsförebyggande åtgärder, än de bekämpande åtgärderna.