No description available.

Stockholms stad beskriver i sin översiktsplan för 2018 att boendesegregationen i staden ökar. En blandningsstrategi, med målet att eftersträva ett mer varierat bostadsbestånd i hela staden, presenteras som ett av flera angreppssätt för att minska och motverka boendesegregationen. För att nå målet om ett mer varierat bostadsbestånd verkar Stockholms stad uttryckligen med medlet att öka blandningen av bostadstyper och upplåtelseformer i hela staden. Denna studie undersöker samband mellan hur blandning av olika variabler i bostadsbeståndet påverkar blandningen av olika variabler i befolkningssammansättningen i Stockholms stad år 2015. Studiens resultat visar att blandningen av bostadsstorlekar har en starkare korrelation än blandningen av upplåtelseformer, i sin påverkan på blandning av både hushållens strukturer och disponibla inkomster. Därmed påvisar resultat från studien att det finns effektivare medel än det som uttrycks i Stockholms stads översiktsplan, för att minska och motverka boendesegregationen i staden. För att komma fram till dessa slutsatser har det i studien använts kvantitativa metoder med material på DeSO-nivå från SCB och PLACE-databasen på Uppsala universitet. Beräkningar har gjorts med isolationsindex, Shannon index och linjära regressioner.

Studien syftar till att undersöka hur socioekonomisk segregation behandlas och kommuniceras inom olika instanser. Studien undersöker om kommuner och nationella organ arbetar utifrån samma mål och strategier rörande socioekonomisk segregation. Studien har en lokal avgränsning till det nyexploaterade området Gävle strand i Gävle. Segregationen mellan olika socioekonomiska samhällsgrupper har ökat under de senaste årtiondena. Höga bostadspriser och uppsatta hyreskrav gör det svårt för samhällsklasser med lägre inkomst att etablera sig på bostadsmarknaden. Detta leder till att socioekonomiskt starka grupper har större möjlighet att följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Studien har genomfört en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativt jämförande analys, där en jämförelse har gjorts mellan den kommunala stadsplaneringen och nationellt uppsatta mål och strategier som berör ämnet socioekonomisk segregation. Ämnet tystnad i text har också behandlats. Studiens resultat visar att det finns tydliga likheter och skillnader i hur ämnet socioekonomisk segregation behandlas i de olika dokumenten. För att säkra mångfalden i bostadsområden anses i majoriteten av dokumenten att blandade upplåtelseformer är viktigt. Samtidigt beskrivs det i dokumenten om problematiken med att nyproduktion är för dyrt och leder till homogenitet. En stor skillnad i denna studies resultat är hur i de nationella dokumenten lyfts fram vikten av att ställa mer krav i den kommunala planeringen. Samtidigt som det i de kommunala dokumenten redogörs att kommunen inte vill begränsa byggherrarnas byggkoncept. Det finns även skillnader internt hur kommunala och lokala plandokument behandlar socioekonomisk segregation. Studien har skapat en ökad förståelse för hur arbetet kring socioekonomisk segregation behandlas och genomförs genom att påvisa vilka skillnader och likheter som finns mellan olika styr- och plandokument. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå dessa likheter och skillnader i syfte att kunna säkerställa att arbetet på kommunal och nationell nivå i större utsträckning behandlar socioekonomisk segregation likvärdigt i framtiden. / This study aims to investigate how socio-economic segregation is treated and communicated within different instances. The study examines whether municipalities and national agencies work on the same goals and strategies regarding socio-economic segregation. The study has a local delimitation to the newly developed area of Gävle Strand in Gävle. Segregation between different socioeconomic social groups has increased in recent decades. High housing prices and rental requirements make it difficult for social classes with lower incomes to establish themselves in the housing market. This leads to socio-economically strong groups having a greater opportunity to follow developments in the housing market. The studies have conducted a qualitative content analysis as well as a qualitative comparative analysis, where a comparison has been made between the municipal urban planning and national targets and strategies related to socio-economic segregation. Silence has also been addressed in the text. The results of the study show that there are similarities and differences in how the subject socio-economic segregation is addressed in the documents. In order to ensure the diversity of residential areas, most of the documents considered mixed forms of tenure to be important. At the same time, the documents describe the problems of new production being too expensive and leading to homogeneity. A big difference in this study's results is how the national documents emphasize the importance of placing more demands on municipal planning, while the municipal documents explain that they do not want to limit the building concepts of the building developers. There are also differences internally between municipal and local plan documents that deal with socio-economic segregation. The study has created an increased understanding of how the work on socio-economic segregation is treated and implemented, by demonstrating what differences and similarities exist between different control and planning documents. The study's results can be used to better understand these similarities and differences in order to ensure that work at the different levels to a greater extent deals with socio-economic segregation in the same way in the future.