Uppsatsens syfte är att undersöka en skola i Skåne och dess arbete med integration. Ambition är inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprätthåller den. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är: vilka motsättningar finns det mellan skolans, kommunens, lärarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt på vilka olika sätt artikuleras de?  Målsättningen är även att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete.   Uppsatsen bygger på teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör främjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn på skolan samt sex stycken utvalda lärare. Resultaten visar att tydliga motsättningar existerar mellan styrdokumentens intentioner och vad som faktiskt tillämpas i och runt skolverksamheten. Motsättningar förekommer även mellan och inom parterna och artikuleras i tolkningen av begreppet integration, prioritering i undervisningen, samarbetsformer med andra skolor, hinder för integration, mål och riktlinjer, behov av integration, tid för planering och genomförande samt ansvar för kompetensutveckling. Resultaten visar även att individuella visioner kommer kunna skapa goda förutsättningar för framtida arbete för integrationen på skolan, om dialog och samarbete främjas.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka två segregerade F-9 skolor i en storstadsregion i Sverige som lyckats vända ett nedåtgående resultat till en mer inkluderande och likvärdig undervisning. De frågor som är i fokus för studien är hur skolorna organiseras för att stärka elevernas delaktighet och resultat, vilka faktorer som varit fördelaktiga i förändringsarbetet samt hur det specialpedagogiska arbetet och stödinsatser organiseras. Genom en fenomenologiskt och hermeneutiskt inspirerad kvalitativ metod har rektorer, lärare och specialpedagoger/speciallärare intervjuats och materialet har tematiserats. Studien placeras i en kontext med inslag av sociologi, organisationsteori och ett ekologiskt perspektiv på specialpedagogik. Resultatet visar att de två skolorna har fått en ny och stabil ledning som organiserar skolan med inkluderande perspektiv med fokus på höga förväntningar och stöd för såväl lärarna som eleverna. Ledningen är närvarande i verksamheten och tar hänsyn till den lokala kontexten i utvecklingsarbetet för att förbättra eleverna möjlighet till delaktighet och resultat. Ramar och strukturer har upprättats för att klargöra ansvar för undervisningens organisering, närvaro, resultat och elevhälsa. Genom de nya strukturerna ställer ledningen ökade förväntningar på lärarna i fråga om att ta ansvar för eleverna men ger samtidigt sitt och organisationens stöd i att utveckla arbetet genom handledning och lärande i organisationen. Båda organisationerna har bytt ut en stor del av lärarkollegiet och nya perspektiv på eleverna har bidragit till utvecklingen. Vidare har skolorna en tydlig samarbetskultur som innebär kollegialt lärande, gemensam problemlösning och reflektion, ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt fokus på ledning och stimulans där elever ska stöttas inom ramen för gruppen. På de båda skolorna organiseras stödinsatser genom flexibla lösningar men på olika sätt.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden.

Denna konsumtionsuppsats undersöker huruvida skolval och skolpeng påverkar skolsegregation samt om det finns en korrelation mellan skolsegregation och boendesegregation. Vi har studerat olika skolsystem och jämfört dessa, främst det svenska och det amerikanska skolsystemet. Sverige har ett generellt skolsystem vilket innebär att skolpeng är knutet till elev och fördelas så att alla elever, oavsett bakgrund får ta del av den. Sverige har skolvalsmodell i kombination med skolpeng. De amerikanska skolsystemen har skolpeng men skiljer sig från det svenska systemet då skolpeng inte är knutet till elev utan går till skolan. De amerikanska skolsystemen är riktade vilket innebär att skolpeng generellt ges till elever som har en lägre socioekonomisk status eller är utsatta, som kompensation. I USA råder närhetsprincipen istället för skolval. Baserat på våra källor visar resultatet att skolval och skolpeng har påverkat skolsegregation och andra faktorer, som resultat och kostnad, att skolsegregation korrelerar med boendesegregation samt att olika skolsystem resulterar i olika utfall. I Sverige bidrar skolval till ökad segregation vilket hänger samman med ökad andel fristående skolor. Elever som byter från kommunal till fristående skola är ofta elever med högutbildade föräldrar eller elever med invandrarbakgrund. I USA är segregationen mer utbredd på grund av närhetsprincipen och att skolpengen inte är knuten till eleven. Frågeställningarna som besvaras är: Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation? och Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation? Förslag på vidare forskning är forskning om institutionella faktorer som finns i skolsystemen och vilka politiska motiv och vilket syfte som ligger bakom införandet av skolsystemen samt hur de fungerar i teori och praktik.

No description available.

Den här uppsatsen ämnar undersöka elevers preferenser vid val av högstadium och om dessa preferenser skiljer sig beroende på elevernas bostadsområdes socioekonomiska och etniska karakteristika. Uppsatsen är baserad på svar från en enkätstudie riktad till högstadieelever inom Uppsala kommun samt på en insamling av statistisk områdesdata. Tre skolor valde att medverka i enkäten, vilket genererade enkätsvar från 128 elever. Resultatet från enkätstudien visar på fyra dominerande preferenser i form av: “skolans utbildning”, “skolans rykte”, “vänner” samt “närhet till hem”. Däremot så skiljer det sig vilka preferenser eleverna värdesätter mest beroende på vilken skola de går på. Utifrån enkätsvaren och den insamlande statistiska datan genomfördes en statistisk analys där korrelation mellan preferenser och skolor, bostadsområdens socioekonomiska status samt etnicitet undersöktes. Utifrån den statistiska analysen går det att konstatera att det finns vissa samband mellan olika typer av bostadsområden och preferenserna i vår studie, men det är mellan preferenserna och skolor det går att utläsa tydligast samband.

För idag 30 år sedan gjordes reformeringar i den svenska grundskolan vilket möjliggjorde för eleven att fritt välja skola. En av intentionerna med införandet av skolvalfrihet var att minska skolsegregation, men dagens forskning inom svensk skola talar för att motsatsen i stället skett; och menar därtill även att skolsegregationen tenderar att öka när friskolor inrättas i utbildningslandskapet. Denna kvantitativa studie ämnade analysera mönster avseende segregation i Skövde kommuns lokala utbildningslandskap. Närmare bestämt analyserades i studien förändringar avseende skolsegregation i kommuns högstadieskolor över en tolvårsperiod. Dessutom avsåg studien förstå dessa förändringar i relation till införandet av en friskola. Segregationen är analyserad genom variablerna föräldrars utbildningsnivå, förvärvsinkomst och yrke, samt nationell härkomst; mätt med hjälp av två segregationsmått. Datan i studien består av statistik hämtad från Skolverkets offentliga databas SIRIS såväl som aggregerade och avidentifierade individdata från SCB. Den teoretiska utgångspunkten återfinns i Pierre Bourdieus sociologi och teoretiska begrepp med fokus vid begreppen habitus, strategi, kapital och fält. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att det finns en ojämn elevfördelning vid Skövde kommunens högstadieskolor, främst utifrån nationell härkomst och föräldrars utbildningsnivå. Därtill tyder mönstren på att skolsegregationen ökar och att friskolans inrättande haft en påverkan i denna riktning.

No description available.

Det fria skolvalet infördes år 1992 för att möjliggöra en social förflyttning i grundskolan. Reformen syftade till att föräldrarnas socioekonomiska samt etniska bakgrund inte skulle påverka elevers betyg. Ett flertal studier visar tydliga tendenser på att det fria skolvalet har resulterat i det motsatta då elevsammansättningen med tiden blivit allt mer homogen samt att betygen har försämrats.   Syftet med denna studie är att undersöka hur elevsammansättningen samt betyg, utifrån etnisk samt socioekonomisk bakgrund, påverkats på Frödingskolan i Karlstad kommun sedan det fria skolvalet infördes. Studien utgår från kvantitativ statistisk mellan läsåren 2005/2006 samt 2016/2017. Statistiken är hämtad från databasen Siris, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetinformationssystem. Insamlade data har bearbetats och redovisas genom stapeldiagram för att sedan analyseras med hjälp av teorier som White flight och White avoidance, Micromotives and Macrobehavior samt Bourdieus teori som behandlar utbildningskapital.   Resultatet visar att elevsammansättningen utifrån etnisk bakgrund har förändrats på Frödingskolan genom att andelen elever med svensk bakgrund har minskat markant i jämförelse med elever av annan etnisk bakgrund. Resultatet visar således att det inte har skett en förändring i elevsammansättningen utifrån socioekonomisk bakgrund då elever vars föräldrar har en för-och gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat i ungefär lika stor omfattning. Resultatet tyder på en etnisk segregation, då elevsammansättningen enbart förändrades utifrån etnisk bakgrund. Betygen har, till skillnad från vad tidigare forskning visat, förbättrats i majoriteten av kategorier.

Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan. Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i kunskapsöversikten.    Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund: dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång. Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska hemvist.