Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.

Skolan och skolvalet har varit omdebatterad under en lång tid och det råder skillnader gällande hur olika personer anser att dessa faktiskt fungerar, vissa menar på att det fungerar utmärkt medan andra menar att förändringar behöver genomföras i det svenska skolsystemet. Därav är det intressant att undersöka hur vårdnadshavare anser att metoden för skolplaceringar fungerar i praktiken. Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare i Borås stad anser att den relativa närhetsprincipen fungerar som metod för skolplacering av barn. Studien fokuserar på skolplaceringar av små barn, mer specifikt på övergången från förskola till förskoleklass då detta blir barnets första möte med skolan. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare i Borås. Det som framkom efter genomförd studie var att vårdnadshavarna förstår och har respekt för att ett system för skolplacering måste finnas men att de som blev påverkade av den relativa närhetsprincipen inte ansåg att det gick rätt till i deras fall. Det framkom också att vårdnadshavarna ansåg att principen som gäller i dagsläget inte tar hänsyn till barnens låga ålder och att de inte känner att de fått tillräckliga svar eller förklaringar från förvaltningens sida på varför deras barn inte fick den platsen som de önskade och som låg närmast deras hem.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur fritidshem påverkas av skolsegregation. Studien bygger på en kvalitativ ansats där två fritidshem med samma kommunala huvudman observerats för att urskilja viktiga olikheter i en segregerad skolkultur. Med hjälp av semistrukturerade observationer och informella samtal har lokaler, materiella resurser samt personalens engagemang och elevbemötande undersökts utifrån de teoretiska begreppen skolsegregation och likvärdighet. Enligt 1 kap. 9 § i skollagen (SFS 2010:800) ska alla elever erbjudas en likvärdig utbildning men studiens resultat visar att fritidshemmens kvalitet avgörs av yttre faktorer som eleverna inte kan påverka. I studien framkommer det att personalens kunskaper och engagemang samt fritidshemmens lokaler och materiella resurser är viktiga faktorer för att elever ska ges rätt till en likvärdig utbildning. Personalens kompetens ger eleverna goda förutsättningar till en meningsfull fritid och med hjälp av ändamålsenliga lokaler kan eleverna erbjudas aktiviteter som är anpassade efter deras intressen och behov. Resultatet visar på markanta skillnader i kvalitet och att det är eleverna som påverkas av ovanstående faktorer. Vi vill att vår studie ska vara en röst för alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.

Sammanfattning  Utgångspunkten i studien är att belysa problematiken kring skolsegregationens påverkan på elevers skolresultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samt skolnämnden upplever skolsegregation. Studien har en teoretisk ansats där Bourdieus teorier om kapital, fält och habitus appliceras på resultatet. Vi använder en kvalitativ metod i studien, som baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sex stycken rektorer som verkar inom en segregerad stad, samt en representant från skolnämnden i samma kommun. Samtliga informanter, stadens namn samt områden i staden är alla anonymiserade. Insamlad empiri har transkriberats och reducerats inför analysarbetet. Vår slutats utifrån det bearbetade resultatet är att aktörer finner förklaringarna främst i boendesegregationen och det fria skolvalet. Det kapital som värdesätts i skolan är det svenska språket. För att motverka segregationen krävs kompensatoriskt arbete i verksamheten. Ansvariga för motverkande av segregation återfinns på en politisk nivå, medan skolsegregationens effekter kan motverkas på skolnivå.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om sambandet mellan skolsegregation, det fria skolvalet och hur det kan påverka elevers resultat under skolgången. Vårfrågeställning i arbetet är därmed: “Vad säger forskning om sambandet mellan det fria skolvalet ochskolsegregation?”. Vår metod har bestått av att vi har samlat material från databaser genom olikasökord och därefter sammanställt artiklarna och resultatet av dessa i ett kodningsschema medändamålet att strukturera upp vår materialinsamling. Genom att undersöka material från ett tiotalstudier som behandlar frågor angående segregation, friskolereformen och elevers resultat har vi fåttfram ett resultat som påvisar att den svenska skolan har blivit alltmer segregerad som ett resultat avfriskolereformen. Vi har även fått fram resultat som visar att föräldrars utbildningsbakgrund har enstor inverkan på elevens val av skola och därför blir det “fria skolvalet” inte lika fritt, eftersom detoftast baseras på hur viktigt föräldrarna tycker det är att eleven hamnar på en “bra” skola.Friskolereformen och segregationen har även gjort att elever hamnar på olika skolor utifrån faktorersom hör ihop med socioekonomisk bakgrund och etnicitet, vilket har en betydande roll på elevernasresultat i deras skolgång. Vi har även funnit resultat på att lärare förväntar sig sämre studieresultatfrån elever med låg socioekonomiska bakgrund jämfört med hög socioekonomiska bakgrund. Dettahör även ihop med kön, etnicitet och ens bakgrund. Således innebär detta att en läraresförväntningar på sina elever spelar en avgörande roll för hur elever presterar i skolan. Slutsatsen äratt alla faktorer spelar roll för varandra, där skolsegregationen är ett resultat av friskolereformen ochatt dessa båda faktorer påverkar elever runt om den svenska skolan.

The aim of this study is to examine the political debate regarding the private school reform and school segregation and distinguish any eventual associations with criminality by conducting a policy analysis. The background and previous research of the study exhibited an increasing trend in criminality in Sweden concentrated in the socially vulnerable areas which are characterized by a high number of migrants. The private school reform has led to school segregation in which students with similar ethnic backgrounds are aggregated in the same schools causing homogenous groups of students in the schools. State-owned schools are affected poorly by this as the private-owned schools can choose their students and tend to choose the cost-effective students with good grades leaving the other students to the state-owned schools. The theoretical frameworks for the study were: social constructionism, discourse theory, stigmatisation, moral panic, and othering. The study was conducted with Carol Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” discourse method which was used on eight parliamentary procedures each authored by the eight political parties in the Swedish parliament. The results of the study showed two main discourses that could be distinguished in the empiricism: safety and equality thus the problem being unsafety and inequality. All the political parties used these concepts with different implications although commonly as an ambition for the school system. Unsafety in the school system was connected to crime, socially vulnerable areas and the students linked to the areas. All the documents, with exception of one, mentioned school segregation as a problem. Many parties argued that criminality was a result of the school system and segregation. The consequences of the results include stigmatisation and othering of the students associated with the socially vulnerable areas and thus causing moral panic amongst the readers.

I följande uppsats behandlas skolreformen om det fria skolvalets faktiska effekter på skolsegregationen och hur reformen förhåller sig till FN:s artiklar om rätten till utbildning. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen: Syftet med det fria skolvalet inte är förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning. Hypotesen grundar sig i ett antagande om att det fria skolvalet inte kan vara förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning eftersom reformen har bidragit till en ökad skolsegregation. För att pröva hypotesen kommer det undersökas hur frihetsbegreppet tolkas i det fria skolvalet och i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Genom att jämföra de framträdande friheterna i respektive material, kommer det tydliggöras om tolkningarna som framträder är förenliga med varandra eller ej. För att kunna synliggöra tolkningar av frihet i materialet har ett analysverktyg utformats som består av fyra olika definitioner av frihet. Definitionerna är; negativ frihet, positiv frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktygets struktur är hämtad från ett kapitel om libertarianism i Will Kymlickas bok Contemporary political philosophy: an introduction. I kapitlet beskrivs negativ frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktyget kompletteras med Amartya Sens teori om förmågor och funktioner, som utgör en definition av positiv frihet. Martha Nussbaums vidareutveckling av Sens teori om förmågor och funktioner, mer specifikt begreppet kombinerade förmågor, används också för att komplettera den kvalitativa friheten. Analysverktyget appliceras på materialet för att synliggöra vilka friheter som framträder. Argument för att en frihet är mer framträdande än en annan frihet kommer att presenteras. Uppsatsen slutsatser är att det finns skillnad i vilka friheter som framträder, varpå den främsta skillnaden är att en kvantitativ frihet framträder i reformen om det fria skolvalet men inte i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Det resulterar i att hypotesen om att de båda källorna inte är förenliga med varandra bekräftas.

Denna studie undersöker fenomenet skolsegregation och dess konsekvenser för elevernas akademiska prestationer, med fokus på lärarnas perspektiv. Genom kvalitativ forskning utforskar studien hur segregation påverkar elevernas akademiska prestationer och det sociala kapitalets roll i att forma deras framgång. Pierre Bourdieus och James Colemans teoretiska ramverk används för att förstå samhälleliga strukturer och deras effekter på individuella resultat. Resultaten identifierar flera faktorer som bidrar till skolsegregation, inklusive bostadssegregation, fritt skolval och spridningen av fristående skolor. Segregation i skolor observeras genom språkliga barriärer och socioekonomiska faktorer som hindrar akademiska framsteg. Dessutom påverkar föräldrars utbildning, socioekonomisk status och habitus avsevärt akademiska prestationer. Lärare lyfter fram den genomgripande karaktären av skolsegregation som en social fråga som vidmakthåller orättvisor, särskilt som drabbar utsatta elevgrupper. Studien understryker vikten av att säkerställa rättvis tillgång till utbildning, och betonar behovet av att ta itu med denna samhälleliga utmaning.

Today the Swedish education system faces major challenges. This research deals with school segregation and the differences in and among Swedish municipalities, more specifically between Kalmar and Karlskrona. There are well-established national goals with the aim to reduce and counteract school segregation, however we tend to find huge differences in the system and performance of schools. All schools have different grounds, conditions and needs and it forces the local government, principals and teachers to act according to factors as resources, priorities, goals and expected behavior within institutions. Deficiencies create the prerequisites for conducting, completing and maintaining the business to the extent that it can be based on the design of the requirements on national level. That brings a great decentralized responsibility and gives room for maneuver and freedom of action for street-level bureaucrats, that may not maintain national standards. The purpose of this research is to analyse how enforcement of national goals in each municipality, at local schools,  that either are segregated or may become and then compare them to see the difference. In conclusion the analysis show that national goals are used as guidelines in municipalities, but all municipalities establish their own goals according to the conditions and needs of the school. The difference that exist between schools depends on local circumstances.

This qualitative essay has been performed on the secondary school Klaraskolan in Halmstad. The school has two defined groups that derive from two separate, different and homogenous schools. The aim of the essay is to identify the pupil’s experiences, thoughts and opinions about the social environment on Klaraskolan in relation to their different backgrounds. The primary focus for the essay is to examine differences between the groups that contribute to an internally segregated school. Conclusions will be made from how the power is distributed between the groups and how that affects the social cohesion. The main theory for the essay is Pierre Bourdieus field theory with two supportive theories which is Michel Foucaults conceptof disciplinary power and Ove Sernhedes concept of territorial stigmatization. The empiricism is collected by two group interviews, four individual interviews and three observations. The result proved that there are significant differences in how the pupil’s experienced their schooling, how they chose to interact with their friends and how they experience their treatment by their teachers and surroundings. The conclusions made by this was that language and residential area is of big importance regarding how they defined themselves and how they interpreted the opposite group. Regarding power between the two groups they dominated different social spaces at school. These conclusions combined generated the final conclusion that Klaraskolan can be defined as an internally segregated school.