Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka den svenska statens syn på romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste åren (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och åtgärdsförslagen. Därtill hur språkbruket ser ut i dessa och om det går att skönja någon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehållsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text. Resultatet visar hur dolda maktstrukturer åskådliggörs på så vis att det är utredarna och därigenom staten som såväl innehar agendasättningsmakten som problemformuleringsprivilegiet samt uppgiften att åtgärda problemen. Skulden för de problem som identifieras läggs framförallt på romerna. Språkbruket uppvisar exempel på formuleringar som är negativt värderande, raljerande och som förstärker negativa egenskaper. Synen på romer visar en dubbel bild där det å ena sidan handlar om en vilja och ambition att åtgärda de problem som identifieras men som å andra sidan gensomsyras av en diskriminerande hållning, kategoriserande tendenser och en vi och dem-uppdelning

Syftet med denna uppsats är att analysera olika aktörers motiv bakom beslutet att satsa på fortbildningen matematiklyftet. Det som undersökts är vilken typ av motiv, med en förändring av matematikundervisningen, som framställs som viktiga i besluten som ledde fram till matematiklyftet samt i vilka dokument som de identifierade motiven framkommer. För att undersöka detta har kvalitativ textanalys, inspirerad av diskursanalys, genomförts med utgångspunkt i två regeringsuppdrag till Skolverket, det som föregick utredningen om matematiklyftet samt det som föregick beslutet om matematiklyftet. Förutom dessa beslut har också de olika dokument som besluten refererar till när det kommer till matematikämnets betydelse för matematiklyftet analyserats. Studiens resultat är att aktörerna främst uttryckt tre motiv med att förändra matematikundervisningen som har varit vanligt förekommande i de analyserade dokumenten. Dessa är det ekonomiska motivet, det politiska motivet samt det individuella kompetensmotivet. Förutom dessa tre motiv har även ett fjärde motiv identifierats och det är det motiv som kallas jämställdhetsmotivet. Analysen visar också att dessa motiv förekommer i olika grad hos rapporter skrivna av olika aktörer inom utbildningssystemet. Rapporter från fyra aktörer har undersökts och dessa aktörer är regeringen, Skolinspektionen, Skolverket samt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. I dokumenten finns både likheter och olikheter. Som exempel så tar alla aktörer upp det politiska motivet men det är bara i regeringens dokument som det ekonomiska motivet hittats. Både i Skolinspektionens och i regeringens dokument har det individuella kompetensmotivet påträffats, dock med större utrymme i Skolinspektionens dokument. Efter analysen framkommer det tydligt att det främst finns tre skilda motiv som de olika aktörerna representerar olika mycket. Det första är på en individuell nivå där förändringen syftar till att tillgodose elevernas behov av matematik för att klara sig i det svenska samhället. Det andra och tredje motivet är på en nationell nivå och syftar till att stärka Sveriges resultat i jämförelse med andra nationer när de kommer till internationella undersökningar samt att stärka Sverige ekonomiskt.

Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering. Kategoriseringen bygger på Ulf P. Lundgrensläroplansteori och begrepp. Studien visade att partierna som satt i riksdagen viddecentraliseringen av skolan var för en decentralisering, däremot hade de olika inställning tillhur och i vilken utsträckning decentraliseringen skulle ske. Socialdemokraterna, Centerpartietoch Vänsterpartiet ville vid efter decentraliseringen att kommunerna skulle ha det ekonomiskaansvaret, medan Folkpartiet, Moderaterna och till viss del Miljöpartiet förespråkade ettsystem med elevpeng som följde elevens val av skola. Decentraliseringen medfördeförändring av den juridisk/ideologiska styrningen då skolan gick från att vara regelstyrd till attvar målstyrd, diskussionen mellan partierna var vart ansvaret för genomförandet avverksamheten skulle finnas, hos kommunerna eller den enskilda skolan. Vid 2013 varFolkpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet för ett återförstatligande av skolan, devill framförallt stärka den statliga ekonomiska styrningen av skolan. Även andra partier harsynpunkter på hur skolan ska styras 2013 men vill inte gå så långt att skolan ska återregleras.Sett ur ett juridisk/ideologisk perspektiv vill Folkpartiet och Vänsterpartiet öka den statligastyrningen, medan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna anser att staten redanhar ett starkt inflytande över skolan genom styrdokument och utbildning av lärare.Miljöpartiet och Kristdemokraterna vill istället öka förtroendet för lärarna, de vill sättaprofessionen före politiken. Styrningen genom kontroll och utvärdering är ett styrmedel sompartierna ser som ett viktigt statligt verktyg för styrning vid tidpunkterna för de bådadebatterna.