Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att få djupare kunskap på hur romer ser på hälsa. Studien är kvalitativ, baserad på åtta semistrukturerade intervjuer, genom ett målmedvetet urval. Deltagarna bestod av fem kvinnor och tre män. De tre kategorierna som framkom var: Hälsa handlar om hela människan, En medvetenhet om livsstilens betydelse för hälsa samt Samhällets inverkan på hälsa. Hälsa sågs som en kombination av psykiskt och fysiskt välmående och betydelsen av en god hälsa var väldigt stor hos samtliga. Samtliga var väl medvetna om vad som påverkar deras hälsa. Informanterna påtalade att levnadsvanor var bidragande orsaker till den ökade fysiska ohälsan som ansågs finnas bland romer, detta gällde särskilt matvanorna. Det fanns dock en positiv framtidstro och många såg en ökad medvetenhet kring hälsosamt beteende hos romer. Diskriminering och arbetslöshet ansågs vara starka bidragande orsaker till den psykiska ohälsan hos romer. Studiens resultat tyder på att samhället har en viktig uppgift för att ge goda förutsättningar för att förbättra hälsan hos romer. Det gäller att arbeta för att minska diskrimineringen och utanförskapet samt att få ut romer i arbetslivet   NYCKELORD Romer, Zigenare, Hälsa, Hälsa hos romer / ABSTRACT The aim of this study was to get a deeper understanding for the way the Roma look upon health. The study is qualitative. It was based on semi-structured interviews of eight participants which were purposefully selected. Five participants were women and three were men. Three categories appeared: health covers physical as well as mental wellbeing; an awareness of the impact of lifestyle on health; and the impact of society on health. Health were seen as a combination of mental and physical wellbeing. Further, the importance of good health was very high for all respondents. All were aware of what may affect their health. The respondents considered that the way of living was a contributing factor to the poorer health that they believe exists among the Roma. Discrimination and unemployment were also seen as strong contributing factors to bad mental health. The results of the study show that the society has an important role to give good conditions to improve the health among the Roma. It is important to work for reduction of discrimination and unemployment.   KEYWORDS Roma, Gypsy, Health, Romany health

<p>Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället. Mitt empiriska underlag för uppsatsen bygger på material som är insamlat genom kvalitativa metoder som gruppintervjuer, enskilda intervjuer och observationer. I utredningar om romers marginalisering, upplever jag att det i allt för stor utsträckning fokuseras på "etnicitet". För att få en förståelse för hur kvinnorna förhåller sig till diskriminering och utanförskap måste vi ta hänsyn till intersektionen kön/klass/etnicitet. Vad jag har kommit fram till i min studie är att de sju kvinnorna aktivt skapar vad romskkvinna är. Eller som de själva benämner sig; Moderna romska kvinnor. De har skapat strategier för att förhålla sig till den diskriminering som de möter. För kvinnorna innebär arbete inte bara en ekonomisk förbättring, utan det leder även till jämställdhet och integration i samhället.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället. Mitt empiriska underlag för uppsatsen bygger på material som är insamlat genom kvalitativa metoder som gruppintervjuer, enskilda intervjuer och observationer. I utredningar om romers marginalisering, upplever jag att det i allt för stor utsträckning fokuseras på "etnicitet". För att få en förståelse för hur kvinnorna förhåller sig till diskriminering och utanförskap måste vi ta hänsyn till intersektionen kön/klass/etnicitet. Vad jag har kommit fram till i min studie är att de sju kvinnorna aktivt skapar vad romskkvinna är. Eller som de själva benämner sig; Moderna romska kvinnor. De har skapat strategier för att förhålla sig till den diskriminering som de möter. För kvinnorna innebär arbete inte bara en ekonomisk förbättring, utan det leder även till jämställdhet och integration i samhället.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att studera hur romerna, med utgångspunkt i historieläroböcker för grundskolans senare år och utgivna mellan åren 1995 och 2012, är underordnad majoritetssamhället, samt belysa hur läroböckernas historieförmedling sker och hur den är präglad. Uppsatsen skall även uppmärksamma skillnader i framställningen av romer efter erkännandet i politiska styrdokument och läroböcker, samt göra en ansats till att förklara orsaker till detta.

The purpose of this study is to understand how roman children and young people’s relations are to school and education from a family point of view. I have used a qualitative method and by means of that studied different information sources.  I have proceeded from two different theories: culture conception and categorizing. My first theory choice - Culture conception - represents a value of how we see the culture and the prospective of it. My second theory choice – categorizing – represents that we humans classify consciously or unconscious ourselves and others into categories, with the consequence that we understand the world by categorizing.   Question I have proceeded from are: - Which roll does the family has for children and young persons from roman society? - Which expectations do children and young persons from roman society have from the family when it comes to education?  Throughout my study I have come to the conclusion that roman culture looks differently upon boys and girls. Boys should learn how to get an income to the family. When it comes to the girls they should learn how to take care of a household to be a good wife. However it appeared that children and young persons from roman society want to go to school and get an education. This is ok for their parents and a relative as long as it doesn’t interfere with family’s doing.

I denna studie undersöks hur romer representeras i media. Detta görs utifrån två aktuella nyhetshändelser under 2013 där jag söker svar på vilka som får framträda i artiklarna, vilka nyckelord som används i texterna samt hur romer representeras genom en bildanalys.  En jämförelse görs också historiskt med tidigare skildringar av romer för att se om representationen av romer är liknande sedan tidigare. Jag blev intresserad att göra denna studie om romer och media då romer inte alltför längesedan blivit en erkänd minoritetsgrupp men som historiskt varit en väldigt utsatt grupp i Sverige och länder runt om i Europa.  Resultatet av studien visar att romer idag beskrivs med liknande negativa konnotationer som de gjort historiskt men att detta inte uttrycks i media på samma sätt idag. Skillnaden mellan hur romer representeras idag och under tidigt 1900-tal är att det förut skrevs öppet negativt om romer – idag används inte språkbruket för att identifiera romer utan det uttrycks mellan raderna.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.