• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2790
  • 49
  • 16
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2864
  • 648
  • 633
  • 587
  • 569
  • 544
  • 418
  • 382
  • 349
  • 300
  • 282
  • 270
  • 268
  • 251
  • 211
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hälsofrämjande skola

Fogelberg, Sandra, Ladjarevic, Ajsa January 2007 (has links)
<p>Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.</p>
2

Våldsamma lärare och engagerade lärare En diskursanalytisk studie av Göteborgs-Postens rapportering om grundskolan, dess lärare och elever

Lundby, Annika January 2007 (has links)
<p>Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lärare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen från 1996 jämfört med rapporteringen 2006.</p><p>För att komma fram till studien syfte har diskursanalys använts som utgångspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp ämne använts. Studien tar även upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhället.</p><p>Slutsatsen av analysen är att rapporteringen under 1996 och 2006 är ungefär densamma i Göteborgs-Posten gällande grundskolan, dess lärare och elever. De skillnader som framkommer är att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ämnesområde jämfört med 2006. Sammanfattningsvis framkommer det att rapporteringen om lärare blivit allt mer negativ medan rapporteringen om eleverna är sig förhållandevis densamma då eleverna framhålls som engagerade medan lärarna framhålls som våldsamma i flera av artiklarna.</p>
3

Hälsofrämjande skola

Fogelberg, Sandra, Ladjarevic, Ajsa January 2007 (has links)
Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.
4

Våldsamma lärare och engagerade lärare En diskursanalytisk studie av Göteborgs-Postens rapportering om grundskolan, dess lärare och elever

Lundby, Annika January 2007 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lärare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen från 1996 jämfört med rapporteringen 2006. För att komma fram till studien syfte har diskursanalys använts som utgångspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp ämne använts. Studien tar även upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhället. Slutsatsen av analysen är att rapporteringen under 1996 och 2006 är ungefär densamma i Göteborgs-Posten gällande grundskolan, dess lärare och elever. De skillnader som framkommer är att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ämnesområde jämfört med 2006. Sammanfattningsvis framkommer det att rapporteringen om lärare blivit allt mer negativ medan rapporteringen om eleverna är sig förhållandevis densamma då eleverna framhålls som engagerade medan lärarna framhålls som våldsamma i flera av artiklarna.
5

Friluftsliv i skolan : En studie om möjligheter och begränsningar, för att uppnå målen i kommande läroplan, Lgr11

Ekholm, Sandra January 2011 (has links)
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare upplever möjligheterna att förverkliga friluftsundervisning mot bakgrund av dess position i ämnet idrott och hälsa i den nya läroplanen Lgr 11. Med följade frågeställningar till hjälp: - Hur ser idrottslärarna på uppbyggnaden av nya kursplanen för idrott och hälsa? - Hur ser idrottslärarna på friluftslivets position i nya kursplanen för idrott och hälsa, Lgr 11 i jämförelse med Lpo 94? - Hur ser idrottslärarna på möjligheten att förverkliga friluftsundervisning i relation till den nya kursplanen, Lgr 11? - Arbetar hela skolan tillsammans för att eleverna ska uppnå målen inom friluftsliv?   Metod Studien är gjord med en kvalitativ forskningsansats för att få en ökad förståelse inom det valde området. Studie innehåller intervjumaterial från fem utvalda idrottslärare som jobbar på skolor runt om i storstockholmsområdet. Detta val är delvis strategiska då jag fick kontakt med idrottslärarna genom mina studiekamrater. Kontakten skedde via mail där information om syftet med studien, och vad dem skulle bidra med. Alla idrottslärarna ställde sig positiva till att intervjuas och det ägde rum ute på skolorna. Intervjuerna spelades in och därefter transkriberades ordagrant till text.   Resultat Som resultat av intervjuerna visade det sig att samtliga intervjupersoner ansåg att Lgr 11 är mycket tydligare. De var även helt överens om att friluftsliv som begrepp lyfts fram och kunskapsmål framgår tydligare, till skillnad från Lpo 94 som de alla ansåg vara luddig. Tre av fem idrottslärare ansåg att deras samarbete på skolan fungerade bra då det gällde friluftsliv och de trodde inte det skulle vara några problem att uppnå de uppnåendemålen i den nya läroplanen. De andra två idrottslärarna ansåg att samarbetet mellan kollegorna var en aning bristfällig. Slutsats Tre lärare på två av skolorna tror sig kunna förverkliga målen i nya läroplanen gällande friluftsliv medan de andra två ansåg att det finns begränsningar som försvårar möjligheterna för deras elever. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011
6

Jag duschar inte : En undersökning om varför elever inte duschar efter idrott och hälsa lektionerna

Leong, Louise January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att undersöka varför eleverna inte duschar efter idrott och hälsa lektionerna och vad lärarna har för syn på det. Följande frågeställlningar har använts. -          Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors argument när det gäller att duscha? -          Hur förhåller sig lärarna till att eleverna inte duschar? Metod Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Dessa elever går alla i årskurs 8. För att undvika att eleverna skulle påverka varandra så valdes att göra intervjuerna med flickorna för sig och pojkarna för sig. Då på detta sätt är risken för att de ska påverka varandra blir mindre genom att vara med en kompis av samma kön. Skolan intervjuerna gjordes på är en grundskola från årskurs 1-9 med två klasser i varje årskurs. Tillsammans med handledaren konstruerades intervjuerna. Idrottsläraren intervjuades först och några dagar tidigare, detta för att om fler frågor kom upp så skulle det vara möjligt att hinna lägga till dessa innan intervjuerna med eleverna. Resultat Ingen av eleverna som intervjuades duschade inte efter idrotten och de sa att deras kamrater inte heller gör det. Ingen av de intervjuade eleverna avstår från idrott och hälsa lektionerna för att slippa duscha. Förutom att de angav olika orsaker fanns ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Några av orsakerna som angavs var att de inte orkar, har ont om tid, duschar inte för att ingen annan gör det, man kan bli sjuk på vintern för att det är kallt, föräldrarna säger att de inte får (på grund av att det är kallt ute), det känns skrämmande, det känns som de andra tittar på en och obehagligt att visa upp sig. Lärarna på skolan har jobbat för att eleverna ska duscha genom att hela tiden nämna det och tagit upp det på elevrådet. Skolan har även köpt in bås till duschen som ändå inte verkar användas. Slutsats De främsta orsakerna varför de inte duschar är att ingen annan gör det och att det är ont om tid.   Läraren och hans kollegor känner till problemet och har även jobbat för att rätta till det, men de känner inte längre någon ork då det inte gett något resultat. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011
7

Varför ger lärare läxor?

Lund, Hanna, Magnusdotter, Carolina January 2014 (has links)
I dagens styrdokument nämns inte läxor. Trots det är läxor en utbredd arbetsform i våra svenska skolor. Både lärare, elever och föräldrar har en åsikt kring läxor. Den är således ett intressant ämne att studera då det inte finns någon enighet kring den. Idag ifrågasätts läxor förhållandevis lite och forskningen kring ämnet är både tunn och äldre. Dagens forskning är tvådelad och visar både på negativa och positiva effekter. Syftet med denna studie är att undersöka fyra gymnasielärares uppfattningar kring läxors pedagogiska syfte, dess upplevda effekter och utformning. Hoppet är att bidra till det svenska forskningsläget kring läxor samt att synliggöra diskussionen ytterligare. Detta har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer vars resultat sedan jämförs med den forskning som finns på området. De frågeställningar vi ställt är: Vilket pedagogiskt syfte har läxorna enligt lärarna? Hur arbetar och utformar lärarna läxor? Vilken uppfattning har lärarna om läxor? Vilka positiva och negativa effekter av läxor upplever lärarna? Genom studien kom vi bland annat fram till att lärarna arbetar olika med läxor och att det inte finns någon policy kring varken dess utformning eller syfte, vilket kan leda till problem. Lärarna har varken positiv eller negativ uppfattning till läxor som arbetsform. Men de kan se flera fördelar och nackdelar med den. Intervjupersonerna hade inte en klar bild av i vilket syfte de arbetade med läxor men det framkom att det fanns både socialiserande och lärande syften. Med stöd av resultaten i uppsatsen ifrågasätter vi avslutningsvis den spridning som finns över hur lärarna arbetar med läxor.
8

Samarbete mellan hem och skola : erfarenheter av elevers, föräldrars och lärares arbete = [Cooperation between home and school] : [the importance of collaboration between pupils, parents and teachers] /

Johansson, Gunilla, Wahlberg Orving, Karin, January 1900 (has links) (PDF)
Diss. av båda förf. Umeå : Univ.
9

Lärares syn på auktoritet ur ett genusperspektiv : Intervjubaserad jämförelseav en mångkulturell skola och en svensk homogen skola

Quick, Sara, Sommarström, Lucas January 2012 (has links)
Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola. Resultatet analyseras med hjälp av intersektionalitetsperspektivet, där genus, auktoritet och etnicitet samt olika institutioner tillskrivs olika makt, vilket får konsekvenser för läraren som individ. Vår analys av empirin visar att ämneskunskap, social förmåga och respekt är viktiga egenskaper för lärares auktoritet i klassrummet. Den stora skillnaden mellan skolorna handlar om betydelsen av ordning och reda, fostringsuppdraget, skillnaden mellan genus samt synen på auktoritet. Dessa faktorer har större betydelse i den mångkulturella skolan än i den svenska homogena skolan. Ytterligare skillnader handlar om att lärare som arbetar i den mångkulturella skolan möts av fler utmaningar i sin lärarroll än lärarna i den svenska homogena skolan. Det kan exempelvis handla om variation i elevernas kunskapsnivå och användandet av olika pedagogiska metoder. Med vår uppsats önskar vi problematisera begreppet auktoritet och genus i förhållande till två olika socio-ekonomiska skolor med olika elevunderlag. Vi vill tillföra ett inlägg i diskussionsdebatten om den mångkulturella skolan där tidigare forskning inte ägnat något anmärkningsvärt intresse för auktoritet ur den synvinkel som vi problematiserar ämnet här. Det är vår förhoppning att denna uppsats väcker intresse för våra kategoriers betydelse och  skillnader som kan finnas mellan skolor i dagens samhälle som en grund för framtida forskning.
10

”För sin egen och deras överlevnads skull är man tvungen att mötas” : En kvalitativ studie om olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD i skolan

Dahlström, Sofia, Nyholm, Elin January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att, utifrån ett lärar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus på tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förväntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssätt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lärare.  I svaren från eleverna framkom att lärares låga förväntningar på elever med ADHD samt den negativa stämplingen på eleverna påverkade utfallet av skolgången negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmåga men lärarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig åt. Lärarna i studien ansåg att anpassning är av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska få ett lyckat utfall. Exempel på anpassning som framkom är speciallärare, aktiviteter i grupp och att arbetet måste präglas av struktur och tydlighet. I studien framkom att assistentens roll, enligt lärare, var en förutsättning för inkluderingens utfall, medan det enligt eleverna främst skapar en stämpling.

Page generated in 0.036 seconds