No description available.

Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för ansvarstagande i relation till nätmobbning på högstadiet. Jag har studerat förväntningar på hur ansvaret för nätmobbning hanteras enligt den statliga nivån, det vill säga: skollagen, diskrimineringslagen, värdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ”Skolors arbete med plan mot kränkande behandling”. Hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den lokala nivån, det vill säga: tre skolors ”Plan mot kränkande behandling” eller ”Likabehandlingsplan”? Och hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den individuella nivån, det vill säga: vad har elever och lärare för erfarenheter och åsikter om ansvar för nätmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkätundersökningar med lärare och elever, analyserat de ovan nämnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som är ansvar och vad som är mobbning. Jag har kommit fram till att förväntningarna på ansvarstagande är höga, men kapaciteten för att ta ansvar är låg. Detta kan i sin tur relateras till bristande kunskap om gällande förordningar på den individuella nivån. I resultatet av min studie framkommer också brister i form av en otydlig fördelning mellan det rollansvar som beskrivs i de lokala dokumenten och det juridiska ansvar som är fastställt i de statliga dokumenten.

No description available.

The study takes place in the capital of Sweden, Stockholm. It focuses on how the past reforms since the 90s have changed the teachers’ occupation as a profession. The study is partially based on analysis of prior research and documents related to the thesis. The cornerstone of it is based on four immerse interviews carried out in three different schools. Two of which were private schools and the third is a municipal school. It is therefore a qualitative study. The result shows that some elements concerning teachers’ profession have been weakened, this in terms of autonomy, less time than before to develop their own educational knowledge and stimulate the pupils’ development. The reason for this depends on the increased governance, administrative work and decreased authority. A possible explanation for this is because of the public school sector to imitate the private sector. Since the pupils’ definition of being just a pupil has altered into becoming a customer has induced them with rights to demand certain requests. This is a downward spiral where teachers’ are compelled to fulfill management directives because society no longer trusts in the teachers’ “silent knowledge”.

Aim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive education? How do they justify this sport according to the governing documents Lgr-11 that gives a lot of room for interpretation by the teachers? How do teachers justify handball based on the curriculum? What kind of qualities do the teachers highlight with this sport in the education? Do teachers perceive any differences with the new curriculum? Method The method has a qualitative approach. The interviews in this study had a semi structure character. The vision was to get a conversational character where attendant questions were improvised. The selection was five teachers who are teaching sports in two schools. The data processing was transcribed and interpreted through Pierre Bourdieus Sociologic theory. Results The results that emerged were that all the interviewed teachers have a positive attitude to handball and speak for its place in physical education. They justify handball based on the curriculum part of comprehensive motion abilities, physical activity, gross motor forms, and complex movements in games and sports. Beyond these physical qualities of the sport; the teachers also highlighted benefits such as cooperation, social and general educational knowledge. The teachers feel that the new curriculum has become clearer, but none of them have changed their way of working with handball and its elements.    Conclusion Due to the small size of this study, no general conclusion could be drawn about whether handball should be included in the physical education or not. The study reveals that cultural capital and habitus do have importance in the teachers view on handball. The curriculum leave room for interpretation and it is up to each teacher to decide whether they want to use the handball as a part of their teaching or not. / Syfte och frågeställning Denna kvalitativa studie ska ge inblick i hur ett antal olika lärare ser på handboll i två grundskolor. Handboll är en tävlingsidrott och har spelats i över 100 år i olika sammanhang i Sverige. Finns det kvalitéer i sporten som hör hemma i skolans icke tävlingsinriktade undervisning? Hur motiverar lärarna denna idrott utifrån styrdokumenten Lgr-11 som ger ett stort utrymme för egen tolkning? Hur motiverar lärarna handboll utifrån läroplanen? Vilka kvalitéer belyser lärarna med denna sport i undervisningen? Upplever lärarna någon skillnad med nya läroplanen? Metod Metoden är kvalitativ i sin ansats. Intervjuerna i studien hade en semistrukturerad karaktär. Målsättningen var att få en samtalskaraktär där följdfrågor improviserades. Urvalet bestod av fem lärare som undervisade i idrott på två skolor. Databearbetningen transkriberades och tolkades genom Pierre Bourdieus Sociologiteori. Resultat De resultat som framkom var att samtliga intervjuade lärare är positiva till handboll och talar för dess plats i idrottsundervisningen. De motiverar handbollen utifrån läroplanens del om allsidiga rörelseförmågor, fysiska aktivitet, grovmotoriska former, komplexa rörelser i spel och idrotter. Lärarna belyser kvalitéer som utöver de fysiskt motiverande argumenten även framhåller samarbete, sociala och allmänbildande kvalitéer. Lärarna upplever att den nya läroplanen är tydligare men ingen av dem har ändrat sina sätt att arbeta med handbollen och dess moment. Slutsats Eftersom studien är liten kan inte några generella slutsatser dras om handboll bör finnas med eller inte i idrottsundervisningen. Studien visar att kulturellt kapital och habitus har betydelse i lärarnas syn på handboll. Läroplanen ger utrymme för egen tolkning och det är upp till varje enskild lärare att välja om och hur de vill använda handbollen som moment i sin undervisning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

The purpose of this study is to understand how roman children and young people’s relations are to school and education from a family point of view. I have used a qualitative method and by means of that studied different information sources.  I have proceeded from two different theories: culture conception and categorizing. My first theory choice - Culture conception - represents a value of how we see the culture and the prospective of it. My second theory choice – categorizing – represents that we humans classify consciously or unconscious ourselves and others into categories, with the consequence that we understand the world by categorizing.   Question I have proceeded from are: - Which roll does the family has for children and young persons from roman society? - Which expectations do children and young persons from roman society have from the family when it comes to education?  Throughout my study I have come to the conclusion that roman culture looks differently upon boys and girls. Boys should learn how to get an income to the family. When it comes to the girls they should learn how to take care of a household to be a good wife. However it appeared that children and young persons from roman society want to go to school and get an education. This is ok for their parents and a relative as long as it doesn’t interfere with family’s doing.

No description available.

No description available.

Sammanfattning I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning. Samt att det skiljer sig utifrån vem man frågar i organisationen.  En del anser att förändringen inte spelade någon som helst roll medan andra anser att det hade stor relevans. Utifrån undersökningen kan man urskilja att det finns ett tydligt glapp inom skolorganisationen. Då det  visar sig att aktörerna ser förändringen av skolorganisationen på olika sätt.

No description available.