Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaper om vilka strategier lärare och rektorer arbetandes i fyra mångkulturella skolor använder för att inte diskriminera elever som tillerkänner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur ser lärare och rektorer på simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnår målet i momentet simning i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna och rektorerna elevers och föräldrarnas inställning till ämnet simning? Svaren har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet när det gäller trosfrågor. Metod Till denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lärare och tre rektorer från fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt då respondenterna som valdes ut arbetade på mångkulturella skolor.  Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp habitus, kapital och fält har använts vid analys av datainsamlingen. Resultat De viktigaste resultaten som framkom i studien är att både lärare och rektorer tillerkänner simförmågan ett stort värde och att simmomentet är en självklarhet i kunskapskraven. En lärare och en rektor från samma skola anser att man skall titta på helheten av elevernas förmågor och betygsätta det, specifika moment som simning behöver inte påverka hela betyget. Vidare framkom att samtliga skolor ger eleverna bra möjligheter att både lära sig simma och att utveckla sin simförmåga. Det är den enskilda skolans ramfaktorer som kan påverka simundervisningen negativt. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att alla undersökta skolor har hittat strategier för att undervisa i simning på mångkulturella skolor, trots de svårigheter som kan uppkomma vid planering och organisering av undervisningen. I jämförelse med idrottslärare ur tidigare studier anser vi att respondenterna i denna studie har stor förståelse för elever med utländsk bakgrund och de försöker bedriva en undervisning där alla får möjlighet att uppnå kunskapskravet A-E i simmomentet. / Summary Aim and Questions The purpose of this study is to deepen knowledge of wich strategies teachers and principals working in four multicultural schools are using to not discriminate pupils that recognize the religion of Islam. We then needed to know following questions: How teachers and principals look at the importance of swimming education? How do schools work with students who do not achieve the goal in the aspect of swimming in physical education? How do teachers and principals perceive pupils and parents attitude towards the subject swimming? Method The present study was a qualitative approach as a method. Five teachers and three principals from four schools in the Stockholm area were interviewed. The selection came to be strategic when respondents that were selected, worked in multicultural schools. Pierre Bourdieu's cultural sociology perspective and his theoretical concepts of habitus, capital and field has been used for the analysis of the data collection. Results The key findings that emerged from this study is that both teachers and principals recognize swimming ability a great value, they also think the swimming torque are a must in the curriculum. A teacher and a headmaster of the school believe that teachers should look at the big picture of students' abilities and rate it, specific elements such as swimming does not affect the whole PE grade. It was also found that all schools give pupils good opportunities to both learn to swim and to develop their swimming ability. It is the individual schools frame factors that may affect the swimming education negatively. Conclusion The conclusion of this study is that all surveyed schools have found strategies to teach swimming in multicultural schools, despite the difficulties that may arise when planning and organizing of the teaching. In comparison to PE teachers from previous studies, we believe that the respondents in this study have great understanding for students of foreign origin and they are trying to pursue an education in which everyone has the opportunity to obtain knowledge requirement A-E in the swimming torque.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer från 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har analyserna gjorts utifrån teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppsspråk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom kläder, smink, accessoarer, hår. Vidare finns en tydlig skillnad i kroppsspråket och vad eleverna göra, generellt är tjejerna passiva medan killarna är aktiva, i de fall där tjejer tillåts vara aktiva kommer en av de andra kategorierna in och spelar en betydande roll, exempelvis tjejer kan sporta, men då avklätt. Kroppsspråket skiljs åt genom ett självsäkrare kroppsspråk och ett timidare. Det visade sig även finnas en stor segregation mellan könen på bilderna. En skillnad fanns även i elevernas tal, vad, hur, och i vilket sammanhang eleverna talade, exempelvis satta kilar sig själva i fokus medan tjejer pratade i ett allmänt perspektiv om skolan samt att man tillät killar komma till tals i akademiska sammanhang och tjejer i ickeakademiska sammanhang. Man kopplade även samman könen med olika yrken efter stereotypt manliga och kvinnliga yrken. Det fanns även en hierarkisk ordning i dikotomin där det manliga framställdes som norm och eftersträvansvärt. Nyckelbegrepp: skola, reklam, genus, dikotomi, utseende, kroppsspråk, agerande, segregation, diskurs, programmen.

Studien inriktar sig på hur sex fritidspedagogerna ser på elevers hälsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hälsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i två olika kommuner där sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att få fritidspedagogernas åsikter och för att fritidspedagogerna skulle få möjlighet att komplettera sina svar utifrån deras behov. Några nedslag i forskning på området i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hälsoutveckling kan det positivt inverka på eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hälsa. Resultatet efter våra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hälsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, näringsrikt mellanmål och samtalar med eleverna om deras hälsa. Andra resultat som framkom under undersökningen var fritidspedagogernas intresse av elevernas hälsa, att det är viktigt att jobba med elevernas fysiska hälsa, kost och att eleverna är medvetna om de val de gör.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan och lärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattar lärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hur arbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju med nio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll för elevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studien med att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp så som vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver dem framåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande. Faktorer som enligt lärarna påverkar elevers motivation är lärares bemötande och förhållningssätt gentemot eleverna, samt förväntningar, elevens trygghet och säkerhet, sociala omgivning och självkänsla och självförtroende.

The purpose with this study was to see the relation between gymnastic pause and concentration to find out the students in a first grade experiences and thoughts about gymnastic pauses in the classroom. I have made a qualitative study to fulfill my purpose, I have observed students before and after the gymnastic pauses, carried through gymnastic pauses with the pupils and interviewed pupils in group. Previous research shows that the good working atmosphere and concentration has improved when pupils have had gymnastic pauses but it is difficult to say how it looks in the long term when the research doesn’t show that. In my study, it appears that the gymnastic pauses make it calmer in the classroom. Some of the pupils believe that they have had a better ability to concentrate after the gymnastic pauses while some pupils believe that they have not had a better ability to concentrate. Some pupils say it's good to get a break to carry on with the schoolwork during the entire lesson. Some pupils say they find it hard to be interrupted during their work. Something that no previous research shows is the part of pupils who doesn’t think that gymnastic pauses are a good and workable thing. There are pupils who are more disturbed by the gymnastic pauses and have difficulty to carry on with the schoolwork they should do after being interrupted for gymnastic pauses as my results show. Ericsson (2006) writes that children need adult assistance to get back to theirs concentration after being interrupted by something. I think this is important to consider as a teacher. Keywords: School, Gymnastic pause, Movement, Concentration

This empirical work and base has been to analyze the government’s investigation (SOU 2008:27): the future road – a reformed high school, which led to the high school reform that the Swedish government introduced as proposition (2008/09:199) about: Higher demand and quality within the high school. Skolverket (part of the Swedish government) has worked with the development of this steering document within their own mission Gy2011 in connection with the high schools during the transition. The reform comes into effect 1 of July 2011. This led to the main purpose to ask questions what high school principals and teachers think of the reform and to what extent it effects the high school programs, the examination system, what impact they see on the individual and the demand from society, and to some extent what the respondent´s answers about the government’s definition of what the higher demand and quality in the reform signify. The scientific base of this method has also been to analyze the pedagogue and the pragmatic John Dewey’s theories connected to the SOU 2008:27, Gy2011, historical reforms and education politics through scientists and views in a changeable society.   The result shows that the principals and teachers have high hopes that the reform can lead to equal value in a national view and that the evaluation will become easier with less local freedom within the high school programs. They see a problem with present-days high-school that everyone in the system is able to reach university qualification. But this “school for everybody” hasn’t worked when the knowledge condition is too different among students. The respondents see that the student’s theoretical knowledge from the primary school (with only three approved school subjects) makes it tough to reach the goal in the high school programs – this doesn’t answer the quality demand from the market and the customer. The result also shows that the demand on awareness on students (and parents) will be harder when too choose either a university- or an occupational training program (examination).  The respondents seem to agree (with the reform and state investigator) that the definition on the difference between the examinations makes it clearer what the education plans (and the goals) actually leads to for the students. When scientific theories in these analyzes is placed against the reform, the result shows that Dewey’s theories is much current as an organic pragmatic education process (the individual in interaction with society), today’s school system isn’t up to date in the process with society and the consumer (the buyer). The politics within the government has been to slow to reform the high school – the consequence has led to that students haven’t been able to reach the goals during their education programs (the obscurity has been obvious). The lack of equal value of high school education is a national quality problem.

Collaboration is a tool many organizations use to achive a certain goal. In previous research it can be read about both advantages and disadvantages of collaboration and also that a well-functioning collaboration is difficult to achieve. In previous research there is a shortage of scientific researches illustrating the outcome of collaboration. I have chosen to examine the cooperation between the social services and schools of the municipality of Växjö. The purpose of this essay is to understand what experiences staff working with children/young people in school and social services have of collaboration between each others organizations. And what they think about the importance of collaboration for the pupil/client. I have used a qualitative method and carried out individual interviews as well as focus group interviews. Altogether I accomplished two individual interviews and two focus group interviews. In order to analyze my empiricism I have used Kvale's (1997) process of interpretation and applied the new institutional theory of organization. As the theory is extensive I have chosen to focus on certain parts which are: organizational fields, business domain, consensus domain and conflict domain. In my analysis I have come to the conclusion that informants in school and people in social services have different views on the collaboration in between them. Their experiences are however that an effective interaction leads to positive effects for both the child/the young and for the professionals themselves. Today however they experience that the cooperation between the organizations has a lack of common goals and expectations.

Vårt arbete syftar till att uppmärksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lärare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrån två perspektiv, vilka är maktstrukturer och intensifiering. Som metod använde vi oss av enkät under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lärare i årskurserna 1-3. Det som var mest framträdande i vårt resultat var att flertalet rektorer och lärare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de påverkades av maktstrukturer. Däremot visar vårt resultat på spridda prioriteringar. Den faktor som enligt rektorer och lärare spelade stor roll i skolarbetet och prioriteringar är tid, vilket det ofta finns för lite av.

Syftet med den här studien är att belysa samarbete och samarbetssituationerna mellan klasslärare och musiklärare. Jag kommer i bakgrunden beskriva vad andra forskare säger om samarbete och musikens roll för elever, samt kommer delar av skolans ramfaktorer som rör studiens syfte återges. Att fånga elevers intresse och nyfikenhet är av stor vikt för att skapa intresse hos eleven. Musik är ett stort intresse för dagens barn och något skolan bör ta vara på. Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare och fyra klasslärare. Musiklärarna undervisar i de aktuella klasslärarnas klasser. Av resultatet framgår att lärarna är positivt inställda till att samarbeta med varandra över ämnesgränserna. Däremot förekommer det inget utpräglat samarbete mellan de båda lärarkategorierna. Det framgår att tidsbrist är ett stort hinder för att bedriva ett större samarbete mellan lärarna men även att det inte krävs mycket tid bara för att koppla ämnena till varandra.

Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan då man talar om en lärande miljö, detta då en otrygg elev har svårt att fokusera på något annat än att bekämpa sin egna otrygghet. Med utgångspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts på elever i årskurs 7-9, där syftet var att få fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön. Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mängd olika variabler för en lärare att ta i beaktande i sitt strävande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, då det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer så som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begränsade omfång gör det dock svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det är viktigt för läraren att ha en god relation till eleverna då det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt.