• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2740
  • 49
  • 16
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2814
  • 642
  • 611
  • 564
  • 550
  • 541
  • 407
  • 364
  • 338
  • 293
  • 276
  • 268
  • 265
  • 250
  • 209
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Självkänsla, jämställdhet och arbetsmiljö. : Tjejers upplevelse av betyg på gymnasieskolan

Björk, Jessica January 2016 (has links)
No description available.
22

Likvärdighet från tillgång till möjlighet : en ideologikritisk analys av likvärdighetsbegreppet

Contreras, Francisco January 2016 (has links)
No description available.
23

Nya Folkskolan

Hedvall, Maja January 2016 (has links)
NYA  FOLKSKOLAN Hur lär vi? Och i vilka rum? Frågorna ställdes som ingång till vårens kandidatprojekt och ledde mig in på vilka som har tillgång till den befintliga skolmiljön. Några som står utanför den svenska skolan är barn till eu-migranter och till viss del också asylsökande. Utbildningen är en central del av ett demokratiskt samhälle och utbildning betraktas som en mänsklig rättighet. Byggda lärande miljöer påverkar på vilket sätt vi undervisar, men fungerar också som symboler för vårt samhälles värderingar och prioriteringar. I min utopi skulle det samhället bygga om parkeringshus till fungerande skolmiljöer för de som idag inte har tillgång till den svenska skolan. Genom att utnyttja en befintlig byggnad och prefabricera nya element förkortas planprocess och nybyggnad.  Nya Folkskolan rymmer en skola med takgård för åldrarna 7-18 år. Här har rummen utformats för att ge möjlighet till en blandning av teori och konstnärliga ämnen. Totalt är skolan 6125 kvm.Miljön är mångsidig med många olika typer av rum. Stora verkstäder, ljusa studierum och  trygga vilorum. / NEW ELEMENTARY SCHOOL How do we learn? And what kind of room is best for this? The questions were as the input to the spring candidate projects and led me into who has access to the existing school environment. Some who are outside the Swedish school are children of EU migrants and to some extent also asylum seekers. Training is a key element of a democratic society and education is regarded as a human right. Built learning environments affect the way we teach, but also serve as symbols of our society’s values ​​and priorities. In my utopian society we would rebuild the car park to the functioning of the school environment for those who do not have access to the Swedish school. By utilizing an existing building and prefabricate new elements we shortens the planning process and construction. New elementary school is open for children in ages 7-18 years. It consists of rooms designed to allow for a mix of theory and artistic subjects. Overall, the school is 6125 kvm. The environment is versatile with many different types of rooms. Large workshops, smaller studyrooms and secure resting place.
24

Entreprenörskap i skolan : tidsanda och behovet av tid till förändring i skolan

Olsen, Ann-Marie, Larspers, Lotta January 2008 (has links)
<p>Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter.Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.</p>
25

Vid medvetande eller inte?

Eroldsson, Charlotta January 2008 (has links)
<p>Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov. Ett delsyfte har varit att undersöka om gymnasieeleverna har en hög datoranvändning. Även där har det fokuserats på hur många timmar de spenderar vid datorn efter skoltid och vad de själva anser om sitt beteende. Metod för undersökningen är kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät har delats ut till 89 gymnasieelever som alla har varit över 18 år. Av resultatet framgår att det finns ett samband mellan de elever som använder datorn mest frekvent också är de elever som har stora sömnproblem. Resultatet visar även på att eleverna själva är medvetna om sina sömnvanor och att deras sömn inte är tillfredställande. Det är ungefär lika många elever som sitter vid datorn mest frekvent som också anser att de är datorberoende. Ungefär lika många elever sover mindre än vad som anses vara normalt.</p>
26

Valet Montessori : Några föräldrar och pedagogers olika perspektiv

Hedqvist, Jonna January 2009 (has links)
<p>I dagens samhälle uppstår det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder något extra utöver den svenska läroplanen. Montessoripedagogiken är en pedagogik som lockar människor, vilket jag har fått tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att själva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra år sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mässor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet är att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för några föräldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i några Montessoripedagogers sätt att samverka med föräldrar/vårdnadshavare. Genom att använda mig av en kvalitativ metod för att samla in data i form av intervjuer fick jag en inblick i vilka faktorer som spelade in i valet för studiens deltagare. Faktorer som spelade in i valet för föräldrarna var dels Montessoripedagogiken, men för en förälder skedde valet utan att ha någon kunskap om pedagogiken.  Pedagogernas sätt att samverka med föräldrarna har ibland varit problematiska på grund av språkliga brister, men även på grund av föräldrarnas egen kunskap om Montessoripedagogiken. Två tredjedelar av föräldrarna anser att de har större kunskap om Montessoripedagogiken idag, än vad de hade innan barnet skolades in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Föräldrar, Montessoripedagogik, Skola</p><p><strong>Keywords:</strong>   Montessori, Parents, School</p>
27

TRAFIKSÄKERHET UR BARNS PERSPEKTIV : <em><em>fallstudie vid Brynässkolan och Hagaströms skola, Gävle kommun</em></em>

Johansson, Kristina, Norberg, Lena January 2010 (has links)
<p>Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet.</p><p> </p><p>Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista. För att verifiera dessa metoder och det underlag de ger till en checklista har en studie utförts på två skolor i Gävle kommun, Brynässkolan och Hagaströms skola.</p><p> </p><p>Resultatet av studien har sammanfattats i en checklista där delar av de använda metoderna som visade sig lämpliga för att arbeta med att förbättra trafiksäkerhet kring skolor ur ett barnperspektiv har listats:</p><p> </p><ul><li><em>Inventering av fysisk miljö </em><em>och observationer</em> – inventering av fysisk miljö med en modifierad klassificeringsmodell utformad av SWECO, mätning av trafikflöde och observationer vid barns ankomst till skolan.</li><li><em>Barns färd till skolan </em>– enkät till barn om deras färd till skolan.<em></em></li><li><em>Trafikarbetet vid skolan </em>– fysiska förändringar i samråd, beteendepåverkande åtgärder för såväl vuxna som barn.<em></em></li></ul><p> </p><p>Denna studie har påvisat att det finns flera aspekter att ta hänsyn till vid skapandet av en säker trafikmiljö vid ankomst till skolan. Det behövs både beteendepåverkande och fysiska åtgärder för att uppnå bästa resultat. Det arbetet görs bäst när alla (skola, barn, föräldrar och kommun) tillsammans är delaktiga och jobbar mot samma mål; att barnen ska ha en bra och trygg trafikmiljö vid skolan. I arbetet med trafiksäkerhet vid skolor är den framtagna checklistan ett bra stöd för att ta fram rätt underlag och för att säkerställa att barnens perspektiv tas med i analysen.</p> / <p>The traffic environment is a problem at many schools in Sweden. The reason can in many cases be that the schools are not planned and built for the amount of traffic caused by parents who take their children to school by car today. There can be several reasons for parents to bring their children to school by car, such as: the road to the school is considered unsafe; the way to the school is too long for walking; the parents leave their children at the school on their way to work; or simply because it is practical.</p><p> </p><p>The purpose of this study is to contribute to the understanding of increased traffic safety for children, and from a child’s perspective, collect basic data of the traffic environment to be used when working with improvements of the traffic safety around schools. The aim of the study is to produce a checklist which can be used by municipalities in their work. A number of methods have been chosen based on literature studies. These methods were applied to two schools in the municipality of Gävle, Brynässkolan and Hagaströms skola, in order to verify the methods and the basic data that they produce to a check list.</p><p> </p><p>The methods used are:</p><p> </p><ul><li><em>Stocktaking of physical environment and observations</em> - stocktaking of physical environment with SWECO’S classification model, measuring the flow of traffic and observations at children’s arrival at school.</li><li><em>Children’s journey to school</em> - questionnaire to children about their travelling to the school.</li><li><em>Traffic work at the school</em> - physical changes in consultation, behavior affecting measures for both adults and children.</li></ul><p>This study has shown that there were several aspects to take into consideration when creating a safe traffic environment for children arriving to school. To achieve the best result both actions to improve behavior and physical measures are needed. This work is best carried out when all involved (school, children, parents and municipality) cooperate and work towards same objective, the objective that the children shall have a good and safe traffic environment at school. In the work with traffic safety at schools the produced check list is a good tool to get the correct basic data and to make sure that the children’s perspective are included in the analysis.</p>
28

Tryggare kan ingen vara... : Elevers uppfattade otrygghet i skolan

Nilsson, Henrik, Petersson, Linda January 2008 (has links)
<p>Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan då man talar om en lärande miljö, detta då en otrygg elev har svårt att fokusera på något annat än att bekämpa sin egna otrygghet.</p><p>Med utgångspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts på elever i årskurs 7-9, där syftet var att få fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön.</p><p>Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mängd olika variabler för en lärare att ta i beaktande i sitt strävande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, då det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer så som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begränsade omfång gör det dock svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det är viktigt för läraren att ha en god relation till eleverna då det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt.</p>
29

Samarbete mellan musiklärare och klasslärare : Lite snack och mycket verkstad

Gustafsson, Johan January 2009 (has links)
<p><p>Syftet med den här studien är att belysa samarbete och samarbetssituationerna mellan klasslärare och musiklärare. Jag kommer i bakgrunden beskriva vad andra forskare säger om samarbete och musikens roll för elever, samt kommer delar av skolans ramfaktorer som rör studiens syfte återges. Att fånga elevers intresse och nyfikenhet är av stor vikt för att skapa intresse hos eleven. Musik är ett stort intresse för dagens barn och något skolan bör ta vara på. Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare och fyra klasslärare. Musiklärarna undervisar i de aktuella klasslärarnas klasser. Av resultatet framgår att lärarna är positivt inställda till att samarbeta med varandra över ämnesgränserna. Däremot förekommer det inget utpräglat samarbete mellan de båda lärarkategorierna. Det framgår att tidsbrist är ett stort hinder för att bedriva ett större samarbete mellan lärarna men även att det inte krävs mycket tid bara för att koppla ämnena till varandra.</p></p>
30

”Jag har mer eller mindre övergett dem” : Lärares erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD inom ämnet Idrott och hälsa

Fröberg, Andreas, Lindell, Peter January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna undersökning är att belysa lärares erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD inom ämnet Idrott och hälsa. Vi tror att de symptom som föreligger gör det svårt att anpassa undervisningen så att funktionsstörningen inte utgör ett problem. Problemen finns snarare i den omkringliggande miljön än hos eleven i sig. En pedagogisk tillrättalagd skola är därför en grundläggande förutsättning för att försöka lindra problemen. För att skapa en sådan skola finns det särskilt utarbetade åtgärder som kan tillämpas i undervisningen. Åtgärderna bygger på beprövad erfarenhet och ska förhindra att funktionsstörningen i förlängningen utvecklas till ett handikapp. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat lärare och tagit del av deras erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD. Vi har också tittat lite närmre på vilka av dessa åtgärder som tillämpas i undervisningen och varför. Resultatet visar på att erfarenheterna är allt annat än positiva. Vi konstaterar att lärarna bara tillämpade åtgärder för att skapa en mer behaglig och trivsam undervisningssituation. Vi konstaterar också att lärarna sällan upplever sig vara förmögna att tillfredställa allas förutsättningar och behov, utan snarare är tvingade att rikta fokus mot det som anses viktigast – eleven med ADHD eller klasskamraterna.</p>

Page generated in 0.0589 seconds