Syftet med studien varatt undersöka hur ett företag genomfördeett implementeringsarbete av förändrade arbetsuppgifter, samt hur förändringen upplevdesav den berörda arbetsgruppen. Genom att besvara frågeställningarnauppnås syftet; Hur genomförs implementeringen av de förändrade arbetsuppgifterna? På vilket sätt arbetar företaget för att förändringen ska ske så framgångsrikt som möjligt?Hurupplever arbetsgruppen det rådande implementeringsarbetet?Studien är utförd genom en kvalitativ metod där vi intervjuat fem respondenter med koppling till förändringen.Av det som framkommit av empirin när den ställts mot de teoretiska utgångspunkterna var att det finns brister i genomförandet av implementeringsarbetet. Men även att det finns förutsättningar för att nå ett önskvärt resultat om att stärka företagets konkurrenskraft på marknaden

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur chefer vid service-och teknikförvaltningen i Katrineholms kommun upplever sina möjligheter till kompetensutveckling. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien är: (1) Hur upplever cheferna sina möjligheter att delta kompetensutvecklande aktiviteter, samt (2) Hur upplever cheferna att de befintliga kompetensutvecklingsmöjligheterna skulle kunna utvecklas ytterligare? För att svara på dessa frågeställningar utgicks från en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer användes. Urvalsgruppen var personer som arbetar på olika nivåer, men som alla besitter någon form av chefsposition inom förvaltningen. Resultaten visade att möjligheterna till kompetensutveckling för chefer inom förvaltningen är stora och att individerna i fråga själva har möjlighet att bestämma över sin utveckling, förutsatt att dessa är drivande i frågan. Cheferna menar att möjligheterna dock kan skilja sig åt beroende på hur nära den faktiska verksamheten man arbetar. De påtalar att en påverkande faktor handlar om vilka möjligheter varje chef har till flexibilitet för att kunna avsätta den tid som krävs till kompetensutvecklingen. Resultaten visar även att det finns möjligheter till att förbättra kompetensutvecklingsmöjligheterna för chefer inom förvaltningen, genom att initialt skapa en tydlig handlingsplan för att på så vis redogöra för var de största utvecklingsbehoven finns. Intervjupersonerna menade även att det fanns en viss avsaknad av möjlighet till reflektionstid och handlingsutrymme efter kompetensutvecklingsaktiviteterna, för att därefter kunna implementera de nya kunskaperna och erfarenheterna i arbetssammanhang.

During the last two decades the Swedish armed forces have undergone a huge transformation. In 2008, when Russia invaded Georgia, Sweden found itself in a new security situation. The aim is to identify similarities and differences from a rational choice perspective at the political level, regarding the abilities of ground based air defense during the two periods 2000 – 2007 and 2008 – 2015. By using theory based on rational choice, with basis from Graham Allison´s theory regarding the rational actor, indicators are created. With the use of indicators an analysis will be conducted regarding both periods. The results will later be compared in order to identify any similarities and differences, based upon the three perspectives threat – aim – decision. The material that is used is mainly based upon the political decisions regarding the Swedish armed forces made by the Swedish government. Apart from those, reports and analysis´s from the Swedish defense committee will be used in order to seek the motive for different decisions. The results show that there is mainly no major difference regarding threats between the two periods, the aims differ slightly. The decisions though differ with abandonment of systems, and investigations regarding purchasing new ground based air defense systems. The decisions based upon the security situation seems rational, the decisions based upon threat though seems non rational.

<p>Förändring är i dagsläget aktuellt för alla företag. Kampen på marknaden har blivit hårdare och det är lätt att halka efter. Forskning om förändringsarbete och innovation sker dagligen och ny information tillkommer för var dag som går. Mindre forskning har gjorts gällande vårdföretag, därför ska denna studie genomföras i just ett vårdföretag. Vårdföretagets process ska undersökas för att se vilka faktorer som gör att deras förändringsarbete lyckas. Skiljer vårdföretaget sig åt från andra verksamheter samt vad de etablerade teorierna påstår är riktigt. Finns det faktorer som är avgörande för vårdföretaget som inte tidigare har funnits inom förändringsforskningen och skulle den kunna bidra med ytterligare information till den pågående forskningen.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskaperna i matematik har förändrats under de senaste decennierna samt vilka orsaker som ligger till grund för detta. För att få en bild över vad som har hänt under de senaste decennierna i skolan och för att försöka få svar på vilka orsakerna till problemen kan tänkas vara, valde vi att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua fem matematiklärare med vardera 35-40 års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare var överens om att kunskaperna i matematik har försämrats. Det enda området i matematik som eleverna idag inte har tappat kunskaper i är statistik. De slutsatser som kunde dras angående orsakerna till kunskapsförsämringarna kunde delas i tre kategorier: <em>skolan, läraren</em> och<em> eleven</em>. <em>Skolan</em> på ett sådant sätt att nivågrupperingar vilket gynnar starka elever utan att missgynna de svaga idag är något näst intill förbjudet. <em>Lärarna</em> är idag mer benägna att använda sig av en undervisningsform där eleverna arbetar självständigt med läraren som stöd vid behov vilket minimerar tid till diskussion av matematik. Idag fokuserar lärarna mer på förståelse vilket har medfört att man helt verkar ha tappat förtroendet för färdighetsinlärning. I grundskolans tidigare år finns problemet med lärare med avsaknad av ämnesdidaktik. Hos eleven idag är utbildning inte lika förknippat med framgång. Matematikkunskaper ses inte som förr som en nyckel till utbildning och karriär. I och med miniräknarens intrång i skolan har eleverna tappat huvudräkning och rimlighetsuppfattning. Något annat som de intervjuade lärarna pekar på är det försämrade klassrumsklimatet. En klassrumssituation av idag skiljer sig markant mot tidigare generationer. Till sist kan vi se att eleverna har förändrat sina prioriteringsordningar. Förr gick skolan först, idag prioriteras andra saker som tv, tv-spel och fritidsaktiviteter högre.</p>

<p>Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter.Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.</p>

<p>Working life changes, just like the rest of today’s society, at an accelerated pace. It is through changes and challenges that human beings develop, personally and professionally. Changes are often met by resistance. The purpose of this study is to see how different factors influence individuals’ experiences of change. Interviews were performed with eight individuals within a company that is experiencing an organizational change. The question at issue for this study is how different factors can increase or reduce individuals’ possible resistance that may occur when a change in process is taking place. Resistance has, for a long time been viewed as a very important factor that may affect the success of change, in previous research resistance has been viewed as something negative, something that has to been fought and conquered in order for change to succeed. Today’s research shows results of resistance being viewed for what it really is; a complex multifaceted phenomenon that arises on account of many different factors. As a result of the study we have seen that insufficient and poorly backed up information is an obstacle in the way of a good changing process. When the employees are allowed to be a part of developing suggestions for change, motivation increases. When information is given about upcoming changes, it is important to be clear in order to avoid unnecessary misunderstandings.</p>

Working life changes, just like the rest of today’s society, at an accelerated pace. It is through changes and challenges that human beings develop, personally and professionally. Changes are often met by resistance. The purpose of this study is to see how different factors influence individuals’ experiences of change. Interviews were performed with eight individuals within a company that is experiencing an organizational change. The question at issue for this study is how different factors can increase or reduce individuals’ possible resistance that may occur when a change in process is taking place. Resistance has, for a long time been viewed as a very important factor that may affect the success of change, in previous research resistance has been viewed as something negative, something that has to been fought and conquered in order for change to succeed. Today’s research shows results of resistance being viewed for what it really is; a complex multifaceted phenomenon that arises on account of many different factors. As a result of the study we have seen that insufficient and poorly backed up information is an obstacle in the way of a good changing process. When the employees are allowed to be a part of developing suggestions for change, motivation increases. When information is given about upcoming changes, it is important to be clear in order to avoid unnecessary misunderstandings.

Detta arbete är en fallstudie om entreprenörskapets inträde i skolans värld med de motgångar och fördelar det för med sig. Entreprenörskap i skolan är en möjlighet att ta tillvara de resurser som finns både i och utanför skolan, det är också viktigt då samhället har förändrats att skolan måste följa denna utveckling. Studien har som syfte att hitta en röd tråd i entreprenörskap i skolan som i sin tur kan leda till metoder och modeller för det fortsatta arbetet i skolorna. Författarna utgår från lärarnas egna åsikter om entreprenörskap och förändringsmetodik och har genom att använda både intervju och enkätundersökning fått möjlighet att nå fler respondenter. Dessutom har observationer av arbetsgruppsmöten samt aktionsforskning i form av Openspace använts för att få inblick i projektet. Genom ett noga igenomtänkt val har författarna till denna studie valt just dessa verktyg för att få fram så mycket material som möjligt på den relativt korta tid som har funnits till förfogande samt för att på olika sätt nå fler respondenter och deras åsikter.Lärarnas egna åsikter har sedan blandats med teori om förändring, entreprenörskap och organisationsteorier. Teorin används också som en presentation och smörgåsbord med olika sätt att arbeta på för lärare, rektorer och annan berörd personal i skolan. Tre beprövade sätt att utföra en handling, förändring eller förbättring presenteras: Kaizenmetoden, Verksamhetsbaserad organisation, lärande organisation. Resultatet visar att Projektet har upplevts som otydligt eftersom det finns många olika definitioner samt att lärarna inte har kunnat relatera projektet till den egna verksamheten. Otydligheterna har gjort att det var svårigheter att sprida det entreprenöriella förhållningssättet vidare i verksamheterna. Många lärare var ense om att det behövdes en ny kick-off. Studien visade även att en organisationsförändring på sikt är nödvändig, eftersom skolans nuvarande arbetssystem upplevs som styrt. De slutsatser som framkom tydligast var att det saknas tid för diskussion, samarbete samt förändring av skolans organisation. Studien resulterade i två modeller som togs fram med hjälp av den information som framkom under studiens gång. De modeller som presenteras underlättar för lärarnas arbete. Den första är den röda tråd som ska tas fram genom projektet och som är gjord för att utvecklas med tid och i och med att kunskapen och intresset för entreprenörskap ökar. Den andra modellen är en hjälp till lärarna i deras närverkande och kontakt med näringslivet som efterlystes i arbetets undersökning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskaperna i matematik har förändrats under de senaste decennierna samt vilka orsaker som ligger till grund för detta. För att få en bild över vad som har hänt under de senaste decennierna i skolan och för att försöka få svar på vilka orsakerna till problemen kan tänkas vara, valde vi att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua fem matematiklärare med vardera 35-40 års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare var överens om att kunskaperna i matematik har försämrats. Det enda området i matematik som eleverna idag inte har tappat kunskaper i är statistik. De slutsatser som kunde dras angående orsakerna till kunskapsförsämringarna kunde delas i tre kategorier: skolan, läraren och eleven. Skolan på ett sådant sätt att nivågrupperingar vilket gynnar starka elever utan att missgynna de svaga idag är något näst intill förbjudet. Lärarna är idag mer benägna att använda sig av en undervisningsform där eleverna arbetar självständigt med läraren som stöd vid behov vilket minimerar tid till diskussion av matematik. Idag fokuserar lärarna mer på förståelse vilket har medfört att man helt verkar ha tappat förtroendet för färdighetsinlärning. I grundskolans tidigare år finns problemet med lärare med avsaknad av ämnesdidaktik. Hos eleven idag är utbildning inte lika förknippat med framgång. Matematikkunskaper ses inte som förr som en nyckel till utbildning och karriär. I och med miniräknarens intrång i skolan har eleverna tappat huvudräkning och rimlighetsuppfattning. Något annat som de intervjuade lärarna pekar på är det försämrade klassrumsklimatet. En klassrumssituation av idag skiljer sig markant mot tidigare generationer. Till sist kan vi se att eleverna har förändrat sina prioriteringsordningar. Förr gick skolan först, idag prioriteras andra saker som tv, tv-spel och fritidsaktiviteter högre.