Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen. Den enda information pedagogerna i studien upplever att de får om jämställdhet och genus är vad som står i läroplanerna. Ingen av pedagogerna kan påminna sig om att det någonsin förekommit ett arbete med jämställdhet i personalgruppen, men är eniga om att ett kontinuerligt jämställdhetsarbete behövs för att inte falla tillbaka i gamla rutiner. Pedagogerna är eniga om att det inte behövs någon större eftertanke kring genus, då de anser att det efter en lång arbetserfarenhet faller sig naturligt att behandla eleverna på individnivå och inte göra skillnad på kön.

Syfte: Att med hjälp av teorier och olika metoder komma fram med förbättringsförslag till produkten ippi så att den kan bli mer användbar för personer med utvecklingsstörning. Metod: I detta examensarbete användes kvalitativa metoder såsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten. Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, färger och bilder är viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som både personalen från verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi.

Idag implementeras det ofta stora affärssystem i organisationer för att effektiviseraverksamheten. En sådan implementering innebär stora förändringar för en organisationvilket inte alltid är helt oproblematiskt. Försvarsmakten har fått motstå storapåtryckningar från riksdag, regering och media om att verksamheten måste effektiviserasoch att en stramare budget hållas. Detta ledde till införandet av affärssystemet ”PRIO”.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera de barriärer som uppstått vidinförandet av PRIO. För att undersöka detta har vi utgått från Kasurinens (2002)förändringsmodell och valt att intervjua sju personer involverade i PRIO. Resultatet visadeatt det mycket på grund av Försvarsmaktens annorlunda organisationskultur har funnitsmånga barriärer som satt käppar i hjulet vid implementerandet av PRIO. Systemet ansesvara krångligt och dåligt anpassat för just Försvarsmakten. Vår slutsats är att PRIO, utifrånde barriärer vi funnit, inte är tillräckligt bra anpassat för Försvarsmakten och att det finns ett kompetensproblem hos Försvarsmakten när det kommer till affärssystem likt PRIO.

Det råder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om två saker, målgrupp och tid. Företag förlorar den yngre målgruppens förtroende om de uteblir från den virtuella arenan. Den äldre generationen har inga planer att förändra sitt beteende och därför har företag fortfarande tid att förbereda sig.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården. Resultatet presenterades genom fem huvudkategorier: att leva med en förändrad kropp, känslomässiga reaktioner, en förändrad livssituation, upplevelse av stöd och information samt en förändrad syn på livet och framtiden. Slutsatser: Brist på information och stöd från sjukvården skapade ett lidande för många kvinnor. Genom att sjukvårdspersonal blir medveten om vilka känslor som finns hos denna patientgrupp kan stödet förbättras och därmed öka välbefinnandet. Därför är det viktigt att sjukvården uppmärksammar kvinnornas lidande för att kunna identifiera och stödja dem efter hjärtinfarkten.

Filosofie Magisterprogram i Vårdvetenskap   När en nära anhörig drabbas av demenssjukdom – fokusgruppintervjuer med anhöriga   Ann-Christin Palmqvist     SAMMANFATTNING Bakgrund: i Sverige finns idag ca 140 000 personer med demenssjukdom och många av dem lever tillsammans med en anhörig. Forskning visar att det är viktigt att sätta diagnos i ett tidigt skede av demenssjukdomen.  För att kunna ge ett demensbesked på ett bra sätt behöver kunskapen om hur anhöriga upplever diagnosbeskedet öka. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser i samband med beskedet att en familjemedlem drabbats av en demenssjukdom. Metod: Kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som insamlingsmetod har använts. Urvalet bestod av fem anhöriggrupper med sammanlagt 20 deltagare, som alla hade erfarenhet av att leva med en person med demenssjukdom. Data från de transkriberade intervjuerna analyserades med innehållsanalys och fyra kategorier och två teman framträdde. Resultat: Resultaten visade att många anhöriga inte kunde ange en speciell tidpunkt när de fått besked om diagnos och de la inte så stor vikt vid själva beskedet. De upplevde beskedet som en bekräftelse eller som en överraskning beroende på hur förberedda de varit på ett besked om demensdiagnos. Att uppfatta och förstå informationen om att en familjemedlem drabbats av demenssjukdom tar tid och det kräver fortlöpande stöd. Det var framträdande i samtliga fokusgrupper att demensdiagnosen innebar förändringar i vardagen. Roller och ansvar förändrades och anhöriga möts av ständigt nya utmaningar. Slutsats: Besked om att en anhörig drabbats av demenssjukdom och anpassning till den nya situationen visade sig vara en pågående process innefattande fortlöpande stöd under hela sjukdomsprocessen. Nyckelord: demenssjukdom, anhörig, diagnos, förändring, innehållsanalys

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som ständigt ökar och sexualiteten är ett grundbehov som enligt studier inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Sjuksköterskors kunskap och förståelse om cancerpatienters upplevelser av sexualiteten är en förutsättning för att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelser av sin sexualitet. Metod: En litteraturöversikt gjordes över cancerpatienters perspektiv på sexualiteten, oavsett cancerform. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: Förändringar av det sexuella behovet, kroppsliga förändringar, mentala förändringar och förändringar i parrelationen. Genomgående för alla teman var att patienter strävade efter att hitta sin nya sexualitet. Det sexuella livet påverkades mest negativt, men patienter kunde ändå uppleva den nya livssituationen som något positivt. Diskussion: Kunskap om sexualitetens påverkan på kropp, tanke och relationer var av betydelse för god omvårdnad. Utbildning inom sexologi borde därför ingå som en naturlig del i sjuksköterskans grundutbildning. Samtidigt behövdes mer forskning inom området. Det fanns även behov av samtalsgrupper för patienter och deras partner då tankar och funderingar kring den nya livssituationen var vanliga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal. Men undersökningen visar inte att förändringen beror på ägarskiftet. Snarare är en rimlig förklaring till denna utveckling att samhällsklimatet har förändrats i stort. Ett annat viktigt resultat i undersökningen är att båda tidningarna om än mest BLT, efter ägarbytet, överlag är mindre negativa i det politiska materialet om såväl regering som opposition när det gäller rikspolitik. Det märks också tydligare att kritiken främst är riktad mot regeringen och inte nödvändigtvis mot den politiska motsatsen. Överraskande var även att det var BLTs politiska material som hade förändrats mest av de båda tidningarna och inte uppköpta Sydöstrans. När det gäller lokalpolitik är det snarare sakfrågor än politisk färg som styr huruvida de journalistiska kommentarerna är positiva eller negativa, dessa kommentarer följer också den politiska oppositionen som råder i landet. Dock är en slutsats att ägarna, Gota media, har anledning att se tidningarnas politiska färg som en viktig aspekt eftersom många prenumeranter av tradition och egen politisk tillhörighet väljer att läsa någon av tidningarna och därför är det viktigt att utåt betona tidningarnas politiska färg trots att man har samma ägare och även ett redaktionellt samarbete.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Statisticon AB och syftar till att studera hur bortfall påverkar skattningen av trafikarbetets förändring (TF) från 2011 till 2012. Vi arbetar med data som samlats in timvis året runt från 83 mätstationer utplacerade i Sverige. Tre olika typer av bortfall kommer att undersökas: bortfall av hela mätstationer, bortfall av dygn och bortfall av reella bortfallsmönster. Vi utför sedan tre olika simuleringar där bortfall simuleras utifrån var och en av dessa bortfallstyper för att se hur skattningen av TF påverkas. Proceduren upprepas för större och större bortfall. Bortfall av mätstationer ger en tydlig försämring i säkerheten av skattningen då variansen ökar. Bortfall av reella bortfallsmönster har en något flackare variansutveckling, medan bortfall av dygn ger en mycket liten ökning i variansen. Bortfall av mätstationer samt dygn indikerar en väntevärdesriktig skattning medan vi för bortfall av bortfallsmönster ser att skattningen blir mer och mer negativ ju större bortfallsandelen är. Utifrån vår analys anser vi att bortfallsandelen ej bör överstiga 25 - 30 procent, då detta medför en kraftigare variansökning samt en ökad risk att av misstag göra en positiv skattning.

Det är tydligt att utseende påverkar vilka ansikten människor kommer ihåg och inte. Skulle det gå att öka eller minska igenkännbarheten genom att utföra små ändringar i ansikten mellan de tillfällen en person ser dessa? I denna undersökning har jag analyserat resultat från undersökningar genomförda av 170 personer och och kommit fram till att det är möjligt till en viss grad. Ytterligare extensiv forskning bör visserligen ske innan man kan bekräfta dessa studier, men skulle så bli fallet kan detta potentiellt påverka hur karaktärer i spel och andra medium designas.