Småföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och välfärd. De utgör en viktig del i näringslivets mångfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsättningen i samhället. Småföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, då de både ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets långsiktiga planering. Detta kan inverka negativt på den fortsatta samhällsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar på denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfält inom ledarskapsforskning som lyfter fram det växande antal organisationer där ledarskapet delas mellan två eller flera personer. De flesta studier inom detta område har fokuserat på delat ledarskap inom stora bolag och den offentliga sektorn och begränsad fokus har riktats mot delat ledarskap inom småföretag. Denna studie fokuserar således på delat ledarskap i småföretag, dels på grund av småföretagens betydelse för samhällets utveckling och dels för att det saknas forskning kring delat ledarskap i små företag. Genom intervjuer med sex ledare i tre småföretag har denna studie undersökt problemställningen: Kan delat ledarskap underlätta de utmaningar som ledarskapet innebär för småföretagare, och i så fall på vilket sätt? Med utgångspunkt i hermeneutisk syn på kunskap och ett abduktivt angreppssätt har denna studie undersökt vilka utmaningar småföretagare upplever, vilket ledarskap som utövas i småföretag som delar på ledarskapet samt hur delat ledarskap kan underlätta dessa utmaningar. Studiens resultat visar att delat ledarskap kan underlätta småföretagares utmaningar samt att de måste uppfylla en rad förutsättningar för att samarbetet mellan ledarna ska vara framgångsrikt. Analysen visar att småföretagarna i studien upplever fyra utmaningar som kan underlättas av att de är två som delar på ledarskapet. Dessa utmaningar handlar om småföretagares ansvar för företagets försäljning och ekonomiska stabilitet, ansvar för medarbetare, företagets tillväxt samt brist på erfarenheter av företagande. Studien visar att samtliga företag har ett funktionellt delat ledarskap som underlättar dessa utmaningar genom att ledarna får möjlighet att komplettera varandras kompetenser, diskutera med varandra och komma fram till bättre genomtänkta beslut, växla och varva sina idéer och tankar, samt att de känner sig modigare och får stöd av varandra. Den ledarstil som småföretagarna i studien har, med utgångspunkt i situationsanpassat ledarskap, beror inte på det delade ledarskapet utan på organisationens mognad, de anställningsformer som finns i företagen, samt medarbetarnas olika kapacitet att ta eget ansvar. Förutom det resultat som besvarar studiens syfte bidrar studien även till ökad kunskap om funktionellt delat ledarskap. Resultatet visar att möjligheten att varva och växla tankar och idéer samt gemensamt beslutsfattande utifrån verksamhetens bästa, påverkar framgångarna av det funktionellt delade ledarskapet inom företagen i studien. Dessutom fann författarna att företagare som delar på ledarskapet ibland kan ha olika grundvärderingar, men att det som är viktigt för samarbetets framgång är att ledarna själva känner att de är överens i de viktigaste frågorna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal. Men undersökningen visar inte att förändringen beror på ägarskiftet. Snarare är en rimlig förklaring till denna utveckling att samhällsklimatet har förändrats i stort. Ett annat viktigt resultat i undersökningen är att båda tidningarna om än mest BLT, efter ägarbytet, överlag är mindre negativa i det politiska materialet om såväl regering som opposition när det gäller rikspolitik. Det märks också tydligare att kritiken främst är riktad mot regeringen och inte nödvändigtvis mot den politiska motsatsen. Överraskande var även att det var BLTs politiska material som hade förändrats mest av de båda tidningarna och inte uppköpta Sydöstrans. När det gäller lokalpolitik är det snarare sakfrågor än politisk färg som styr huruvida de journalistiska kommentarerna är positiva eller negativa, dessa kommentarer följer också den politiska oppositionen som råder i landet. Dock är en slutsats att ägarna, Gota media, har anledning att se tidningarnas politiska färg som en viktig aspekt eftersom många prenumeranter av tradition och egen politisk tillhörighet väljer att läsa någon av tidningarna och därför är det viktigt att utåt betona tidningarnas politiska färg trots att man har samma ägare och även ett redaktionellt samarbete.

Det övergripande syftet med studien är att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förståelse för att nationellt ägarskap presenteras som en lösning på den svenska biståndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och biståndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsägelsefullt. Med grund i soptunnemodellen där lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk biståndspolitik runt 2003 där regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska biståndspolitiken skulle läggas om till att utgå från principen om nationellt ägarskap, där mottagarländerna skulle gå från att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan präglat de svenska biståndsinsatserna och beskrivs även i utvecklingsstrategin från 2007. Nationellt ägarskap kan därför ses som en etablerad, och färdig lösning när det kommer till att genomföra biståndsinsatser. Den ska visserligen då skifta mellan olika nationer, då nationellt ägarskap ska vara behovsstyrt, men själva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt ägarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitära, utvecklingssamarbete och militära är kontexten annorlunda. I Afghanistan pågår alltså flera olika typer av insatser som pågår samtidigt. Slutsatsen i denna studie är att lösningen om nationellt ägarskap blir själva problemet för biståndsinsatsen i Afghanistan, och därför kan lösningen behöva problematiseras ytterligare för att skapa en förståelse för hur insatsen i Afghanistan ska kunna genomföras i praktiken. Det blir även viktigt för framtida insatser, för att undvika att Sveriges biståndspolitik kan komma att bli kontraproduktiv, vilket soptunnemodellen tillsammans med det institutionella perspektivet hjälper till att synliggöra.

Volatilitet innehar en central roll inom aktiemarknaden och finansieringssektorn, men endast ett fåtal studier i Sverige har undersökt hur aktieprisvolatilitet påverkas av ägarstruktur. Syftet med denna studie är att belysa sambandet med hjälp av manuell inhämtad och unik ägardata från Visby. Ägarstruktur delas in i fem konkreta ägarstrukturvariabler: storleken på ägarbasen, andelen småägare, ägarbredd, institutionellt ägande och utländskt ägande. Vi finner inget stöd i vår regressionsanalys att ägarstruktur påverkar volatilitet i någon större utsträckning. Tolkningen av resultatet indikerar att andra variabler är betydligt viktigare för volatiliteten än ägarstrukturvariablerna.

Bakgrund: Dagens investerare lägger allt mer vikt på hållbarhetsrelaterade kriterier vid deras investeringsbeslut, vilket skiljer sig från den traditionella investeringsmodellen där primärt fokus ligger på risk och avkastning. Investerarna blir allt mer aktiva i sitt ägande genom användande av kapistal samt rösträttigheter i syfte att påverka företagen att förbättra deras miljömässiga, sociala och bolagsstyrnings (ESG) prestation. Där tillvägagångsättet har stor betydelse gällande effektiviteten av påverkansarbetet. Problemformulering: Identifiera faktorer som hindrar respektive bidrar till svenska institutioners arbete att genom investeringsstrategin aktivt ägarskap påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete. Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur svenska institutioner arbetar med investeringsstrategin aktivt ägarskap med syfte att påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete (CSR). Vidare att tydliggöra vilka metoder som används och vilka faktorer som hindrar respektive bidrar till ett lyckat påverkansarbete. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av aktuell forskning på områdena, Corporate Social Responsibility (CSR), Socially Responsible Investment (SRI), Environmental, Social, and Governance (ESG), Stakeholder salience och Aktivt ägarskap. Avslutningsvis presenteras en teoretisk förklaringsmodell. Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt förfarande och en abduktiv ansats. Där insamling av empiri skedde genom ett kombinerad intervju- och enkät förfarande. Där sex respondenter deltog, vilka representerade sex olika svenska Fondförvaltande institutioner. Resultat: Studien fann att svaret på frågan grundas i den komplexitet de hållbarhetsrelaterade frågorna har. Där den svenska bolagsstyrningskulturen bidrog positivt till institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag, men där avsaknaden av densamma delvis hindrade deras arbete gentemot utländska portföljbolag. Där det framgick att konstruktiva samt öppna dialoger, valberedningsarbete och samarbete med andra institutioner samt organisationer bidrog positivt till effektiviteten av påverkansarbetet. Det som hindrar institutionernas påverkansarbete gentemot inhemska portföljbolag var primärt tid och resurser hos institutionerna själva. Även en avsaknad av tillförlitlig ESG data identifierades, där institutionerna dels efterfrågade: bättre data för att kunna jämföra företagens hållbarhetsarbete med varandra samt kunna mäta effekten av eget utfört påverkansarbete vilka institutionerna menar på tillsammans skulle hjälpa dom att effektivare kunna rikta tid och resurser och därmed bedriva effektivare aktivt ägarskap.

<p> Den här studien integrerar tidigare litteratur om Internationella Joint Ventures (IJV) som belyst variablerna ägarskap/kontroll, trust och performance och undersöker deras samexisterande betydelse för ett bra presterande IJV. Uppsatsen är utformad som en metaanalys som kombinerar kvalitativa och kvantitativa studier och ämnar se huruvida ägarskap/kontroll har betydelse för ett IJVs performance. Detta genom att studera dess indirekta påverkan genom variabeln trust. Resultatet av studien visar att ägarskap/kontroll och trust influerar varandra i ett IJV samt att trust påverkar ett IJVs performance. Slutsatsen blir därmed att ägarskap/kontroll får en indirekt betydande roll för ett IJVs performance.</p>

Den här studien integrerar tidigare litteratur om Internationella Joint Ventures (IJV) som belyst variablerna ägarskap/kontroll, trust och performance och undersöker deras samexisterande betydelse för ett bra presterande IJV. Uppsatsen är utformad som en metaanalys som kombinerar kvalitativa och kvantitativa studier och ämnar se huruvida ägarskap/kontroll har betydelse för ett IJVs performance. Detta genom att studera dess indirekta påverkan genom variabeln trust. Resultatet av studien visar att ägarskap/kontroll och trust influerar varandra i ett IJV samt att trust påverkar ett IJVs performance. Slutsatsen blir därmed att ägarskap/kontroll får en indirekt betydande roll för ett IJVs performance.

Purpose: The purpose of this paper is to describe the perception of value and risk in CSR as well as analyzing how financial institutions influence responsible behavior in business in order to create sustainable economic growth. Methodology: The study has a qualitative research method used by an abductive process. Data has been collected through semi-structured interviews with respondents from three venture capital companies and three banks. The sample of respondents was done through a convenience sample with respect to access and expertise in the research area. Conclusion: The most important meanings of the research results have shown that CSR holds an intrinsic value concerning contributing value as its conceptual meaning in terms of sustainable development. CSR can also be regarded as a dimension of risk management to reduce the risk of negative externalities on corporate activities. Investors and financiers contribute to sustainable companies through active ownership and improvements in the CSR dimensions. Finally, research results demonstrated that the responsible behavior of companies contributing to profitability, which in turn is part of sustainable development.

This is a study on the effect of management and CEO stock ownership on company performance. A regression analysis is performed on panel data consisting of a sample of 30 companies listed on OMX Stockholm Mid Cap. A total of 210 and 2520 observations is considered on a yearly and monthly basis, respectively, for seven years (2010-2016). The Hausman test is applied for determining between the fixed effects and random effects regression models. Results show that management relative stock ownership has a significant positive effect on company net income growth and return on assets. The effect is not significant for CEO stock ownership, which is contrary to what commonly has been shown for large companies in previous research. Moreover, alternative methodology is discussed for the benefit of the future researcher. The authors illustrate how the selection of dummy variables can be vital for final model outcomes, and it is thus an important aspect to consider when performing panel data analysis. / I den här studien undersöks hur aktieinnehav hos ledning och den verkställande direktören i ett företag påverkar företagsutvecklingen. Studien genomförs med regressionsanalys på paneldata som består av 30 företag, samtliga noterade på OMX Stockholm Mid Cap. Totalt samlas 210 och 2520 observationer på årsbasis respektive månadsbasis över sju år (2010-2016). Hausman-testet används för att bestämma vilken av fixed effects-modellen och random effects-modellen som ska användas i regressionen. Resultaten visar att relativt aktieinnehav hos ledningen har en positiv signifikant påverkan på ett företags nettoinkomstutveckling och avkastning på tillgångar. Den verkställande direktörens aktieinnehav visas inte vara signifikant, vilket är motsatt till det som generellt har visats för stora företag i tidigare forskning. Regressionerna genomförs även med alternativa metoder, vilka det resoneras kring i en diskussion som bör vara till gagn för vidare forskning. Författarna illustrerar hur val av dummy-variabler kan ha en avgörande betydelse för regressionsanalysen, och att det således är en viktig aspekt att ta hänsyn till när regressioner genomförs på paneldata.

This thesis aims to provide recommendations for interfacing two memory-safe programming languages, Rust and SPARK. The comparison of Rust and C/C++, as well as SPARK and C/C++, has been thoroughly researched. However, this level of investigation hasn’t been as extensive between memory-safe languages. SPARK is a subset of Ada, a programming language with a long track record in safety-critical applications. Rust is a multi-paradigm language that has gained popularity since its emergence roughly a decade ago. Both languages implement ownership systems and type safety, which are instrumental in developing safe and reliable software. Memory-safety bugs in code written in C/C++ account for about 70 % of major vulnerabilities in the industry, as reported by organizations such as Microsoft, Apple, and Google. While tools to avoid memory errors exist, code cannot be made safe retroactively, which creates a need for languages designed with safety in mind, such as Rust and SPARK. Combining those two languages is a very promising path for low-level and systems programming and safety-critical applications (automotive, avionics, medical etc.). This thesis identifies best practices for safe bindings between Rust and SPARK, focusing on ensuring memory safety, type safety, and ownership, and then analyzes how to maintain or transfer those properties. The thesis provides clear recommendations based on control study programs and a real-world example using BBQueue, a circular buffer library suitable for embedded systems implemented in both languages. The identified best practices can be used for safe bindings and automated tools/code generation. This thesis fills a gap in existing research, primarily focusing on combining safe and unsafe languages. It provides a valuable contribution to software security and safety-critical systems. / Denna avhandling syftar till att ge rekommendationer för att koppla samman två minnessäkra programmeringsspråk, Rust och SPARK. Sådana kombinationer har redan studerats utförligt mellan Rust/SPARK och de osäkra språken C/C++, men det finns relativt lite information och forskning angående minnessäkra språk. SPARK är en delmängd av Ada, ett språk som har använts i decenier i säkerhetskritiska applikationer. Rust är ett multiparadigmatiskt språk som har blivit populärt sedan dess skapande för ungefär ett decennium sedan. Båda språken implementerar ägarskapssystem och typsäkerhet, vilka är avgörande för att utveckla säkra och tillförlitliga programvaror. Minnesfel i C/C++ står för cirka 70 procent av de stora sårbarheterna i branschen, som rapporterats av organisationer såsom Microsoft, Apple och Google. Även om det finns verktyg för att undvika minnesfel kan koden inte göras säker retroaktivt, vilket skapar ett behov av språk som är designade med säkerhet i åtanke. Att kombinera Rust och SPARK är en mycket lovande väg för systemprogrammering, låg nivå och säkerhetskritiska applikationer (bilindustri, flygavionik, medicinskt etc). Denna avhandling identifierar bästa praxis för säkra bindningar mellan Rust och SPARK, med fokus på att säkerställa minnessäkerhet, typsäkerhet och ägarskap, och analyserar sedan hur man kan behålla eller överföra dessa egenskaper. Avhandlingen ger klara rekommendationer baserade på kontrollstudieprogram och ett exempel med hjälp av BBQueue, ett cirkulärt buffertbibliotek som används i inbyggda system. Dessa resulat kan användas för att skapa säkra bindningar, manuelt eller med ett automatiserat verktyg. Denna avhandling fyller en lucka i befintlig forskning, som främst fokuserar på att kombinera säkra och osäkra språk. Den bidrar värdefullt till programvarusäkerhet och säkerhetskritiska system.