<p>Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten.</p><p> Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948. Särskilt fokus riktas mot ledarmaterialet samt den rapportering som de utsända korrespondenterna står för. Dessutom analyseras också utrikeskorrespondenternas egna textproduktioner i ämnet Israel, d.v.s. sådant material där krav på opartiskhet och subjektivitet inte kunnat ställas. </p><p> Resultaten är entydiga. Det visar sig att samtliga tre tidningar ger uttryck för, om än i varierande grad, en mycket positiv inställning till etablerandet av en judisk stat i Palestina. Argumentationen härvidlag bygger framförallt på idén om judarnas historiska rätt till en egen stat i Palestina. Även resonemanget som handlar om att judarna genom sina stora kolonisatoriska arbetsinsatser bidragit till att lyfta Palestina ur fattigdom och stagnation förfäktas återkommande. Idén går här ut på att Israel ur ekonomisk och social synvinkel skulle vara till gagn också för den arabiska befolkningen i Palestina.</p>

Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948. Särskilt fokus riktas mot ledarmaterialet samt den rapportering som de utsända korrespondenterna står för. Dessutom analyseras också utrikeskorrespondenternas egna textproduktioner i ämnet Israel, d.v.s. sådant material där krav på opartiskhet och subjektivitet inte kunnat ställas. Resultaten är entydiga. Det visar sig att samtliga tre tidningar ger uttryck för, om än i varierande grad, en mycket positiv inställning till etablerandet av en judisk stat i Palestina. Argumentationen härvidlag bygger framförallt på idén om judarnas historiska rätt till en egen stat i Palestina. Även resonemanget som handlar om att judarna genom sina stora kolonisatoriska arbetsinsatser bidragit till att lyfta Palestina ur fattigdom och stagnation förfäktas återkommande. Idén går här ut på att Israel ur ekonomisk och social synvinkel skulle vara till gagn också för den arabiska befolkningen i Palestina.

Syftet med denna studie är dels att kartlägga dags- och kvällspressens framställning av spelmediet – mer specifikt tv- och datorspel - mellan år 1995 och 2015 och dels att undersöka verksamma journalisters uppfattning av förändringen. Undersökningen tittar mer specifikt närmare på om spelens ökade popularitet det senaste årtiondet har lett till en förändring när det kommer till hur media rapporterar om dem. För att utföra undersökningen användes dels en kvantitativ metod i form av kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ metod i form av intervjuer med verksamma speljournalister. Resultatet av studien visar att det har skett tydliga förändringar inom alla områden av rapporteringen om spel. Dags- och kvällspressens rapportering om spel har ökat och de har överlag blivit mer positivt inställda till spelen. Diskussionen om spel har även blivit mer varierad och seriös, vilket har lett till att rapporteringen i högre grad ger en rättvis representation av spelen och de personer som spelar spel. Även de verksamma journalisterna inom området har märkt av detta och det har inneburit stora förändringar för dem i deras yrke som speljournalister. Den största skillnaden flera av dem nämner är att spel tas på större allvar och man pratar inte om spel i samband med våld och moral lika ofta idag som man gjorde förr.

<p>Ungernrevolten 1956 var en kort intensiv revolt som varade i tolv dagar där ungerska frihetskämpar revolterade emot det kommunistiska styret i landet En relativt lugn demonstration startad av ungerska studenter växte snabbt och ledde snart till en väpnad revolt emot den ungerskkommunistiska regimen. Några dagar av reformer mot ett liberalare ungerskt statsskick avbröts abrupt av de ryska trupperna som efter tolv dagar slog ned revolten och återtog makten i landet igen. Denna studie syftar att genom fem svenska dagstidningar med olika politiska tendens undersöka Ungernrevolten 1956 och hur den behandlades i de olika dagstidningarnas ledarartiklar. Ledarartiklarna analyseras med hjälp av Vedungs (1971) modell som används för att kartlägga politiska debatter. Resultatet visar att det finns klara skillnader mellan de olika tidningarna hur de presenterar revolten, man kan även se vissa samband till deras politiska inriktning.</p>

Ungernrevolten 1956 var en kort intensiv revolt som varade i tolv dagar där ungerska frihetskämpar revolterade emot det kommunistiska styret i landet En relativt lugn demonstration startad av ungerska studenter växte snabbt och ledde snart till en väpnad revolt emot den ungerskkommunistiska regimen. Några dagar av reformer mot ett liberalare ungerskt statsskick avbröts abrupt av de ryska trupperna som efter tolv dagar slog ned revolten och återtog makten i landet igen. Denna studie syftar att genom fem svenska dagstidningar med olika politiska tendens undersöka Ungernrevolten 1956 och hur den behandlades i de olika dagstidningarnas ledarartiklar. Ledarartiklarna analyseras med hjälp av Vedungs (1971) modell som används för att kartlägga politiska debatter. Resultatet visar att det finns klara skillnader mellan de olika tidningarna hur de presenterar revolten, man kan även se vissa samband till deras politiska inriktning.

Denna uppsats undersöker jämställdheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi räknat hur många musikrecensioner i dessa tidningar som är skrivna av kvinnor respektive män under 2010, genom att studera innehållet i alla tidningar under en vecka per månad. Vi har även undersökt huruvida recensentens kön påverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen består totalt av 626 recensioner. Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av män och kvinnor är stor. På varje recension skriven av en kvinna går det fyra skrivna av män. På tre av de undersökta tidningarna recenserade också kvinnliga recensenter musik gjord av en kvinnlig artist eller grupp med endast kvinnor i större utsträckning än vad manliga recensenter gör. I en kvalitativ undersökning har vi intervjuat kvinnliga musikrecensenter i syfte att ta reda på hur de själva ser på sin arbetssituation inom musikkritiken och varför det ser ut som det gör. Resultatet visar att de intervjuade kvinnorna tycker att stämningen präglas av mansdominansen, i den meningen att männen sätter agendan. Sociala förutsättningar innan man börjar recensera musik tycks vara en förklarande faktor till varför så få kvinnor arbetar som recensenter. För att bygga upp det intresse och den kunskapsbas som behövs i kritikeryrket krävs att kvinnorna tar sig in i de grupperingar som tycks uppstå bland manliga musikkritiker.

Det här är en studie som angriper den svenska nekrologen från två olika håll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgående samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, däribland världens kanske främste nekrologexpert – australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig känsla av att nekrologgenren ofta är bedräglig. Vi ansåg att skribenterna, som i Sverige ofta är anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelägna att teckna vördnadsfulla och retuscherade porträtt än att säga sanningen. Vi tyckte att det var märkligt att nekrologen prenumererade på spaltutrymme i våra största dagstidningar år ut och år in – utan att någon någonsin tog diskussionen om dess kvaliteter eller syfte. Det var dags att ta den nu. I våra textanalyser konstaterar vi att den svenska nekrologen är statisk, styltig och sval. År 2011 framstår den som ett av ganska få kulturfenomen som inte på något vis influerats av de stora länderna i väst: England och USA. Våra samtalsintervjuer visar tydligt att vi inte är ensamma om den åsikten. Vi behandlar också andra intressanta aspekter av nekrologen, som de inbäddade etiska problemen, framtidsutsikterna och dess kommersiella värde. Det här är en inte bara en studie. Det är en resa genom en slumrande journalistisk genre som tycks få stå orörd mitt i den digitala mediestormens öga.

Denna uppsats är en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnå auktoritet. Genom fyra kriterier upprättade med utgångspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna är användbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och på så sätt vinna auktoritet.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det politiska materialet i två konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge läns tidning - BLT, har påverkats av att de fått en gemensam ägare, då BLTs ägare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmärkningsvärda med denna affär är att de båda tidningarna har olika politisk färg. Sydöstran är socialdemokratisk och BLT är liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att ägarskapet av dagstidningar har gått från att bygga på politiska värdegrunder till att mer bygga på företagsekonomisk grund där tidningar främst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förändring av det politiska materialet i både Sydöstran och BLT då politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insändarna har minskat i antal. Men undersökningen visar inte att förändringen beror på ägarskiftet. Snarare är en rimlig förklaring till denna utveckling att samhällsklimatet har förändrats i stort. Ett annat viktigt resultat i undersökningen är att båda tidningarna om än mest BLT, efter ägarbytet, överlag är mindre negativa i det politiska materialet om såväl regering som opposition när det gäller rikspolitik. Det märks också tydligare att kritiken främst är riktad mot regeringen och inte nödvändigtvis mot den politiska motsatsen. Överraskande var även att det var BLTs politiska material som hade förändrats mest av de båda tidningarna och inte uppköpta Sydöstrans. När det gäller lokalpolitik är det snarare sakfrågor än politisk färg som styr huruvida de journalistiska kommentarerna är positiva eller negativa, dessa kommentarer följer också den politiska oppositionen som råder i landet. Dock är en slutsats att ägarna, Gota media, har anledning att se tidningarnas politiska färg som en viktig aspekt eftersom många prenumeranter av tradition och egen politisk tillhörighet väljer att läsa någon av tidningarna och därför är det viktigt att utåt betona tidningarnas politiska färg trots att man har samma ägare och även ett redaktionellt samarbete.