<p><!--StartFragment--></p><p>Arbetets syfte är att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio åren. Utifrån syftet besvaras frågeställningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? Frågan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där konstkritik i <em>Dagens Nyheter </em>och <em>Svenska Dagbladet</em> tolkas. Några utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ämnesområdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet. Studien visar att konstkritikens huvudsakliga fokus är konsthantverkets estetiska funktion men att det svenska samtida konsthantverket alltmer innefattar ett abstrakt innehåll. Arbetet banar väg för framtida forskning inom kritiken av och begreppsdiskussion kring konsthantverket.</p><!--EndFragment--><p> </p>

Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige. Den 11 juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) influensan som en pandemi. Allmänhetens behov av snabb och tillförlitlig information växte i takt med svininfluensans framfart och de svenska medierna och myndigheterna slet hårt för att uppfylla sin roll som informationskanaler. Den här kandidatuppsatsen behandlar hur förhållandet mellan dagspressen och myndigheter fungerade i samband med rapporteringen om svininfluensan under fyra tidsperioder 2009. Studien är uppdelad i två delar med en större kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ textanalys och bygger på 76 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och 60 texter från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Artiklarna och texterna från dagspressen och myndigheterna fungerade som underlag i vår strävan efter att studera samarbetet mellan de båda parterna. För att studera förhållandet har vi tittat på hur de liknar eller skiljer sig från varandra i sin rapportering om svininfluensan till allmänheten. Dessutom har vi studerat hur rapporteringen och förhållandet förändrades under fyra tidsperioder 2009. Som teoretiskt perspektiv har vi använt Roland Nordlunds idealmodell ”Triangeldramat” i vår undersökning. Modellen visar hur kommunikationen mellan sändare, förmedlare och mottagare bör fungera i demokratiskt samhälle. Resultatet av vår undersökning visar bland annat att dagspressen och myndigheterna främst skiljde sig åt under de två första tidsperioderna och liknade varandra under de två sista tidsperioderna i sin rapportering om svininfluensan. Resultatet visar även att de båda parterna var mindre samarbetande under den andra tidsperioden och mer samarbetande under den fjärde tidsperioden. Utifrån detta resultat kan man dra slutsatsen att förhållandet mellan dagspressen och myndigheterna förändrades från ett splittrat förhållande i början av de fyra tidsperioderna till ett mer samspelt förhållande i slutet av de fyra tidsperioderna.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. Inbäddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i själva verket är en annons. Denna typ kallas för ”advertorial”. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material. Det kan vara en produkt som lyfts fram men som inte är en annons i den bemärkelsen att företaget har betalat för uppmärksamheten. Syftet med den här studien är att se hur olika kategorier av läsare reagerar på advertorials och smygreklam samt hur det påverkar trovärdigheten för dagstidning och magasin. Metod och material: Vi valde ut tio exempel på advertorials och smygreklam från svenska magasin och dagstidningar. Som metod använde vi oss av fokusgrupper eftersom vi ville undersöka om läsare med olika bakgrund uppfattar smygreklam och advertorials i magasin och dagspress olika. Därför valde vi att ha en grupp med utbildade yrkesverksamma journalister, en grupp med lågutbildade personer och en grupp med högutbildade personer. Förutom fokusgrupperna gjorde vi också en kvantitativ innehållsanalys för att kunna beskriva och jämföra de tio exempel på smygreklam och advertorials som vi valde ut. Det vi jämförde var utrymmet i tidningen, antal tecken, om positiva eller negativa sidor av produkten kommer fram och om det finns några jämförbara produkter i exemplet. Huvudresultat: Vi kunde se att de olika läsarkategorierna reagerade olika på smygreklam och advertorials och vi kunde även se skillnader på reaktioner inom grupperna. Journalisterna gillade inte advertorials men upprördes inte heller av dem eftersom de var förstående mot att branschen har förändrats. De lågutbildade som var positivt inställda till reklam såg advertorials och smygreklam som ett trevligt sätt att annonsera på. De lågutbildade som däremot var negativt inställda till reklam såg advertorials och smygreklam som ett irriterande inslag i tidningar. Bland de högutbildade fanns personer som tilltalades av en del advertorials och smygreklam. Andra högutbildade brydde sig mer om innehållet i dagstidningar och blev irriterade om smygreklam förekom där. De brydde sig inte om advertorials eller smygreklam i magasin så länge de inte drog ned värdet på det redaktionella materialet. Journalisterna tyckte att frekvensen av smygreklam och avsaknad av objektivitet och oberoende i redaktionellt material var avgörande för om trovärdigheten påverkades. I den lågutbildade gruppen fanns de som tyckte att trovärdigheten inte påverkades alls av advertorials och smygreklam. Det fanns också de som tyckte att trovärdigheten påverkades när tidningarna hade ett annonssamarbete med ett företag. I den högutbildade gruppen tyckte några att advertorials och smygreklam i tidningar inte påverkar trovärdigheten. Andra högutbildade såg på saken på samma sätt som journalistgruppen.

Klimatförändringar och miljöproblem är i dag betydelsefulla frågor på den politiskadagordningen. Hur medierna rapporterar i ämnet kan på olika sätt påverka människorskunskap och åsikter i frågan. I denna uppsats undersöks huruvida fyra av Sveriges största tidningar ger en bild avatt klimatproblemen går att förbättra eller ej, samt vilka aktörer som görs ansvariga för problemen och lösning av dem. De tidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att möjliggöra en jämförelse av ovanstående frågor över tid har artiklar från både 2003 och 2013 undersökts. Det görs även en jämförelse mellan dagspress och kvällspress.Hypotesen är att det finns ett större fokus på klimat- och miljöproblemen som förbättringsbara år 2013, eftersom man vet mer om frågan då jämfört med 2003, och därför i större grad diskuterar möjliga åtgärder och lösningar. Hypotesen är även att det finns en skillnad i rapporteringen mellan dagspress och kvällspress, där kvällspress i högre utsträckning lyfter fram uppseendeväckande sidor av klimatfrågan. För att kunna besvara studiens frågeställningar användes gestaltningsteorin som utgångspunkt samt en kvantitativ innehållsanalys som metod.Resultatet visar att det var vanligast att tidningarna fokuserade på klimat- och miljöproblemen som till viss del förbättringsbara. En skildring av problemen som icke förbättringsbara var också relativt vanligt. Det fanns en del variationer i rapporteringen mellan 2003 och 2013, men inga utmärkande skillnader framträdde. Den aktör som oftast gjordes ansvarig för problemen i artiklarna var Sverige (staten, regering och myndigheter inkluderat). Den aktör som oftast gjordes ansvarig för förbättringen eller förbättringsförslaget var olika miljöorganisationer.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid. Undersökningsmaterialet består av reportage med tillhörande bilder från 1993, 2003 och 2013 från DN, SvD, Vagabond och RES. Av resultaten går att dra slutsatsen att etnocentriska uttryck och föreställningar ökar när kommersialiseringen ökar. Det studerade materialet visar hur etnocentrism och kommersialism inom svensk resejournalistik kan agera i symbios.

No description available.

No description available.

Uppsatsen är en studie i samtidshistoria. Den ämnar undersöka vad som uttrycktes på ledarsidorna i dagspressen om immigrationen hösten 2015, under månaderna som föregick och avslutades med regeringens beslut om återinförandet av gränskontroller den 12e november 2015. Undersökningen sträcker sig över sex månader från första juni 2015 till sista november 2015, och de valda publikationerna för undersökningen är Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Syftet är att ta reda på hur immigrationen i Sverige gestaltades i dagspressen genom att undersöka vilka problem, orsaker, värderingar och lösningar som är omskrivna.

The aim of this bachelor’s thesis is to investigate how the activities of the public library are portrayed by the Swedish press. It poses the following questions: What kinds of public library activities are portrayed in the Swedish press? What image does this depiction purvey to the general public about the societal role of public libraries?A model of four library spaces developed by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen, and Jochumsen is used as the theoretical framework for this study. Qualitative content analysis is applied to 173 Swedish newspaper articles that describe public library activities.The analysis reveals that articles about many kinds of public library activities get published in the Swedish press, but that some activities occur more frequently than others. Articles depicting the public library as a place of literature, a place for lectures, and as a place where you can spend your free time are common, whereas articles depicting the library as a place for seeking information are rare.The essay concludes that if the public libraries want the press to give an accurate account of the roles of the modern public library, they need to make sure that more articles are published which highlight the library’s role not only as a tool for entertaining people, but also for empowering them. / Program: Bibliotekarie